Kärlek utan blodsband

Har ofta talat om att kärlek inte är beroende av blodsband. Att man kan älska lika hårt, lika mycket, lika djupt trots att man inte är av samma blod, inte fött själv, inte fötts av...

Här är ett bevis för det.

http://nouw.com/kynamite/--hon-ar-inte-min-mor-via-blod-22219017

Ni vet när det känns så himla hopplöst och man börjar tappa tron på sig själv?
När allt är påväg att verkligen gå åt helvete så hör jag min mors röst eka i mitt huvud så det gör ont i hela kroppen " Vad är det med dig? Res på dig för fan och när du tappar tron på dig själv så titta dig själv i spegeln och du kommer att känna att jag rycker dig i håret för att du är så löjlig. Du om någon klarar det här "

Ett svar till min mor.

- Ja mamma. Jag om någon har klarat mig utan att få ett psykbryt.
Jag har klarat mig utan att hamna något vidare snett i livet.
Jag har förlorat och jag har vunnit.

Trots alla förluster så ser jag ändå mig själv som en vinnare.
Jag hade den mest fantastiska morsan. Hon lärde mig den hårda vägen för så tar man sig längst!
Jag fick även lära mig hur man tar sig igenom ett heartbreak vilket gör mindre ont för varje gång.
Hon lärde mig att inte döma efter folks misstag, utan ge dem en ny chans.
Hon lärde mig att inte ta någon jävla skit.
Innan hon dog, lärde hon mig att älska villkorslöst. ❤

Idag, snart 11 år senare sitter jag med en annan kvinna. I samma ålder som min mor.
En envis kvinna som ger sig fan på att alla hennes ungar ska ha det så bra som möjligt.

Den här kvinnan heter Anna och jag kallar henne för morsan.
Närmare än såhär kommer jag nog inte en mamma.
Hon vet allt om mig.
Hon har varit min klippa när livet skitit i de blå skåpet.
När allt varit själva jobbigt så har hon ryckt upp mig, gett sig fan på att jag klarar allt så länge jag är envis.

På något sätt kan jag känna att ödet förde oss samman.
Med henne kan jag vara vem som helst.
En liten flicka som gråter i hennes famn.
Tjejen som har ett hårt inre men Anna ser igenom hela min själ.
Det alla andra kallar för dryg, iskall och hjärtlös - kallar hon för Envis, kärleksfull och kämpe.

Jag förlorade min mamma och Anna sin dotter.
Jag fann en annan moder som ser till mig när min biologiska inte kan på samma sätt.

Jag vill hålla henne i handen genom livets gång. ❤
Jag är så jävla stolt över att ha Anna i mitt liv. Så jävla nöjd över att ha den envisas kvinnan på jorden vid min sida.
Den starkaste kvinnan som vandrat i ett par skor.

Jag kommer alltid att vända mig Till Anna när jag får hjärtat krossat, när livet är orättvist, när jag behöver kloka ord när jag är barnslig och säger " fuck it, skiter i vilket "

Jag behöver Anna. Jag behöver mina mödrar.

Jag älskar dig till månen och tusen gånger runt.
Jag har aldrig träffat en kvinna som dig.
Som tar hand om vilsna och trasiga själar. bygger upp dem från grunden och håller dem kärt livet ut.

Tack för att du är den vackraste på denna jord.

Jag älskar dig och är dig evigt tacksam. ❤

Vilket underbart blogginlägg av en tjej som varit fosterhems placerad. 

Etiketter: blogg

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln