På vilka grunder och vad krävs sen

”Jag tror att skolan är trött på mig för jag har ringt många gånger och tjatat om att de ska hjälpa min son. Samtidigt vill socialbyrån att jag bevisar att jag kan ta hand om honom. Och jag undrar var ”Jag tror att skolan är trött på mig för jag har ringt många gånger och tjatat om att de ska hjälpa min son. Samtidigt vill socialbyrån att jag bevisar att jag kan ta hand om honom. Och jag undrar var

 Jag har länge ansett att man i vissa lägen tar barn på lite för lösa grunder. Eftersom vi samarbetar med Compassen vet jag att många ber och hjälp gång på gång utan att få någon och tillsist tar man barnen ifrån dem istället. Det finns heller inga riktlinjer för vad som skall uppnås för att få tillbaka dem och inte heller när. Många upplever att det ändrar sig hela tiden. Har de uppnått en sak så ändras det till något annat.

http://www.smalanningen.se/article/mormor-och-mamma-anmaler-skola-och-socialbyra/

Ljungby– Även om jag inte har min son hos mig, så är jag ändå hans mamma, så jag borde väl ha lite att säga till om, säger en kvinna som har anmält både skolan och socialbyrån sedan hennes barn placerades i familjehem.
Publicerad 6 okt 2015


Kvinnan känner att ingen lyssnar på henne. Varken personal på skolan eller på socialbyrån i Ljungby. I somras placerade kommunen hennes son i familjehem och kvinnan vill nu göra det som krävs av henne som förälder, men hon tycker att allt vänds emot henne och att de som fattar besluten inte lyssnar ordentligt på henne och hennes son.

Det är därför hon griper efter ännu ett halmstrå och vänder sig till media för att berätta sin historia och sin syn på saken.

– Jag önskar att andra föräldrar ska se hur vi har det och att de också ska träda fram och berätta. För det är inte bara jag som är drabbad av det här bemötandet, säger kvinnan.

Hon och hennes mamma, alltså barnets mormor, har anmält barnets skola till Skolinspektionen. De anser att skolan och rektorn inte har gjort vad de borde för att ge barnet tillräckligt med stöd. Barnet går på mellanstadiet och familjen gick med på att barnet tillfälligt togs bort från lektionerna eftersom han var störig och bråkig, men de tycker att problemen inte har följts upp.

Det har gjort att pojken har kommit efter i undervisningen och att han känner sig utanför. Han trivs inte och stannar hemma.

– Jag får höra att problemet ligger hos mig och i hemmet. Att jag borde ha sett till så att han var mer i skolan, att han äter ordentligt och att han har kläder. Men jag gör ju det. Jag tvättar och skickar med frukt. Men jag kan ju inte bära honom ut till skolbussen när han inte vill och inte trivs i skolan, säger Matilda.

Hon berättar att hon vill att sonen ska ha en kurator att prata med nu, även om han inte ville det när han var yngre.

– Han har haft en väldigt tuff uppväxt. Han har blivit vittne till hemska saker och jag har inte alltid orkat ta hand om honom

Matilda får träffa honom två timmar i månaden och prata i telefon 30 minuter i veckan.

– Han säger att det är i skolan han inte trivs men att han tycker han har det bra hemma. Och jag vill bara ha hem mitt barn, säger Matilda.

Hon tycker också att hon mer eller mindre blev hotad att skriva på papperna om att hennes son skulle bo i familjehem.

– Om jag inte skrev på så skulle de omhänderta honom enligt LVU (Lagen om vård av unga) och då skulle jag inte se honom förrän han fyller 18, sa de. Jag kände mig tvingad att skriva på.

Nu vet Matilda inte hur länge sonen ska vara placerad. Hon tycker att hon inte får någon information.

– De utesluter mig och jag har inget att säga till om. Det är orättvist. Och jag som alltid har tyckt att socialen har varit bra, för jag fick hjälp när jag var barn och hade problem med min pappa. De lyssnade på mig, men nu lyssnar socialen inte på barnen, tycker Matilda.

Däremot vill hon och mormorn tillägga att de tycker att familjehemmet fungerar bra. Om barnet skulle vilja ha fortsatt kontakt med familjehemmet framöver så har de inget emot det.

– De har gjort ett gott jobb och vi märker att de tycker om honom, säger de.

– Det jobbigaste är nog att vi inte vet hur länge han ska vara placerad. Vi har inte fått några besked. Det känns som att inget händer, säger Matilda.

fotnot Det senaste som har hänt är att Matilda har bestämt sig för att hennes son ska bo hos henne igen. Eftersom hon gav sitt samtycke till att han blev placerad, kan hon också avbryta placeringen och ta hem sitt barn. Nu väntar familjen på svar från IVO och Skolinspektionen. Vad som sedan beslutas om var pojken ska bo är oklart.

Anna Persson anna.persson@smalanningen.se 0372-69 253

Vi i BPIS ansöker just nu om få pengar för att ta fram riktlinjer för när man får ta barn och mallar för vad som skall uppnås för att få tillbaka dem.  

Etiketter: artikel

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln