Ingens ansvar

Om myndigheterna tar ett barn och det missköts å det grövsta. Vems är då ansvaret? Barnets? Föräldrarnas?Myndigheternas?

I Sverige är det ingens och barnet tvingas betala rättegångskostnaderna.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article20991442.ab

I dag kom domen i skadeståndsmålet som Sofia Rapp Johansson förlorade. Hon har i flera böcker beskrivit sin mycket svåra barndom: debuten "Silverfisken” från 2007 belönades med Katapultpriset; en upprättelse i sig, men hon ville mer. Hon stämde staten på skadestånd.

Sedan 2013 finns en lag som ger människor rätt till ersättning för att de farit illa i sina fosterhem. Men bara om övergreppen ägde rum före den 31 december 1980. Eftersom Sofia var placerad på 80- och 90-talet har hon ingen chans att få sitt ärende prövat av Ersättningsnämnden.

Att polisanmäla och sedan bevisa vart och ett av de många övergreppen skulle bli en mycket svår uppgift. Därför polisanmälde hon staten, som inte skyddade henne mot brotten.

På 71 sidor går tingsrätten igenom varför staten inte hade något tillsynsansvar för de fyra syskonen. Dels säger man i en svårbegriplig sats att fosterföräldrarna inte var en myndighet, de var i föräldrars ställe.

Och visserligen har Sofia och de övriga farit illa, men ersättningslagen är inte en skyddslag, utan har bara råkat få formen av lag.

Och för övrigt har staten enligt skadeståndslagen inte något ansvar för vad socialförvaltningen i en kommun gör eller inte gör.

Men det som sticker mig i ögonen med tingsrättsdomen är det som inte står där. Som hon och en syster berättat ingående om. Missbrukande föräldrar, välkända i socialtjänsten och för övrigt hela Enköping. Pröva hasch vid tre års ålder. Våldtagen i ettårsåldern. Upprepade övergrepp i flera fosterhem. Många, svåra, detaljerade berättelser. Vittnesmålen tog fyra dagar.

Men tingsrätten gör ingen bevisvärdering. Inte ett ord om hur man uppfattar uppgifterna. Det står: "Det är inte ifrågasatt att Sofia Rapp Johansson och Hanna Rapp Johansson har haft en mycket besvärlig uppväxt." Det är allt.

Domen ska överklagas, och blir högintressant för alla som i likhet med syskonen Johansson Rapp farit illa, fast de skulle skyddas av samhället. Vem som har ansvar för vad måste redas ut i grunden. Även om ingen barndom går i repris.

Det som skrämmer mest är att hon och hennes syster skal behöva driva den processen själva.