BPIS anser att barnperspektivet skall väga tyngst i alla frågor gällande barn även i praktiken inte bara i teorin.

BPIS vill att experter skall involveras innan omhändertagande. Ett omhändertagande får inte som idag tas av en person som både utreder, beslutar och verkställer i samma ärende utan någon som helst expertis inblandad.

Man måste säkerställa att ett omhändertagande är den enda möjliga utvägen för att barnet skall kunna utvecklas och få den trygghet det har rätt till.
Då handlar det inte om att ta barn ifrån väl fungerande föräldrar utan om att trygga barn man redan har tvingats att omhänderta.

Vid placering borde alla kommuner först börja med att undersöka om det finns en fungerande biologisk föräldrer som förlorat vårdnaden för att utreda om det är möjligt att vårdnaden går tillbaka. 
Sedan undersöka om det finns och utreda släkt för att se om släktplacering är möjlig. 

Barn som lever i familjehem skall ha rätt till ett eget ombud. Det skall finnas krav på det ombudet att träffa det barn det företräder och har utbildning vad gäller barn och hur de reagerar i olika situationer.

Barnet skall ha rätt till en egen handläggare och skall även ha rätt att önska en ny om det inte fungerar. Det skall tillmötesgås så långt det är möjligt .(men det får självklart inte sättas i system, dvs man skall inte kunna byta gång på gång)

Barnet skall ha rätt till det de ser som sitt. Barn som skiljs ifrån sina föräldrar skall ha rätt till personer som betyder något för dem, vilken relation de än har. Det kan vara far eller mor föräldrar eller andra släktingar, vänner eller tidigare familjehem. De skall få hjälp att underhålla dessa relationer.
Barn som bor i familjehem skall ha rätt till trygghet och stabilitet. De skall ha rätt att veta var de skall vara, bo och leva.

Ett barn skall bara tas om myndigheterna är säkra på att de gör ett bättre jobb. Om så inte sker måste de ta ansvar och barn som felhanteras skall ha rätt till rättelse i största möjliga mån samt kompensation.

Alla placerade barn skall ha rätt till vuxenstöd vid kontakt med myndigheter.
Ett barn skall ha rätt till sina föräldrar inte tvärtom.

Föräldrar har idag nästan alltid rätt till umgänge med sina barn men barn har inte alltid rätt till umgänge med sina föräldrar. Barn har sällan eller aldrig rätt att neka umgänge.

Umgängen skall utgå ifrån vad som är bäst för barnet inte utifrån den vuxnes vilja , önskemål, hot eller behov.
Barn skall enligt lag att höras och man skall så långt det är möjligt göra dem till viljes. De borde även få säga nej till saker i planeringen som de inte vill. Men det måste även kopplas till konsekvenser att låta bli att höra barn.
Ansvariga måste även bli ansvariga i praktiken. Det personliga handläggar ansvaret måste tillbaka.

Vårdnadsöverflyttning särskilt av små barn eller barn som placeras vid tidig ålder skall bli mer regel än undantag som i dag. LAgen har ändrasts från bör till skall göäras efter tre år. men tre år är bara en botre gräns och kan alltså göras tidigare. 

För att göra det lättare för placerade barn måste man även sätta in stöd till biologiska föräldrar efter att ett barn placerats. Är det så att ett barn inte kan stanna hemma så måste bio föräldern få stöd i att hantera den situationen och göra bra umgänges tillfällen med sina barn. Nu blir det oftast bara tyst. Det får heller inte vara så att en förälder som förlorat vårdnaden skall kunna ställa till det för sina placerade barn genom att neka dem stöd eller hjälp av ex BUP. Inte heller neka pass så att de inte kan följa med familjehemmet utomlands utan tvingas bo i ett annat hem under tiden.

Barnkonventionen måste bli lag.

 Som familjehem är man i princip rättslös. Det är inte mycket man kan göra.

Blir det kontroverser så har man inte mycket att sätta emot.
 

Är det så att det inte fungerar med handläggaren kan man altid försöka att få byta. De måste inte ställa upp på det men talar man med enhetschefen eller socialchefen så kan det gå.
 

Se alltid till att spara alla avtal, vårdplan och genomförandeplan. Det skall finnas enligt lag.
Se även till att aldrig skriva på ett avtal med saker som du inte kan påverka.

T.ex skriv inte på avtal där du lovar att se till att barnens skall något vid umgängen som du inte bestämmer över vare sig utformning eller frekvens för.
 

Omplacering

Om man får veta att en omplacering är på gång skall man begära ut sin akt, alla beslut samt alla underlag för beslutet.

Man kan sedan börja med att kontakta cheferna på enheten. Berätta din version och försöka få dem att lyssna.
Man kan gå till politikerna i socialnämnden. Det är lätt att blanda ihop eftersom man i de flesta kommuner delegerat ner individärendena till ett utskott men man talar ändå om socialnämnden.

Om de har ett utskottet eller liknande är det dit och dess ordförande eller vice ordförande man skall vända sig till.
Man har rätt att begära företräde inför nämnden. Det är olika från nämnd till nämnd om man tillåts komma men enligt lag har den som har uppgifter runt ett ärende rätt att begära en muntlig framställan om han eller hon så önskar.
 

Om något är fel skall och bör man anmäla till IVO. Men det är upp till granskningsmyndigheten enligt JO beslut 18 mars 2008 (dnr 1898-07) att avgöra om de vill granska.