Medlemsavgift 
Då är det dags för att förnya medlemsavgiften. Alla som betalar nu deltar i uttlottning av boken En extra plats i hjärtat av Tomas Ardenfors.

Vi välkomnar alla gamla som nya medlemmar 

loading...

DSAMHÄLLE: Kraftig ökning av anmälningar oroar
Från 30 till 100. Socialen i Degerfors bekymras av det ökade antalet anmälningar. Arbetet med våld i nära relationer har gått framåt men mer återstår att göra.

Under förra året tog socialen emot 100 anmälningar om barn som utsatts för eller bevittnat våld. Det handlar totalt om 73 barn och 25 av anmälningarna kom från skolan. Merparten av övriga anmälningar kom från polisen, barnpsykiatrin eller allmänheten. För 2012 var antalet anmälningar 26, gällde 23 barn och tio hade anmälts av skola eller förskola.

Stor ökning
Till och med den 21 april i år hade 25 anmälningar, som rör 23 barn, kommit in.
Som synes har det skett en markant ökning men det behöver inte betyda att det är fler barn som utsätts för eller bevittnar våld.

– Jag tror inte att det är så att våldet i sig har ökat mer än marginellt utan att det är anmälningsbenägenheten som ökat. Men det är vad jag tror utifrån de år jag arbetat inom socialtjänsten. Det är förstås också så att vi tidigare hos oss inte förde samma typ av statistik, säger Marina Lichterman, verksamhetschef för individ- och familjeomsorg på Degerfors kommun.

Både hon och socialchefen Ingmar Ångman tycker att det finns ett gott samarbete mellan socialen och skolan i Degerfors.

”Känner varandra”
– Det är den lilla kommunens fördel. Att man känner varandra. Men det sker ju också en omsättning i personal så samarbetet måste ständigt förnyas.
De ser att de verksamheter som har anmälningsplikt har bestämda rutiner för detta. När det gäller tydliga fall, där barn utsatts för våld eller sexuella övergrepp, finns sällan frågetecken kring anmälan. Det är de andra fallen, där det inte är helt klart vad som hänt, som kan vålla problem.
– Vi strävar efter att ha en öppen verksamhet, så att man vet att man kan ta kontakt med oss om man känner att man behöver råd och hjälp, säger Ångman.
En viktig del i arbetet när det gäller våld mot barn, eller över lag i nära relationer, är det förebyggande arbetet. Inom Degerforsmodellen samverkar socialen med bland andra skolan, polisen, folkhälsoförvaltningen och primärvården.

Hela kommunen
Den handlingsplan som antogs tillsammans med Karlskoga kommun för drygt ett år sedan har implementerats inom socialen. Ambitionen är att den så småningom ska användas inom hela kommunen. Den kan till exempel användas som stöd inom föreningslivet, där det inte råder någon anmälningsplikt.
– Som medmänniska och vuxen har man ju ändå ett ansvar. Jag tror att det finns en obefogad rädsla att man genom att anmäla förvärrar läget och att barnet far mer illa. Men det är då man kan ta kontakt med oss och konsultera vad man ska göra, säger Lichterman.
När det gäller personalbristen så är den så klart besvärande. Barnärenden prioriteras dock alltid och vid akuta ärenden görs en omedelbar risk- och skyddsbedömning. Vid behov omfördelas utredningarna, även om arbetsbelastningen kan vara hög.
– Det här är en viktig fråga som vi behöver jobba med på många plan. Dels direkt med de det gäller, dels sprida kunskap i samhället så att man bryr sig om sina medmänniskor, i föreningar och bland grannar, säger Ångman

En lång resa
Han lyfter fram den resa som gjorts i Sverige sedan barnaga förbjöds i slutet av 70-talet och den resa som återstår att göras. Om barnkonventionen antas som svensk lag kan det leda till nationella riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer.
– Det är oerhört viktigt att jobba förebyggande. Till exempel med nyanlända, att informera vad som gäller men också lära ut andra sätt att bemöta barn. Men det är inte så att nyanländas barn far mer illa, absolut inte. Men man kan alltid göra mer, säger Ingmar Ångman.
Lilyana Thorsager
0586-72 13 53
lilyana.thorsager@karlskogatidning.se

Anmälningar om barn och våld
Antal anmälningar om barn som utsatts för eller bevittnat våld.
 AnmälningarAntal barnFrån skolan 
2012                 262310 
201332284 
201447379 
2015765020 
20161007325 
2017*25239 
* t.o.m. 21 april
Källa: Degerfors kommun

http://nwt.se/karlskoga-degerfors/2017/05/11/allt-fler-barn-drabbas-av-vald?refresh=true

Läs hela inlägget »
14-åriga Tahmina har blivit erbjuden pengar av främlingar vid flera tillfällen. Kravet - att hon flyttar till ett familjehem. Foto: Linus Sundahl-Djerf 14-åriga Tahmina har blivit erbjuden pengar av främlingar vid flera tillfällen. Kravet - att hon flyttar till ett familjehem. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Det är konstigt att det alltid finns de som skall sko sig på andras olycka

Det senaste fenomenet är de som dyker på barn och försöker få dem att byta boende mot att de skall få betalat.

Det handlar om att flytta till familjehem som talar deras eget språk
Gissningsvis är det de som nu försöker värva barn till hem mot en del av betalningen.


http://www.svd.se/familjehem-lockar-nyanlanda-barn-med-pengar/om/barn-under-samhallets-vard
SvD har träffat 14-åriga flickan Tahmina i Uppsala, hon berättar om hur hon oväntat blivit uppsökt av främmande vuxna som erbjudit henne pengar. Pengarna har alltid varit bundna till ett villkor – att hon flyttar till ett familjehem. Det här har hänt henne vid flera tillfällen, en främmande person erbjuder uppemot 3 000 kronor i månaden och säger att hon kan skicka pengarna till sin familj i hemlandet.

