Svårläkta sår 

Alla föräldrar är inte lämpade.

Vad sägs om mamman som stängde in sin 7 åring i ett skjul och satte för en tejp bit för att kolla om han stannade där och hotade med att om han gick ut skulle han få flytta ifrån henne

http://www.expressen.se/nyheter/mamma-stangde-in-son-i-forrad--atalas/

Händelserna ska ha skett i en kommun i Stockholms län och de ska ha skett under sommaren 2015.

I den stämningsansökan som åklagaren lämnat in vid tingsrätten hävdas att kvinnan stängt in pojken i förrådet och fäst en tejpbit på utsidan av dörren.

Mamman ville på det sättet kontrollera att den sjuårige pojken inte lämnade förrådet då hon var borta.

Enligt åklagaren Lena Kastlund ska mamman också ha hotat sonen med att han måste flytta hemifrån om han lämnade förrådet.

Nu åtalas mamman, som ska vara i 40-årsåldern, för olaga frihetsberövande.

Hittade konsekvenser i spåren av flyktingar som man kanske inte tänker på direkt. Flickor som är könsstympade som nu söker hjälp. I Gävle är de så många att man startat en egen enhet för dem.

http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/antalet-konsstympade-flickor-som-soker-sjukvard-har-okat-i-gavle

Smärta och värk i underlivet, klåda, ärrbildningar, cystor, infektioner, infertilitet och svårigheter att kissa och menstruera är vanliga problem.

– Många är inte vana att söka sjukvård och att prata om sitt underliv är tabubelagt. Därför tar vi alltid hjälp av en kvinnlig tolk.

Under hösten tar ungdomsmottagningen emot ungefär två könsstympade flickor i veckan, många av dem är ensamkommande flyktingbarn. Enligt Anna-Carin Nilsson är det fler än tidigare. Ökningen beror på att fler har flytt från länder där könsstympning förekommer, men också att den svenska sjukvården har blivit bättre på att bemöta dessa flickor. UMO har i höst startat en särskild arbetsgrupp som består av två barnmorskor och två kuratorer.

– Vi visar hur en kvinnas anatomi ser ut och fungerar, alla vet inte det. Om flickan vill gör vi en undersökning för att kunna göra en bedömning om vi ska remittera henne vidare till kvinnokliniken. Det händer att de får göra en operation där de öppnas lite, det är även möjligt att göra en klitorisrekonstruktion med hjälp av en ny metod.

Det kan vara svårt att upptäcka de könsstympade flickorna. Men Elevhälsan i Gävle har hälsosamtal med alla elever.

– Skolsköterskan ställer då frågan om flickan är könsstympad eller inte, en del vet inte ens om de är det, säger Irene Delbom Elfving, chef för Elevhälsan i Gävle.

– Flickorna kan ha svårt att hinna gå på toaletten på rasterna, de kommer försent eftersom de droppkissar och kan ha väldiga besvär vid menstruation.

– Traumat av själva övergreppet följer dem genom hela livet. Även om stympningen görs när flickan är väldigt liten, minns kroppen och nervsystemet och det kan påverka smärtupplevelser i vuxen ålder. Men de kan få hjälp att lära sig hantera det.

Anne Sjödin 026-15 93 52 anne.sjodin@mittmedia.se

Som sagt barn som skadas som små minns och det får konsekvenser hela livet.