Brist på familjehem sedan 20 år 

Socialtjänsten skriker efter familjehem. Faktiskt har man gjort det de senaste 20 åren.
Men även efter handläggare..

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6248982

Fler än åtta av tio kommuner har svårt att rekrytera socialsekreterare. Det akuta personalläget är ett hot mot rättssäkerheten, anser fackförbundet Vision.

Enligt rapporten från Vision uppger 83 procent av socialcheferna att det är svårt att rekrytera socialsekreterare. För arbete med barn och unga är det ännu svårare. Då anger nio av tio socialchefer att de har problem att hitta personal.
Läget har förvärrats avsevärt jämfört med tidigare och är nu så illa att det hotar rättssäkerheten, menar fackförbundet.

I höstas granskade P4 Sjuhärad bristen på socialsekreterare. Granskningen visade att flertalet kommuner i Sjuhärad tvingats hyra in så kallade stafettsocionomer från bemanningsföretag - ofta till en kostnad betydligt högre än om man haft egna anställda.

Samtidigt verkar det som om press har upptäckt att det behövs lyfta de goda exemplen för att få in nya. OK samma tidning och samma personer men tror vi som familjehem måste lobba mer för att visa upp oss och vad vi faktiskt gör.

http://www.unt.se/leva/alskade-fosterbarn-3862847.aspx (Artikeln är mycket längre)

"Vi har ett barn ihop" säger Malena Andersson och Thomas Ardenfors och skrattar gott. En dag för åtta år sedan ringde socialtjänsten till Thomas Ardenfors och hans fru Sussi och sa att en ettårig flicka akut behövde ett jourhem. Flickan blev kvar i ett halvår, två månader längre än det är tänkt att jourhemsplaceringar ska vara.

När barnet skulle få ett permanent familjehem hos Malena Andersson och hennes man Per träffades de båda familjerna mycket under en övergångsperiod och blev goda vänner. Det är Thomas Ardenfors glad för. Annars brukar barnen bara försvinna utan att han får veta hur det går.

– Vi är ingen institution, vi är verkligen föräldrar. Barnen växer in i våra hjärtan, säger han.

Thomas Ardenfors
Så började det: Fick sitt första uppdrag som jourhem 1994 när han bodde i Storvreta och arbetade i Pingstkyrkan. Har sedan dess haft nästan 30 barn boende hos sig.

Så är det: "Det är ett fantastiskt uppdrag! Att möta människor som ger så mycket tillbaka. Det är mycket jobbiga upplevelser, men det har gett oss så mycket positivt."

Aktuell: Har nyss givit ut boken En extraplats i hjärtat (Libris förlag) där han beskriver sina erfarenheter av att vara jour- och familjehem. Med boken hoppas han öka medvetenheten och inspirera fler hushåll att ställa upp.

Malena Andersson
Så började det: Fick sitt första uppdrag som kontaktperson och familjehem 2004. Har sedan dess haft över 70 barn och föräldrar boende hos sig.

Så är det: "Det är en fantastisk upplevelse. Det här gör livet."

Aktuell: Var nyligen med och startade landets första familjehemscentral i Sala. De har fått 3,5 miljoner kronor från Arvsfonden och ordnar bland annat öppen förskola och tematräffar för att generera fler familjehem och få dem att bli hållbara.

Dagen innan var det också en artikel
http://www.unt.se/leva/brist-pa-familjehem-i-20-ar-3863807.aspx

En orsak till bristen på familjehem kan vara människors ändrade sätt att leva, tror Solveig Freby, utredare på Socialstyrelsen.

– Tidigare var många hemarbetande och hade utrymme att ta hand om barn. I dag yrkesarbetar de flesta utanför hemmet.

En annan förklaring är villkoren. Familjehemsersättningen är skattepliktig, men inte underlag för vare sig tjänstepension eller semesterersättning.
– Det är ett personligt uppdrag, inte ett arbete, förklarar Solveig Freby.

De senaste decennierna har det dock blivit allt vanligare att familjehem har familjehemsersättningen som enda eller huvudsakliga inkomstkälla och en del hävdar att det bör betraktas som ett jobb, eftersom det kräver stort engagemang och kunnande.
– Det är viktigt att familjehem får stöd, respekt och ersättning för den värdefulla insats de utför, säger Solveig Freby.

I förarbetena till 1960 års barnavårdslag beskrevs ”fosterbarnsvård” för första gången som en vårdform som skulle ha företräde framför institutionsvård. Från 1930-talet fram till 1990-talet minskade antalet familjehemsplacerade barn stadigt. Men sedan mitten av 1990-talet har antalet ökat. Det har varit brist på familjehem i 20 år.

För att möta det växande behovet har den statliga offentliga utredningen om placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3) föreslagit att någon myndighet ska få i uppdrag att genomföra en informationskampanj för att få fler att vilja bli familjehem.

Fotnot: Solveig Freby har skrivit materialet Ett hem att växa i, som används vid utbildningen av nya familjehem.