Nyligen besökte hon Migrationsverket i ett ärende. Där kom en för henne okänd kvinna fram och började prata om att Tahmina kunde få byta hem om hon ville.
– Jag kände inte henne, hon frågade mig om om jag skulle tycka det var kul att få bo med en familj från samma land som jag. Hon sa att jag kunde prata med familjen hon kände och att jag kunde få pengar av dem om jag flyttade dit, säger Tahmina.

Hon sa att jag kunde prata med familjen hon kände och att jag kunde få pengar av dem om jag flyttade dit.

Hörde även om ett familjehem ifrån Afghanistan som berättade att på Afghansk TV rullar reklamfilmer för Sverige. Killar i fina bilar, med senaste telefon, dator och fina kläder.
Nu tar tusentals ensamkommande barn tillbaka sina ansökningar om uppehållstillstånd. Det var inte som de trodde.

http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/tusentals-flyktingar-tar-tillbaka-sin-asylans%C3%B6kan-3294252

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel tv inslag
Illustration: Robert Hilmersson Illustration: Robert Hilmersson

Visst är det skönt när man haft en ide om något och senare får bekräftat ifrån annat hålla att man hade rätt?

Har alltid varit emot dagens sätt att jobba i skolan då det är så mycket eget arbete, eget ansvar för egna studier och egen kontroll. Alla skall vara på sin egen nivå och jobba med sina egna saker. Att inte ha katederundervidning längre.
Hittade en artikel som talar om att det inte är bra. Barns hjärnor är inte utvecklade för det ansvaret
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/skolbarns-hjaernor-aer-inte-tillraeckligt-mogna-13836
Undervisning med fokus på eget arbete ligger inte i linje med hur skolbarn utvecklas. De delar av hjärnan som styr moral, kontroll och planering är inte utvecklade förrän i ungdomsåren. Barn är inte mogna att ta stort eget ansvar för sitt arbete. De behöver lära sig studieteknik av vuxna, skriver skolforskarna Gabriel Sahlgren och Johan Wennström.

En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper.
Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”.

Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning. Först när det har uppstått en automatik i räkning, skrivande och läsning kan elever ta till sig fler och mer avancerade kunskaper.
Sedan nämns pedagoger som Piaget och Dewey.
Flera av dessa pedagoger hade höga ambitioner för vad barn skulle lära sig, men har i Sverige missbrukats för att avskaffa lärarens traditionella roll i klassrummet och lägga merparten av ansvaret på den enskilda eleven.

Problemet är att en undervisning med stort fokus på eget arbete inte ligger i linje med hur barn och unga utvecklas. Pannloberna, de delar av hjärnan som styr moral, kontroll och planering, är inte fullt utvecklade förrän långt upp i ungdomsåren. Barn är alltså varken kognitivt eller emotionellt mogna att ta stort eget ansvar för sitt arbete. De behöver tydliga normer och förväntningar, och lära sig självdisciplin och studietekniker, av vuxna. Detta var också vad den traditionella undervisningen och skolan som helhet erbjöd.

Enligt en studie ökade andelen individuellt arbete från i genomsnitt 26 procent av lektionstiden på 1980-talet till 41 procent på 2000-talet. När Skolverket i en utvärdering år 2003 frågade elever i årskurs 9 hur ofta de arbetar enskilt, svarade 50 procent att det händer flera gånger per dag – vilket var en ökning med 25 procentenheter sedan undersökningspunkterna 1992 och 1995.

”Skolforskare tror inte längre på disciplin”, skrev nyligen skoldebattören Eva-Lotta Hultén i Dagens Nyheter. Men såväl nationalekonomisk som kvantitativ pedagogisk forskning från flera länder visar att traditionella undervisningsmetoder ger goda resultat, och att en för stor betoning på eget arbete kan vara rent skadligt för elevers möjligheter att förvärva bestående kunskaper. Skolforskaren John Hatties sammanvägning av effektiva metoder visar att traditionell undervisning är mer än tre gånger så effektiv som metoder som associeras med konstruktivistiska idéer.

Både i en inhemsk utvärdering och i internationella Timss försämrades kunskapsresultaten kraftigt i alla årskurser som ett resultat av reformen. Alla elever, från de bästa till de svagaste, försämrade sina resultat. Det visade sig också att ju längre tid eleverna varit utsatta för den nya pedagogiken, desto sämre presterade de.
Intressant nog ökade samtidigt elevernas ångest, hyperaktivitet, nedstämdhet och antisociala beteenden efter reformen jämfört med innan. Yngre elever, i hög utsträckning pojkar, fick sämre självförtroende och var illa rustade när de gick vidare till högre årskurser. Detta är inte konstigt eftersom det troligtvis är stressande att behöva ta stort eget ansvar när man inte är mogen för uppgiften.

Det finns visst forskningsstöd för att progressiva arbetssätt kan vara bra för att uppnå andra mål än rena kunskapsmål, exempelvis förbättringar i elevers sociala kapital och analysförmåga. Men kunskaperna är det grundläggande. I Sverige säger vi dessutom ofta att vi måste konkurrera med kunskap men fortsätter att tillämpa en pedagogik som hämmar förutsättningarna för lärande.
Johan Wennström, Skolforskare knuten till bl a Institutet för näringslivsforskning
Gabriel Heller Sahlgren, Skolforskare

Underbart, hoppas bara att de styrande tar det till sig också.

Läs hela inlägget »

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter