Ovetenskapligt och ger  felaktigt resultat 

Det diskuteras friskt om åldersbestämning på tänderna ger en rättvis bild eller inte. Hittade en artikel som tar upp problemen. Det jag reagerar mest på är att ingen studie finns att jämföra med vad gäller barn med annan etnisk bakgrund. Dessa barn får tidigare hår, som skägg, hamnar tidigare i målbrottet, så det är mycket troligt att även tänderna ser annorlundare ut än på en svenskt barn.

Sedan visar fler bilder i artikeln (följ länken) hur tänderna går tillbaka, dvs visdomstandens rot på en 10 åring ser mer ut som på en 15 åring medan en 18 årings visdoms tands rot lika gärna skulle kunna vara från en vuxen så att det är svårt att bedöma åldern utifrån det.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/lakare-domer-ut-aldersbestamning/

Regeringens förslag om att medicinskt åldersbestämma flyktingbarn möter motstånd. Både tandläkare och läkare menar att de metoder som finns inte är tillförlitliga. ”Tänder ser likadana ut oavsett om du är 15 eller 50”, säger tandläkaren Georgios Tsilingaridis.

Regeringens förslag om att medicinskt åldersbestämma flyktingbarn möter motstånd. Både tandläkare och läkare menar att de metoder som finns inte är tillförlitliga. ”Tänder ser likadana ut oavsett om du är 15 eller 50”, säger tandläkaren Georgios Tsilingaridis.

I många fall är det svårt att avgöra om en asylsökande är över eller under 18 år. Därför vill regeringen införa medicinsk åldersbestämning. I de fall där Migrationsverkets handläggare är osäkra på om den asylsökande uppgett sin verkliga ålder ska de kunna hänvisa denne till en läkare som får avgöra frågan.

Den asylsökandes ålder bestäms genom att man röntgar antingen handled eller tänder. Med hjälp av röntgenbilderna avgörs sedan hur gammal personen är.

Metoden har fått stark kritik från både läkare och tandläkare. Många menar att den är alldeles för oprecis för att vara tillförlitlig. Svenska pedodontiföreningen samlar tandläkare som är specialiserade på barn- och ungdomstandvård. I en skrivelse motsätter de sig förslaget.

– En person i tonåren har ofta helt färdigutvecklade tänder, då ser de likadana ut oavsett hur gammal personen är. Det enda sättet att undersöka ålder blir då att kolla på visdomstandens rotutveckling, men det är en väldigt oexakt metod med en spridning på fyra år. Den som bedöms som 20 kan lika gärna vara 16, säger föreningens ordförande Georgios Tsilingaridis.

Dessutom menar han att det blir ännu svårare eftersom de mallar som finns för att bestämma ålder via tänder bygger på undersökningar av personer med europeisk eller nordamerikansk bakgrund. Några undersökningar av personer med annan etnisk bakgrund finns inte. Därför går det inte säga att åldersbestämningarna blir korrekta för de grupper som nu söker asyl.

Han får medhåll av Gunilla Klingberg, professor i pedodonti vid Tandvårdshögskolan i Malmö.

– Man kan inte titta på tänder och fastslå åldern på barn i tonåren. Det är ungefär lika vetenskapligt som att fastslå att en person är 18 år gammal på grund av att den är en och sjuttiofem lång. Det vore etiskt tveksamt att röntga personer och därmed utsätta dem för strålning med så osäkra resultat, säger hon.

Även Svenska läkaresällskapet motsätter sig förslaget. I en skrivelse till Socialstyrelsen uppger organisationen att felmarginalen är upp till två år när man bestämmer ålder genom att röntga handleder.

Ingemar Engström, överläkare och ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, är starkt emot att metoden används.

– I det här fallet vill man veta om en person är över eller under 18 år, men mätmetoden är inte så precis. Vi kan omöjligt avgöra om en person är 17,9 år gammal eller 18,1. Felmarginalen är så stor att en person som man kommer fram till är 17 lika gärna kan vara 15 eller 19. Det är en så dålig metod att vi inte använder den inom vården, och då tycker vi inte att man ska använda den i något annat syfte heller, säger han.

I stället vill att han att man tittar mer på sociala och kulturella faktorer.

– Det finns andra metoder som används i andra länder, i Storbritannien har man en mer behovsorienterad metod där man bedömer hur gammal en person är genom att titta på hur den klarar sig socialt. Att bestämma en exakt ålder på medicinsk väg går inte, säger han.

Vad gör du om regeringen ändå inför medicinsk åldersbestämning?

– Om de stiftar en lag och tvingar oss blir det väldigt problematiskt. Vi inom läkarkåren är överens med tandläkarkåren om att det är en dålig idé. Jag hoppas och tror att det inte blir så, säger Ingemar Engström.

Socialstyrelsen tittar på flera förslag och ett av dem är att magnetkamera ska användas vid ålderbedömning i stället för vanliga röntgenbilder. Myndigheten ska undersöka om det kan ge bättre säkerhet. Att det skulle vara så ifrågasätts dock av flera läkare.

– De har inte lämnat något vetenskapligt underlag för det, så brukar en myndighet inte jobba. Det verkar som om de låtit sig styras av politiska skäl, säger barnläkaren och professorn Anders Hjern.

På vilket sätt blir det annorlunda om man använder magnetkamera?

– Ja, det är en bra fråga. Bilderna blir mer detaljerade, men det grundläggande problemet med att variationen är stor mellan olika individer och grupper kvarstår. Jag tror att de haft lite för bråttom när de gick ut med det här, säger Anders Hjern.

I nuläget är medicinsk åldersbedömning frivillig. Under förra året genomfördes 44 bedömningar. Åtta av dessa ledde till att den asylsökandes ålder justerades.

Love Ahlstrand

love.ahlstrand@dn.se