”Flytta BUP till skolan – minska självmorden”

Sverige tänker helt fel när det handlar om hur man på bästa sätt hjälper skolelever som har det svårt. Genom att i skolan ­tidigt hitta unga som mår dåligt, på plats erbjuda snabb och ­adekvat hjälp, samt följa upp och utvärdera hjälpen så kan den psykiska ohälsan bland unga minska radikalt. Flytta därför personal på barn- och ungdomspsykiatrin till skolan, skriver Alfred Skogberg, Suicide Zero.

Alla vet vi att bränder är enklast att släcka när de är små. På samma sätt är det med psykisk ohälsa. Ju förr vi identifierar tecken på att någon mår dåligt, ger adekvat vård som vi sedan följer upp och utvärderar, så kan problemen åtgärdas innan de växer till sig och blir betydligt mer svårlösta. Vi tänker helt rätt när vi satsar på att tidigt släcka fysiska bränder.

Men när det gäller unga som mår psykiskt dåligt så anser vi inte i tillräcklig grad att skola och vård hör ihop; att vi med rätt friskvård kan förebygga ett stort antal av de problem som nu växer till sig och som det är tänkt att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska ta hand om. Att som nu särskilja skola och vård ger betydligt sämre resultat, kostar oerhört mycket mer och vi betalar för det i form av att alldeles för många ungdomar mår psykiskt dåligt och tar sitt liv.

För att få tid hos barn- och ungdomspsykiatrin krävs att ett barn har det riktigt svårt. I vissa fall krävs att du är mer eller mindre självmordsbenägen. Då kan det ändå dröja tills du får hjälp. Kötiden för att träffa någon på BUP ska inte vara längre än 30 dagar men innan man får en samtalskontakt kan det ta flera månader. Och att ungdomen fått tillräckligt bra hjälp är inte säkert utan problemen kan återkomma under lång tid och ibland utvecklas till psykisk sjukdom.

Ungefär en ungdom under 20 år tar sitt liv i Sverige varje vecka. Ändå tycks det inte vara tillräckligt för att våra politiker ska ta krafttag och storsatsa på elevhälsan. Hade en svensk soldat skjutits till döds i Afghanistan varje vecka hade det lett till mängder av rapportering i landets medier. Försvarsministern hade krävts på ansvar. Ledarskribenter hade analyserat. Men när vi pratar om ungdomar som tar sitt liv så uppmärksammas det alldeles för lite, sannolikt på grund av de tabun och den stora okunskap som kringgärdar självmord.

Men det finns exempel på hur självmord bland ungdomar kan minska radikalt. I Miami, Florida har självmorden bland ungdomar minskat från cirka 8/100 000 i slutet av 80-talet, till färre än 0,5/100 000 i dag. Motsvarande siffror i Sverige är cirka 10/100 000. En siffra som stått mer eller mindre still i decennier och som nu tenderar att öka.

Skälen till varför de lyckas i Miami och att vi gör fel är att man i Miami insett att det måste finns tillräckligt många kuratorer med behandlarkompetens. Rekommendationen är 1 kurator per 275-400 elever. Genom att dessa regelbundet undervisar i evidensbaserad livskunskap lär sig eleverna lösa en del av de livsproblem de råkar ut för. De lär sig också att det finns en professionell vuxen de kan vända sig till, om de mår dåligt. Skolpersonalen tränas vart tredje år i att känna igen varningstecken på psykisk ohälsa. Om någon misstänker att en elev har det svårt kallas omedelbart på kuratorn som gör en första utvärdering.

Resultatet är inget mindre än formidabelt, samtidigt är det förutsägbart. Kan vi tidigt hitta sårbara och ge dem adekvat hjälp så behöver problemen inte växa till sig. Alla tjänar på det. Samhället i form av lägre kostnader, föräldrar som får barn som mår bättre, skolor som höjer snittbetygen eftersom barn som mår bra har lättare att prestera, och inte minst ungdomarna själva som känner sig tryggare i att det finns hjälp att få, om någon mår dåligt.

Att vi inte har samma system i Sverige är ett tydligt exempel på en systembrist som måste rättas till.

Alfred Skogberg
generalsekreterare Suicide Zero
http://www.svd.se/flytta-bup-till-skolan--minska-sjalvmorden/om/debatt

Etiketter: debatt artikel

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln