Medlemsavgift 
Då är det dags för att förnya medlemsavgiften. Alla som betalar nu deltar i uttlottning av boken En extra plats i hjärtat av Tomas Ardenfors.

Vi välkomnar alla gamla som nya medlemmar 

2015 > 08

Det kostar att bli förälder. Enligt Konsumentverket går bara själva basutrustningen för barnets första år på runt 15  000 kronor. Då handlar det bland annat om säng, vagn, badbalja, skötbord, nappflaska och nappar. Men kostnaderna slutar inte där. Saker som mat, blöjor, kläder och leksaker tillkommer.

http://www.svd.se/sa-klarar-du-ekonomin-som-nybliven-foralder/om/naringsliv

Innan du handlar, tänk på att alla produkter kanske inte behöver vara nya.

–  Man får mycket av andra, och sedan kan man passa på och önska sig, tipsar Ingela Gabrielsson.

Tänk på det här

• Glöm inte barnförsäkring.

• Gör en budget. Du får föräldrapenning från Försäkringskassan. Den utgör cirka 80 procent av din lön.

• Håll koll på vad saker kostar. Basutrustning för barnets första år kostar cirka 15  000 kronor. Tillsammans med blöjor och mat blir den totala årskostnaden cirka 30 000 kronor.

• Låna gärna utrustning av släktingar, vänner och bekanta.

• Du får barnbidrag för varje barn. Du kan även vara berättigad till bostadsbidrag om du har låg inkomst.
Källa: Hallå Konsument

Gör gärna en lista på saker du tror kommer behövas. Passa sedan på att höra med vänner och bekanta. Kanske du kan få överta eller låna någon annans gamla – men välbehållna – babysaker?

Det går också att få tag i en hel del fina och praktiska saker på andrahandsmarknaden. Men ta en närmare titt på vissa saker innan du fyndar, säger Frida Eriksson som är vägledare på upplysningssajten Hallå Konsument.

–  Kolla så att produktens säkerhet inte har försämrats med åren.

Det ska till exempel finnas ordentlig bromsspärr på barnvagnen. Tänk också på att en bilbarnsstol av säkerhetsskäl aldrig bör vara för gammal. Ibland kan det vara bättre att köpa nytt på en gång.

Något som man inte heller ska spara in på är barnförsäkringen. Teckna en så tidigt som möjligt, men glöm inte att jämföra innehåll och priser.

Smarta spartips

• Vänta med att handla tills du vet vad du behöver.

• Köp begagnat i stället för nytt.

• Gör egen babymat.

• Prisjämför olika blöjmärken.

• Kan du sy? Försök göra enkla babykläder.

• Byt saker med andra föräldrar – låt barn ärva efter varandra.

• Inte råd med barnvagn? Det finns flera aktörer som hyr ut.

• Tidig potträning kan spara in på blöjor. Enligt nya riktlinjer ska föräldrar nämligen uppmuntras att börja med potträning – gärna innan barnet lärt sig gå.

Det finns mer smått och gott i artikeln på länken

Sedan i spåren av den ökade siffran av ensamkommande flyktingbarn så behövs goda män. Tidigare var det så att många tog på sig mer än de skulle för att på så sätt få upp arvodet men det han man nu satt stopp för. Man har infört en bestämd taxa samt riktlinjer för vad en god man skall gör. Därmed även vad de inte skall göra om det inte är med på listan. Men det får andra konsekvenser.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6238531


De nya arvodesreglerna som Överförmyndare i samverkan har infört i fem av Sjuhäradskommuner innebär att milersättningen slopas. Nu menar flera att man inte längre kommer besöka barnet lika ofta.

I vägledningen för gode män till ensamkommande barn står det bland annat att den gode mannen ska ha ett nära sammarbete med barnet. En källa till P4 Sjuhärad menar att det nu är omöjligt eftersom milersättningen slopas för skolmöten, socialsekreteraren, polisen, advokaten, banken och framförallt för besök på barnets boende.


Ingen som kontrollerar missförhållanden
Flera uttrycker en oro i den slopade milersättningen som man tror kommer leda till att färre gode män träffar barnen regelbundet. Vilket innebär att insynen i HVB-hemmen och familjehemmen kommer bli sämre. Missförhållanden som kanske aldrig kommer att upptäckas och rapporteras.

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Sussi och Thomas Ardenfors har varit familjehemsföräldrar i över 20 år. Att få lära känna barnen och deras föräldrar har varit fantastiskt, tycker de. Sussi och Thomas Ardenfors har varit familjehemsföräldrar i över 20 år. Att få lära känna barnen och deras föräldrar har varit fantastiskt, tycker de.

Ett till familjehem som får berätta om det possitiva
Thomas och Sussi Ardenfors har varit familjehem för ett trettiotal barn och unga. Nu har ”extrapappa” Thomas skrivit en bok om hur det är att ta ha hand om andras barn.


http://mobil.dn.se/insidan/det-fantastiska-i-allt-det-har-ar-barnen/

Det är fullmäktigemöte i Sollentuna. Thomas Ardenfors, en av kommunens mest inflytelserika politiker, ska snart svara på en fråga från en representant för ett motståndarparti.

Plötsligt vibrerar mobiltelefonen i hans ficka. Han läser det nyinkomna meddelandet, plockar ihop papperen på bordet framför sig och säger att han måste lämna mötet.

Meddelandet är från socialförvaltningen som snabbt behöver ordna fram ett tillfälligt hem åt ett barn. Thomas och hustrun Sussi har under tjugo år öppnat sin dörr för pojkar och flickor under längre och kortare tid.

Bristen på familjehem, jourhem och kontaktfamiljer är i dag stor. Kommunernas socialsekreterare får ofta arbeta länge innan de hittar någon eller några personer som vill ställa upp.

Thomas Ardenfors har utifrån sin och hustrun Sussis erfarenheter skrivit boken ”En extra plats i hjärtat – att ta hand om någon annans barn” (Libris förlag). Med sin berättelse vill Thomas uppmuntra fler familjer att öppna sina hem för andra.

Onsdagen den 26 januari 1994 var det så äntligen dags att träffa det första i den långa rad av barn som skulle komma att bo hos Thomas och Sussi. Han hade då just fyllt 27 år.

I sin bok skriver Thomas om mötet med Lovisa:

”Det var först när jag såg flickan, med stora skor och allt, som verkligheten landade på riktigt hos mig. Landade förresten, den slog snarare ned som en blixt, och suget i magen tilltog. För på förstukvisten den där kalla januarikvällen stod en socialsekreterare, en mamma och Lovisa, som hunnit fylla fjorton och inte hade det minsta behov av att säga hej till oss.”

I dag är Lovisa vuxen, hon är gift, bor i ett grannland och har två egna barn. Så ofta hon hinner får Thomas och Sussi besök.

”Det fantastiska i allt det här är barnen. Det är en förmån att få lära känna dem och deras föräldrar som lämnat över sina älskade barn till oss”, skriver Thomas i boken.

Han och Sussi har hittills tagit emot ett trettiotal barn. Tre av dem kom som spädbarn till familjen och blev kvar. Nu är de 13, 14 och 17 år gamla. En tioårig pojke kommer hem till familjen varannan helg. Hans mamma är ensamstående, har ett tufft arbete och behöver lite avlastning. I familjen Ardenfors finns också en biologisk son.

– När vi får frågan från socialförvaltningen om vi kan ta emot ännu en placering samlas hela familjen för ett samtal. Jag är stolt över att mina barn delar vår livspassion och finns där som ett stöd, säger Thomas.

Har det inte gått snett ibland?

– Jo, med en flicka fick vi aldrig någon fungerande kontakt, fast hon var hos oss i nio månader. Men jag drömmer om att hon en dag ska knacka på dörren och berättar att hon mår bra i dag.

Thomas säger att det ofta är tufft att fungera som familjehem. Barnen och ungdomarna som kommer har många gånger inte haft det lätt i livet.

– Efter att en jobbig placering tagit slut har Sussi och jag ibland sagt att ”nu gör vi slut med socialen”. Men lika snart inser vi att det här nog är vår livsuppgift.

När Thomas står i köksfönstret och tittar ut i väntan på att ett nytt barn ska komma känner han en spänd förväntan. Bildörren öppnas och socialsekreteraren stiger ut med ett barn.

– Då händer något i mitt hjärta. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel, gott exempel

Och en till

Sexåriga Marisol är född i Sverige och har precis börjat skolan.

Men nu ska hon utvisas till Libanon, ett land hon aldrig har varit i.

– Hon tillhör Sverige till 150 procent. Det är sjukt det som händer, säger hennes pappa Fadi Jabbour.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/article21325836.ab

förra fredagen kom Migrationsverkets beslut om att överföra hennes ärende till polisen.

Anledningen är att Migrationsverket bedömer att tvång är nödvändigt för att utvisningen av Marisol, tillsammans med hennes föräldrar, ska kunna verkställas.

Marisols pappa Fadi är bedrövad och förtvivlad.

– Jag har inte sagt någonting till min dotter, för förra året när vi fick utvisningsbeskedet fick hon mardrömmar. Det var katastrof, hon skrek att hon inte ville åka till Libanon: ”De bangar folk där”, sa hon.

Tillsammans med Marisols mamma Katia Daoud kom Fadi till Sverige för nio år sedan. De har även dottern Maribel som är sex månader gammal.

Nu driver Fadi Jabbour två frisersalonger, en i Kumla och en i Lindesberg.

– Jag är momsbetalare och skattebetalare och har inte fått en anmärkning under nio år. Vi sköter oss och har inte en enda krona bidrag från staten. Vi får inte ens barnbidrag, säger han.

Familjens advokat Tryggve Emstedt är starkt kritisk till Migrationsverkets agerande:

– Att man kan påstå att ett barn som är fött i Sverige och har bott här i sex år inte har tillräcklig anknytning till landet - det är ett oerhört cyniskt resonemang.

I väntan på att Migrationsverket ska fatta det avgörande beslutet även om halvårsgamla lillasystern Maribel, är beslutet om utvisningen av Marisol satt på vänt.

–  Vi kan inte genomföra en utvisning medan yngsta dotterns ärende är i gång, utan nu får vi invänta och se hur domstolen beslutar i hennes ärende, säger Guna Grauselds, presskommunikatör på Migrationsverket till NA.se.

Hur kan man ens fundera på att utvisa bara ett barn? Det är bara 6 åringen som skall utvisas. Det är klart att man räknar med att föräldrarna åker med. men hur man en svensk myndighet ens fundera i de banorna? 

Läs hela inlägget »
Etiketter: reportage
Källa MIgrationsverket Källa MIgrationsverket

Expressens reportage fortsätter.

Det var Sara som utvisades med sin familj på sin egen födelsedag. På grund av att man inte hittade pappans pass så fick inte pappan följa med. Han fick stanna här. Man utvisade alltså inte familjen tillsammans trots att det oftast är mannen som står för försörjningen där. Kvinnor har svårt att få jobbutanför hemmet.

http://www.expressen.se/nyheter/resan-fran-trygghet-till-landet-de-flytt-fran/

PALESTINA. Den 14-åriga Sara Dawoud fick agera tolk åt transportpersonalen.

Flickan hävdar att hon sedan tvingades lämna över en muta till gränsvakterna för att hennes svenskfödda lillebror skulle släppas in i Palestina.

– De sa ”säg till dem att ni kan få pengar så att Ahmad kan komma in”, säger Sara Dawoud, i dag 16.

– Man gick på mammas historia och ansåg inte att hon var trovärdig. Man lyssnade inte på barnen. När man lyssnade på barnen fick man veta att det finns risk för tvångsrekrytering till talibanerna. Flickorna beskrev förföljelse utifrån kön, säger hon.

En majoritet av utredningarna har dessutom inte varit längre än 20 minuter - och handläggarna har ofta saknad en särskild barnkompetens, enligt rapporten.

– Vi vet att barn inte berättar om ett trauma om de inte känner sig trygga. Hur ska man kunna få fram eventuella asylskäl om man inte ger barnet tid att prata? frågar psykologen Josefin Michanek.

Det måste bli mer fokus på barnens perspektiv, betonar generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

– När barn tilltalas – jag säger tilltalas medvetet – i asylprocessen, så frågar man ”hur har du det nu och vad har hänt tidigare?” Man ställer sällan frågan ”vad riskerar att hända om du återvänder?” Det är ju faktiskt framtida risker som ligger till grund för asylbedömningen för vuxna. Alltså borde det vara exakt samma för barn, säger hon.

Sedan oktober 2013 har barnen och deras mamma bott i en släktings hus nära den israeliska gränsen. De har börjat skolan, men har svårt att hänga med eftersom de ligger långt efter med arabiskan. Läraren säger att de får ”skylla sig själva” när de inte förstår. Det har gjort att båda systrarna släppt drömmen de hade i Sverige om att kunna bli läkare. Och lillebror Ahmad har på grund av sin ännu oklara status haft problem att få full sjukvård i Palestina.

– Vi måste betala fullt pris för alla mediciner och sjukvård, säger mamma Abir Dawoud.

Under det här reportaget får även hennes far Ibrahim ett slutligt besked att han måste utvisas. Han orkar inte kämpa emot och återvänder efter åtta år i Sverige.

Sara Dawoud tar beskedet hårt och gråter. Det är som att allt hopp om Sverige rycks undan än mer.

Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin är chockad över uppgifterna om att barn måste tolka och lämna över mutor.

– Jag är mållös, säger Elisabeth Dahlin.

Hon blir upprörd över att de svenska myndigheterna hade problem med de intyg som krävdes för barnet Ahmad som föddes i Sverige. Man borde ha haft bättre koll på vilka resehandlingar och intyg som krävs för palestinier vid den aktuella gränsen, som hon själv passerat vid ett flertal tillfällen.

– Att använda barn som tolkar och dessutom be att barn ska, om det nu stämmer, lämna över mutor, det finns ju inte. Det förvånar mig väldigt. Mutor – bestickning – är i strid med svensk lagstiftning, säger Elisabeth Dahlin.

Hon frågar sig vad som hade hänt om pojken inte hade släppts igenom.

– Hade lillebrodern blivit lämnad vid gränsen? Borde man inte ha tagit reda på det här innan?

Polisen förnekar att det var så, det är emot svensk lag. Ändå står det i deras egna papper. Men det var bara något de hört påstås det. 

Hur kan det få gå till så? Hur kan det vara OK att splittra en familj på det viset. Och varför går man bara på vad man anser om en persons berättelse i en familj. Om de var två vuxna och fyra barn hur kan mammans berättelse väga tyngst?

Sedan följer 12 berättelser av barn som utvisats http://www.expressen.se/nyheter/barnen-som-inte-fick-stanna--har-ar-deras-berattelser/ 
Ok en del av dem är syskon men deras upplevelser behöver inte vara likadana.
OK De har inte dödats, de riskerade inte livet genom utvisningen men de har inget liv där de hamnat. 
Handläggningstiderna måste bli kortare. Det är inte mänskligt att låta någon bo här så många år för att sedan slänga ut dem. 
Brist på barnperspektiv. Barnen och vad som är bäst för dem finns bara som ett fint ord på pappret. 

 

Läs hela inlägget »

Då kom första delen i expressens serie om flyktingbarn. Inslaget som jag blinkade för igår.

Varför gråter Laura. När migrationsverket fick veta att det var på gång kom plötsligt beslutet. De får stanna. I det här fallet fick man ändra rubriken. 

http://www.expressen.se/nyheter/cancersjuka-laura-15-skulle-utvisas--i-gar-kom-nya-beskedet/

ESKILSTUNA. Laura Yeghiyan, 15, är ett av tusentals barn som i åratal levt med ångesten och ovissheten i det svenska asyllotteriet.

När klasskamraterna firade sommarlov satt hon på sitt rum och när de hälsade på grät hon – de påminde henne om den väntande utvisningen.

Men i går – bara timmar efter att Expressen berättat att det här reportaget skulle publiceras – kom beskedet via fax: Hon och familjen fick permanent uppehållstillstånd.

– Jag ser fram emot att gå i skolan igen, sa en lycklig Laura strax därefter.

Vi sitter med familjen under det timslånga mötet på Migrationsverkets kontor i Flen. Handläggaren, en man i 30-årsåldern, läser upp byråkratiska formuleringar om att inte bevilja uppehållstillstånd. En tolk översätter via telefon.

Laura petar nervöst på sina naglar.

Ettåringen leker med leksaksbilar i ett trångt utrymme bakom Laura och pappa. Lyudmila stannade i skolan i stället för att följa med. På väggen hänger teckningar som ritats av barn.

Ett av besluten handlar om Lauras lillebror Arman, som föddes 25 mars 2014. På hans första födelsedag kom Migrationsverkets avslag på hans separata ansökan om uppehållstillstånd – med förbud för honom att återvända till Sverige under två år.

– Några individuella skäl har inte åberopats i Armans fall, säger handläggaren om pojken.

Familjen har tre veckor på sig att överklaga beslutet, samtidigt som Migrationsverket arbetar för att genomföra utvisningen.

– Jag överklagar, säger pappan.

Laura sitter tyst under hela mötet och fortsätter att pilla på naglarna. Hon är ledsen, utmattad, stirrar tomt framför sig. Ingen fråga ställs till henne om hur hon mår och känner för att utvisas, trots att barn har speciella rättigheter och trots att barn kan ha egna asylskäl. I tio år har Rädda Barnen kunnat visa på återkommande allvarliga brister i handläggningen av barns asylansökningar. Barn får sällan komma till tals och får heller inte sina asylskäl individuellt bedömda under asylprocessen.

Följ länken för att läsa hela artikeln.

Det jag funderar på är hur ett beslut kan ändra sig så fort. På vilka grunder är det taget om det kan ändra sig "bara" för att press bestämmer sig för att belysa. Sedan finns det otaliga ärenden där press lyfter men de utvisas ändå. Jag får inte ihop det.

Expressen 27 juni 2015: Unik statistik visar att det kan vara avgörande var i landet som asylsökningen prövas.

Fakta: Lagen om särskilt ömmande omständigheter

Utlänningslagens 5 kap. 6 § ändrades 1 juli förra året till särskilt ömmande omständigheter, med syftet att lyfta ytterligare fram barnrättsperspektivet. Lagändringen innebär att det inte ska ställas lika höga krav för att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd. I propositionen som föregick lagändringen (s.20 Prop. 2013/14:216) nämns exempel på omständigheter som bör kunna komma att beaktas som särskilt ömmande omständigheter: Om ett barn har ett medicinskt tillstånd som kräver avancerad vård och det är oklart att sådan vård går att få i hemlandet. Det kan även vara om ett barn under viss tid har dokumenterats med en svårartad sjukdom och det är konstaterat att ett uppbrott på ett avgörande sätt skulle få märkbara konsekvenser för barnets sjukdomstillstånd.

Läs hela inlägget »
Etiketter: reportage
Migrationsverkets Linus Lindqvist poängterar att barnen som kom till Mölndal i veckan är unga. Foto: Lars Pehrsson/TT. Migrationsverkets Linus Lindqvist poängterar att barnen som kom till Mölndal i veckan är unga. Foto: Lars Pehrsson/TT.

I Göteborg har det dykt upp 206 ensamkommande flyktingbarn. På en vecka.
De kom med jämn ström under dygnet, de vällde in, berättar Bernt Runeberg som är socialnämndens ordförande i Mölndal.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6243324

– Man kan ju fundera över om det inte är något större fordon som har transporterat så många på en gång. Det kan inte vara någonting annat helt enkelt. Vi har fjorton platser men vi har gjort dubbelbeläggning. Vi ska även lägga in barn i den stora konferenssalen och vi kommer att öppna en hel förskola här i morgon, säger Bernt Runeberg.

– Det går inte att låta människor ligga på gator och torg vind för våg. Inte när det är unga människor och barn. Vi ska lösa det, så är det bara. Men det krävs resurser, avslutar Bernt Runeberg.

De ensamkommande barnen har inte hunnit registreras. Då det är klart ska de slussas vidare till andra kommuner för boende.

Hittills har det kommit 8 900 asylsökande barn till Sverige i år. Siffran på anländande barn har nästan fyrdubblats på de sista dryga fem åren.

Migrationsverkets Linus Lindqvist poängterar att barnen som kom till Mölndal i veckan är unga.

– En stor grupp av dem var barn mellan 13 och 15 år. Medelåldern för ensamkommande flyktinbarn är ofta mellan 16 och 17 år, säger Linus Lindqvist.I Stockholm är det någon, gissar man , frustrerad som tänder eld på socialkontor. Egentligen är jag lite förvånad över att det inte händer oftare.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/socialtjanstkontor-i-tullinge-stangt-efter-brand

I Tullinge har socialtjänsten tvingats flytta ut ur sina lokaler på grund av en brand vid fastigheten. Även Tullinge fritidsgård, Öppna förskolan och Folktandvården i samma hus är drabbade och håller stängt tills vidare.

– Eftersom det har hänt flera gånger så får vi utgå ifrån att det kan hända igen, säger Göran Törnblom, verksamhetschef på socialförvaltningen i Botkyrka.

Det är inte första gången socialtjänsten i Botkyrka blir utsatt. I juli brann det vid samma lokaler i Tullinge och det hölls också en demonstration riktad mot socialtjänsten utanför kommunhuset. Natten mot onsdagen brann det även i Hallunda centrum.

– Det finns skäl att tro att det här hänger ihop med tidigare händelser. Men vi spekulerar inte utan inväntar den polisiära förundersökningen, säger kommunens säkerhetschef Marcus Qvennerstedt i ett pressmeddelande.

Den senaste tiden har det kommit upp flera anonyma lappar vid socialtjänstkontoret i Tullinge där personal uppmanas att ”sluta omhänderta barn på ett felaktigt sätt”. Göran Törnblom uppskattar att man har funnit fyra till fem liknande lappar.

Förra veckan utsattes poliskontoret i Storvreten i Tumba för flera attentat. Även då sattes bildäck i brand och en handgranat exploderade vid en av polisens piketbussar. Botkyrka kommun meddelar emellertid att polisen uppgett att man inte ser något samband mellan förra veckans händelser och bränderna riktade mot socialtjänsten.

Och i Ulricehamn växer pedofilhärvan Den omfattar nu 67 barn

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6242771

Fallet där en 46-årig man från Ulricehamn misstänks för en rad grova sexbrott mot barn växer. På två veckor har antalet offer stigit från 50 till 67 målsägande.

Kammaråklagare Hedvig Lundblad menar att mycket talar för att utredningen kommer att växa ytterligare.

– Det finns det som talar för att det kommer att växa ytterligare. Nu har vi 67 målsägande, vad jag vet om i dagsläget, säger hon.

46-åringen är häktad misstänkt för grovt barnpornografibrott, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och försök till detta. Dessutom är han häktad misstänkt för grovt sexuellt övergrepp mot barn och sexuellt ofredande.

Det handlar alltså om brott som begåtts via internet och där många av barnen varit i 13, 14 och 15-årsåldern.

enligt kammaråklagare Hedvig Lundblad är det inte är ovanligt att denna typ av mål hela tiden växer. Därför förlängs nu åtalstiden ytterligare.


– Det är ganska vanligt i den här typen av ärenden att man hittar fler och målsägande eller misstänkta målsägande, säger hon.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artiklel, radio inslag
Leukemisjuka Laura Yeghiyan, 15, ska utvisas efter drygt fem år i Sverige. Leukemisjuka Laura Yeghiyan, 15, ska utvisas efter drygt fem år i Sverige.

Expressen börjar nu en reportageserie om flyktingbarn som utvisas.

De är tusentals. Barnen som varje år utvisas från Sverige. Hundratals av dem under tvång.

http://www.expressen.se/om-expressen/ny-reportageserie-om-asylbarnen/
Under flera månader har Expressen följt leukemisjuka Laura Yeghiyan, 15, inför utvisningen efter drygt fem år i Sverige.

Vi har också träffat Sara Dawoud i Palestina. Hon hämtades i en gryningsräd när hon pluggade till SO-provet.

När hon som 14-åring utvisades med sina småsyskon ska hon ha fått agera tolk åt personerna som utvisade familjen. På resan uppstod problem om hennes svenskfödde lillebrors dokument. Sara ska då ha fått pengar för att betala gränsvakten så att brodern skulle släppas över gränsen.

Sedan har vi rösterna från barnen som ingen hörde. Den åttaåriga flickan som dagarna före julafton drogades med medicin för att lugna sig när polisen hämtade familjen på behandlingshemmet för utvisning.

Och de andra, de som rycktes upp på lektionerna av polisen inför sina klasskamrater – och skickades i väg.

Till länder och kulturer som efter många år i Sverige blivit främmande för dem.

Det här är barnens egna berättelser.

Bra att någon äntligen lyfter deras berättelser. Barn som behandlas som saker utan värde.  

Läs hela inlägget »
Etiketter: reportage

En som tycker till runt "Juni" http://emiliepilthammar.blogspot.se/2015/08/3-ar-och-overgiven-av-rattssystemet.html

Många är det som påstår att det biologiska bandet alltid är det starkaste. Många påstår att ingen kan vara mamma som en "riktig" mamma. Jag hoppas verkligen att alla de som anser så vara fallet, funderar på hur det fungerar för adopterade barn. Blir deras föräldrar aldrig riktiga? Kan de aldrig få "riktig" kärlek? Jag anser att det inte stämmer. För mig är ett biologiskt band bara en DNA-sträng, inget annat. En mamma är den som älskar barnet villkorslöst.

Sverige skryter ständigt om att vi ser till barnets bästa. Helt ärligt, jag skäms. Jag skäms för att en myndighet kan ta sommarledigt när ett treårigt barn väntar på deras beslut. Om nu Sverige alltid ser till barnets bästa ska sociallagen skrivas om, familjehem ska inte kunna byta kommun när de förbrukat sitt förtroende i den ene, socialen ska arbeta utifrån barnet och familjehemmet liksom de biologiska föräldrarna ska få använda sig av en second opinion. En biologisk mamma ska inte kunna komma och ta sitt barn när det inte anses vara barnets bästa men vad händer?
Ingenting.
Tre månader har Juni varit försvunnen men alla är bakbundna.

Den biologiska mammans tolk måste veta var de befinner sig. "Advokaten" måste veta var hon finns sig och frågan man kan ställa sig är då varför de är så svåra att hitta. Det finns en journalist som varit i kontakt med henne. Varför pejlas inte mobiler och kontokort, varför avlyssnas inte släktens telefoner och varför spanas det inte dygnet runt? Resursbrist är garanterat en del men sedan kommer lagen. Polisen får inte pejla den biologiska mamman för hon är inte efterlyst så med andra ord är de skyddade. Pinsamt.
Detta är ett treårigt barn!

En kvinna som råkar ha samma DNA som detta barn ser barnet som en ägodel och tar henne. Det finns ingen tanke på barnets bästa och socialen samt rättssystemet borde ställa en enda fråga om systemet skulle fungera och den frågan skulle gå till barnet:
Vilka är dina föräldrar?
Juni hade garanterat svarat att hennes familj var i Hörby.
Hennes familj sedan hon var fyra månader gammal.

Jag hoppas verkligen att Högsta Domstolen förlänger LVUet och ser till att denna lilla tös får lugn i det som är hennes familj. Varenda dag av väntan är en katastrof för detta barn!

Detta är en rättsskandal utan dess like.

Kan bara hålla med. Särskilt utifrån inlägget innan detta.


Sedan var det killen som inte kom in i skolan han sökte. Han hade ADHD. Mamman skickade då ett fejk mail och frågade om plats å¨t sin fiktiva dotter i samma ålder. då fanns det plötsligt plats.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6241208

Det är skolplikt i Sverige och en skola vägrar ta emot. Kan de/får de det? Rektorn skyller ifrån sig. Hon visste inte att grabben hade diagnos, var för snabb att ge flickan en plats. Det var ju fullt....

Är det någon som tror henne? 

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag, blogg
Att ta hand om barn påverkar amygdala-ett område i hjärnan. Foto: Martina Holmberg/TT Att ta hand om barn påverkar amygdala-ett område i hjärnan. Foto: Martina Holmberg/TT

Föräldraskap förändrar hjärnan har man forskat fram. Det spelar ingen roll om man är man eller kvinna. Det som det beror på är om man är den som tar hand om barnet. Det är alltså inte själva att föda barnet som utvecklar amygdala som det heter utan själva omhändertagandet av barnet.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6241217

Hos kvinnor som väntar barn sker vissa förändringar i hjärnan som gör dem extra beredda att reagera på barnets behov. Men på senare tid har forskning visat att även hjärnorna hos pappor, och hos adoptivföräldrar, kan anpassa sig på ett liknande sätt.

Den israeliska professorn i psykologi- och neurovetenskap, Ruth Feldman, forskar om ämnet och deltog på en konferens om neurovetenskap och föräldraskap i Stockholm nyligen. Hon menar att hjärnan finner vägar att anpassa sig till föräldraskapet även utan en graviditet.

– Det finns ett naturligt sätt för föräldrahjärnan att utvecklas när du är mamma. Det är hela processen med graviditet och alla hormoner som frisätts vid förlossningen. Men det finns alternativa vägar hos pappor och adoptivföräldrar som kompenserar för det genom aktivt omhändertagande av barnet.

– när produktionen av många hormoner sätts igång i kroppen – blir en av effekterna att mammorna utvecklar en större känslighet och uppmärksamhet för det lilla barnets behov och signaler.

Exempelvis ändras den del av hjärnan som hanterar känsloreaktioner, och som kallas för amygdala, så att den blir mer känslig.

Men Ruth Feldman har också i sin forskning visat att det finns andra vägar för hjärnan att förändras även om man inte burit och fött barnet.

I en artikel från förra året i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift
undersökte hon vad som hände i hjärnan hos homosexuella par med två pappor som skaffade barn.

Då kom hon fram till att amygdala i deras hjärnor också blir mer känsliga, men att det i stället skedde genom förändringar i andra strukturer i hjärnan.

Det som sätter igång den här processen verkar vara själva omhändertagandet av barnet, och att man ägnar mycket tid åt den nya familjemedlemmen.

– Vi tror att om varje pappa som tar på sig en primär omhändertagande roll och tar ansvar för det oberoende av mamman, får de här förändringarna i hjärnan.

Att ta hand om ett barn är det som lägger grunden för vem barnet knyter an till. Barnet knyter an till den som tar hand om det. Lägg det till det vi vet om anknytning och om barn som inte får en trygg anknytning. Då kan det bara bli en slutsats. Barnet måste få bo hos dem de ser som sina, hos dem de har sin anknytning till och det hänger inte ihop med vem som fött fram med utan med vem som tar hand om det.  

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag
I ett dokument finns socionomernas snapsvisor där de skämtar om att ta människors barn ifrån dem. Bilden är ett montage. Foto: Chang Frick / Nyheter Idag I ett dokument finns socionomernas snapsvisor där de skämtar om att ta människors barn ifrån dem. Bilden är ett montage. Foto: Chang Frick / Nyheter Idag

Fick en länk till ännu en kontroversiell tidning och visserligen några år på nacken men det gör inte artikeln mindre sann eller mindre hemskt.



UPPSALA Nu kan Nyheter Idag avslöja hur socionomer vid Uppsala universitet skämtar om att med lagens hjälp ta dina barn. “Vi socionomer har vår flummighet. Och vi har också palestinasjal, näbbskor och rödvin och röstar på vänstern såklart. Ett felsteg och vi tar dina barn. För socionomer är empatiska. Hurra!”, står att läsa i ett dokument Nyheter Idag tagit del av.

Vid Uppsala universitet utbildas socionomer som efter avslutad utbildning exempelvis kommer att arbeta som handläggare hos sociala myndigheter. I ett dokument, som ska föreställa snapsvisor, skämtar en studentförening för socionomer om psykiskt sjuka människor och om hur de kan ta dina barn.

“Klienten, vad döljer du för mig i dina mörka sinnen. En svag psykos eller neuros, men ändå, klienten, det finns ett hopp för dig. Jag ber dig, låt mig förklara, hur det ska vara, hur det bör vara enligt SoL”, står att läsa i dokumentet.

I slutet refereras till Socialtjänstlagen, SoL, som ger en handläggare stora befogenheter att åtminstone tillfälligt tvångsomhänderta individer på grund av sociala omständigheter. Men skämten slutar inte där, i nästa vers i socionomernas snapsvisa, står att läsa om hur de kan ta dina barn.

“Vi socionomer har vår flummighet. Och vi har också palestinasjal, näbbskor och rödvin och röstar på vänstern såklart. Ett felsteg och vi tar dina barn. För socionomer är empatiska. Hurra!”, fortsätter snapsvisan.

Skämtar om psykiskt sjuka och om att spärra in små knattar

Det är i flera snapsvisor som det skämtas om att tvångsomhänderta andra förtvivlade föräldras barn. Till tonerna av “Klappa händerna när du är riktigt glad” sjunger socionomerna om att tvångsomhänderta barn enligt LVU, Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.

“Sätt ett LVU när du är riktigt glad. Vi ska spärra in små knattar, för de inte bättre fattar”, lyder några av textraderna.

Vidare skämtar socionomstudenterna i Uppsala om folk som mår dåligt, har psykiska problem och som kan bli föremål för psykisk tvångsvård. De refererar till LPT, Lag om Psykiatrisk Tvångsvård.

“LPT är också himla bra att ha, vi kan skona alla andra, från de galna som här vandra”.

Lag om vård av missbrukare är “himla kul”

En annan lag som de blivande socialhandläggarna kan använda för att exempelvis ta dina familjemedlemmar ifrån dig, förkortas LVM. Det betyder “Lag om vård av missbrukare i vissa fall” och är en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. För många familjer, där anhöriga blivit tvångsomhändertagna, kan sociala myndigheters insatser upplevas djupt integritetskränkande. Trots detta skämtar de blivande socialhandläggarna om deras maktutövning.

“LVM är också himla kul, vi kan ta dem när de knarkar och åt helvete det barkar”, lyder en av textraderna.

Men skämten om folk som mår dåligt och är i behov av stöd från samhällets sida slutar långt ifrån där. Följande rader är riktigt skrämmande för den person som värnar personlig integritet.

“Bryt en sekretess när du har lite trist”

I samma visa, där tidigare textrader skämtat om psykisk tvångsvård och om tvångslagar för att omhänderta missbrukare, skämtas även om att bryta sekretess. Den information socialhandläggare har om människor är extremt känslig och oerhört integritetskränkande om informationen kommer i fel händer. Det hindrar dock inte studenterna om att även “skoja” om att bryta sekretessen.

“Bryt en sekretess när du har lite trist. Vilka historier du förtälja och till tidningarna sälja”, lyder några av textraderna.

Skämten fortsätter sedan att handla om Lag om verkställighet av sluten ungdomsvård, om folks åsikter, om att neka utsatta människor bidrag på rent jävelskap och om den egna makten över människor i samhället. De avslutande raderna i samma “skämtsamma” snapsvisa lämnar inget åt fantasin.

“Vi har lärt oss varför lagarna finns till. För att ge oss all den makt och från klienter få förakt. Ja vi har lärt oss varför lagarna finns till”.

länken kan du ta del av hela dokumentet med de blivande socionomstudenternas visor

Ja dåligt omdöme är väl det minsta man kan kalla det. Frågan är vilken syn på blivande klienter man skaffar sig och sprider. 

Läs hela inlägget »

I Göteborg har en misstänkt pedofil gjort närmande mot två barn. Polisen varnar nu och råder föräldrar att hå¨lla sina barn under bättre uppsikt. Ett bra tips är att använda ett lösenord.

http://www.expressen.se/gt/polisens-rad-sa-kan-du-skydda-ditt-barn/

Med hjälp av ett lösenord eller kod kan barnen på ett enkelt sätt få reda på om en främmande person talar sanning eller inte.

– Det har visat sig fungera. En enkel kod som en färg eller vilken deras favoritleksak är borde gå att lära även unga barn, säger polisens presstalesman Christer Fuxborg.

– Jag läste om ett liknande fall för ungefär ett halvår sedan där föräldrarna hade lärt sitt barn ett lösenord. Det för om någon vuxen till exempel skulle komma fram och säga att de skulle följa med dem för att barnets föräldrar hade skadat sig. När det här barnet inte hörde lösenordet la det benen på ryggen och sprang därifrån. Det visade sig sedan att det den vuxna personen hade sagt till barnet inte var sant efter att polisen kontrollerat uppgifterna med föräldrarna, säger Christer Fuxborg.

Han menar att lösenordet eller hemlig kod kan vara något så enkelt som barnets favoritfärg eller deras favoritleksak.

– För mig låter det som ett smart och mycket bra sätt att skydda sina barn. Det är något som borde gå att lära även unga barn, säger polisens presstalesman Christer Fuxborg.Jag läste om ett liknande fall för ungefär ett halvår sedan där föräldrarna hade lärt sitt barn ett lösenord. Det för om någon vuxen till exempel skulle komma fram och säga att de skulle följa med dem för att barnets föräldrar hade skadat sig. När det här barnet inte hörde lösenordet la det benen på ryggen och sprang därifrån. Det visade sig sedan att det den vuxna personen hade sagt till barnet inte var sant efter att polisen kontrollerat uppgifterna med föräldrarna, säger Christer Fuxborg.

Han menar att lösenordet eller hemlig kod kan vara något så enkelt som barnets favoritfärg eller deras favoritleksak.

– För mig låter det som ett smart och mycket bra sätt att skydda sina barn. Det är något som borde gå att lära även unga barn, säger polisens presstalesman Christer Fuxborg.

Läs hela inlägget »
Socialsekreterare lämnar kommuner för bemanningsbranchen Socialsekreterare lämnar kommuner för bemanningsbranchen

Det är många kommuner som har svårt att rekrytera ny personal. Även om de har stående annonser så får de inga sökande. Då man diskuterar det är det många som undrar vart de tagit vägen. Till organisationer och som konsulter brukar jag säga. Hittade ett inslag där socionomerna själva som bekräftar den bilden.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/skane/socialsekreterare-sager-upp-sig-flyr-till-bemanningsforetag

Den ökande arbetsbelastningen gör att allt fler socialsekreterare lämnar kommunerna för bemanningsbranschen. Konsekvensen blir att kommunerna får hyra in personal istället till dubbla kostnaden.

– Jag kommer in och får ett antal ärenden och kan börja jobba från första sekund utan att bli störd och sedan kan jag bara lämna när jag är klar.

Men detta ställer till det för kommunerna som har fått svårt att tillsätta utannonserade tjänster. Kristianstad kommun har haft två annonser ute.

– Vi har inte kunnat fylla de antal tjänster vi skulle behöva få in på socionomer som skulle jobba som socialsekreterare. Vi har också haft personalomsättning och därför har vi behövt gå ut med en ny annons, säger Merete Tillman som är förvaltningschef på Arbete- och välfärdsförvaltningen i Kristianstad kommun

Kraven har ökat på snabbare handläggning och dokumentation. Samtidigt ökar trycket på socialförvaltningarna från flera håll i samhället.

Utredningar har blivit liggande på hög och inte kunnat fördelas. Kristianstad och flera andra kommuner behöver mer personal och för att klara de ökande kraven tvingas de ta in hyrsocionomer till dubbla priset.

– Det är väldigt vanligt och många kommuner använder sig av detta. Det är en växande bransch i Sverige. Vi har hög kompetens hos våra hyrsocionomer och ibland har de längre erfarenhet. Det är lite aggresiv marknadsföring hos bemanningsföretagen så de lockar över många erfarna socialsekreterare, säger Merete Tillman

Det utbildas många socionomer så det är inte där problemet ligger, tror hon.

– Men om socialsekreterare fick känna att de blev värdesatta och fick en rimlig arbetsbelastning så de kunde känna sig nöjda med jobbet så skulle nog fler stanna, säger Marita Frostemark.

Precis vad jag varnat för och sagt länge. Detta är konsekvenserna av för stor arbetsbörda, för dåligt betalt, dålig utbildning. Förlåt delar som saknas i utbildningen.   

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

Finns det återköp på barn? Man vill inte ha dem, lämnar bort dem och då de rotat sig tar man tillbaka dem? 
Inte i Sverige väl?
Jo då.
Är det ett tydligt barnperspektiv?
Inte i mina ögon. 

Reglerna för adoption i Kenya är bland de hårdaste i världen. Adoptivföräldrar måste vara upp till ett år i landet för att godkännas. Och om det visar sig att barnen biologiska föräldrar inte samtycker till adoptionen får de omedelbart tillbaka sina barn.
Många barn lämnas anonymt till sjukhus och barnhem eftersom det är olagligt att överge barn i Kenya. En ny adoptionsmyndighet har nu börjat spåra upp biologiska föräldrar. För paret Häger innebar det att polisen hämtade deras adoptivson - och att en domstol nu ska utreda om han tagits ifrån de biologiska föräldrarna utan deras samtycke. Domstolsförhandlingen börjar i morgon, rapporterar SVT.

Ytterligare ett svenskt och ett danskt par är i samma belägenhet.

– Vi hade inte blivit informerade alls. Plötsligt kom polisen bara. Vi visste ingenting och förstod inte vad som pågick, säger Marcus Häger till SVT.

http://www.expressen.se/nyheter/de-tvingades-lamna-tillbaka-adoptivsonen/

Svenska familjer har hamnat mitt i en bitter strid mellan kenyanska adoptionsorganisationer och en nybildad adoptionsmyndighet, rapporterar SVT. Det ledde till att paret Anna och Marcus Häger tvingades lämna ifrån sig sin 2,5-årige adoptivson i fredags.

– Vi packade en liten väska med tandborste och ombyte. Sedan var vi tvungna att lämna honom. Men allt förnuft och all känsla säger att han hör hemma hos oss. Han måste komma tillbaka till oss, säger Anna Glenngård Häger till SVT.

Det svenska paret tvingades lämna tillbaka sin adoptivson efter att ha levt med honom i sju månader.

- Det sista han sa innan vi lämnade honom var att han älskar oss, säger Anna Glenngård Häger till SVT.

I Sverige så har biologiska föräldrar också rätt att ändra sig. Jag hade för något år sedan kontakt med en familj som råkade ut för det. De stod i adoptionskö då de erbjöds ett svenskt barn. De accepterade och åkte ur kön. De var med på BB och det var de som tog barnen direkt efter förlossningen. Det var adoptionsmammans bröst han låg på. De byggde upp ett liv tillsammans under Sedan ändrade mamman sig efter 8 månader. Och plötsligt kom man ock hämtade pojken.

http://www.hd.se/nyheter/inrikes/2011/06/14/barn-fick-lamna-adoptivforaldrar/

Ett par från Västsverige tvingades lämna tillbaka sin adoptivson efter åtta månader när den biologiska mamman ångrade sig.

Pojken föddes 1 juni förra året och hämtades på BB av paret, skriver Svenska Dagbladet på nätet och hänvisar till tidningen Dagens Juridik.

Medgivandet om adoption drogs tillbaka av den biologiska mamman i februari. Eftersom adoptionsprocessen inte var helt klar lämnades pojken åter till henne — mot adoptivföräldrarnas vilja.

http://www.svd.se/par-tvingades-aterlamna-adoptivson_6244428

För drygt ett år sedan föddes pojken som det västsvenska paret hade blivit utvalda till att få adoptera. Redan efter fyra timmar fick de träffa sin adoptivson och efter en natt på BB fick han följa med dem hem.

Från socialsekreteraren som först hade kontaktat dem angående adoptionen hade de fått höra att den biologiska mamman var säker på att hon ville adoptera. Adoptionsprocessen skulle ta drygt tre månader och i augusti skrev också pojkens biologiska mamma på ett samtyckte till adoption.

http://www.dagensjuridik.se/2011/05/samtycke-till-adoption-aterkallades-efter-atta-manader

I maj 2010 träffade paret Viktors biologiska mamma med anledning av att hon var gravid och ville adoptera bort sitt barn.

- Hon uttryckte att hon var mycket säker på sin sak, att hon gjorde ett val baserat på sitt eget bästa, säger Sara Andersson.

Den första juni 2010 ringde en sjuksköterska till Tobias när han var på väg till jobbet.

- Ni har fått en liten pojke, sa hon och lyckan var total, berättar Sara.

Efter Viktors födsel placerades han i en säng i väntan på Sara och Tobias. Fyra timmar senare fick Viktor träffa sina tilltänkta adoptivföräldrar.

- Vi var de första föräldrarna han fick träffa. Hans biologiska pappa var inte i närheten och hans födslomor ville inte hålla honom hos sig, säger Tobias.

I februari i år, åtta månader efter att Viktors föddes, kom beskedet om att den biologiska mamman hade ångrat sig och dragit tillbaka sitt medgivande till adoption.

För Sara och Tobias kom beskedet som en chock. I lagens mening, 4 kap. 5 a § Föräldrabalken, är de inte att betrakta som Viktors föräldrar eftersom adoptionsprocessen inte var helt klar vid denna tidpunkt. Lagen ger istället föräldrarna med biologiskt band till pojken rätt.

- Vad betyder de biologiska banden för den biologiska pappan när han inte ens närvarade på förlossningen och vad betyder banden för de biologiska föräldrarna när ingen av dem hörde av sig och frågade hur Viktor mådde, frågar sig Sara.

Enligt Gunilla Cederström, utredare på Socialstyrelsen, finns det ingen direkt tidsangivelse i lagen vad gäller att ta tillbaka sitt medgivande för adoption.

- Såvitt jag kan bedöma utifrån tidigare rättsfall så kan en vårdnadshavare ta tillbaka sitt samtycke till dess att adoptionen är genomförd, det vill säga när rätten har beslutat om adoptionen och domen vunnit laga kraft.

En vecka efter beskedet från socialsekreteraren träffade Sara och Tobias den biologiska mamman för att påbörja processen att hjälpa Viktor att knyta an till henne.

- Det kändes som ett hån. Vi skulle hjälpa henne att knyta an till vårt älskade barn, som de nu ville ta ifrån oss, säger Sara.

I mars inleddes perioden där Viktor fick lära känna sin biologiska mamma på allvar, en period som paret upplevde som mycket tuff och känsloladdad.

- Så här i efterhand fattar jag inte att vi stod ut. Varje dag kändes det som om vi svek honom, säger Sara.

I april flyttade Viktor till sin biologiska mamma. Hans biologiska föräldrar har nu delad vårdnad om honom.

- Detta är inte det som är bäst för Viktor, han hade det bra och var trygg hos oss, säger Sara. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artiklar, domar

I går var jag återigen uppe i riksdagen.

Denna gången var jag inbjuden av en sakkunnig för ett av våra största partier.

Hen hade i uppdrag att se över vad partiet skulle driva och sätta ihop 30 punkter. Hen ville att jag skulle presentera 30 punkter utifrån min bok "Det är inte enskilda ärenden" som delats ut till de som ansvarar för socialtjänsten och de delarna. Hen ville att jag skulle motivera varför de skulle driva just dem.

Jag hade 73. Jag vet ju att de ändå inte tar allt. Sedan går en del att lägga ihop.

Vi hade ett mycket gott samtal och jag fick presentera och argumentera för det jag hade med. Alltifrån att stärka familjehemmens villkor till att ge barn till homosexuella rätt till de som är viktiga. Bio familjers problem att vissa handläggare inte utgår ifrån kompetenser och stärker och stöttar i dem utan istället letar anledningar för att placera, letar fel. Att de inte få kalla expertvittnen.

Vi talade om handläggarnas situation med för mycket ärenden och flykten ifrån yrket.

Vi talade om gransknings myndigheternas "flathet" att inte göra något p allvar vad gäller konsekvenser.

Vi talade mest om att sätta barn i centrum och utgå ifrån dem vilken sida man än står på.

Vi talade om barnperspektivet och vad det är.

Ni återstår bara att se vad det mynnar ut i.....

Även om man får träffa och även om man har ordet så innebär det inte alltid att det händer något. Det är snarare tvärtom. Många visar bara att de lyssnar men sedan händer det inte så mycket. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: information

Det är klart att folk blir både frustrerade och arga då man tar deras barn. Därför måste man säkerställa att det verkligen finns skäl, att det inte går på något annat sätt. Här är en som blev så arg att han skar sönder polisens däck. Ja att det var samma personer vet man ju inte men man tror...
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6236146

– Socialtjänsten hade ett ärende i Skäggetorp där de skulle omhänderta en minderårig. Personerna runt omkring motsatte sig omhändertagandet och socialtjänsten fick fly ut från lägenheten, säger Fredrik Kliman presstalesman på polisen i Östergötland.

Efter att insatsen var slutförd visade det sig de två polisbilarnas däck var sönderskurna och förstärkning fick skickas efter från andra delar av länet.

– Vi ser synnerligen allvarligt på detta. Om vi hade behövt hjälpa någon annan hade vi kommit fram senare.

Det är inte första gången polisbilars däck skärs sönder i Skäggetorp.

– Vad jag kan dra mig till minnes har det inträffat vid tre tillfällen de senaste halvåret, säger Fredrik Kliman


I Norge har man hittat en källarlokal som inretts för att kidnappa och gömma barn.

http://www.expressen.se/nyheter/hade-inrett-kallaren--for-att-lasa-in-barn/

Den norska polisen har gripit en man, misstänkt för att ha planerat barnarov i Norge och Sverige.

Han hade ett ljudisolerat "barnrum" i källaren och en lista med namn på 70 barn i Norge och Sverige - och har besökt deras adresser.

"Polisen fann skräckkällare hos man i 40 årsåldern, utformad för att hålla barn i fångenskap", skriver norska TV2.

Mannen i 40 års åldern var en f.d lärare

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21291988.ab

Den pedofilmisstänkte norrmannen är i 40-årsåldern och bosatt i Vestopplands polisdistrikt, drygt tio mil norr om Oslo. Han har bytt namn flera gånger och har under de senaste tio åren flyttat från ställe till ställe.

Han greps i maj misstänkt för sexbrott mot barn och försök till frihetsberövande, efter att ett annat polisdistrikt hört av sig om ett övergrepp mot en pojke som de utredde 2008.

– Jag blev uppsökt av en ung pojke från Østlandsområdet i höstas. Han bar på en tung hemlighet, säger målsägandebiträdet Kristin Hovden Norstedt till norska TV 2.

"Grova övergrepp"

Pojken hade från det han var 7-8 år gammal blivit utsatt för grova sexuella övergrepp av en lågstadielärare i 40-årsåldern. Övergreppen pågick under flera år, tills pojken var 11-12 år gammal.

Det hade tagit sex år innan pojken kunde prata om vad läraren ska ha gjort mot honom.

När polisen gjorde husrannsakan hemma hos mannen gjorde de ett chockartat fynd. De hittade ett ljudisolerat barnrum i källaren, inrett med en barnanpassad säng, en campingtoalett, ett kylskåp med mat och leksaker som Lego på hyllorna. Han hade också satt upp en övervakningskamera och en mikrofon.

Polisen hittade även en GPS med över 70 adresser i både Norge och Sverige. Många av koordinaterna som märkts ut var markerade med namn på barnen som bor där.

– Den misstänkte har hittat barnens namn på sociala medier. Han har hyrt bil upp till 50 gånger och rest till adresserna, säger Dalsveen.

Han har kartlagt barnen efter att bland annat ha hittat dem på deras föräldrars Facebooksidor.

Vi kan inte lägre säga att det händer inte här. Barn som utsätts anklagar sig själva. tror att det är deras fel. Det tar lång tid att beräta precis som för pojken som utsatts av sin lärare. Jenny Strömstedt skriver i sin krönika om flickan som hänges upp och våldtogs

http://www.expressen.se/kronikorer/jenny-stromstedt/det-tog-tva-ar-for-flickan-att-beratta/

Den detaljerade beskrivningen av de begångna brotten är vedervärdig och den mening som fortsätter bränna bakom ögonlocken är: "Det tog två år för flickan att berätta om övergreppen".

Jag minns min egen tioåriga barndomsångest efter att en man ringde på telefonen när jag var ensam hemma. Han påstod att han var skolläkare och ville att jag skulle undersöka mig själv, tala om hur jag såg ut och gärna stoppa upp fingrarna i snippan.

Jag kommer ihåg att jag kände klumpen i magen växa men hur jag inte vågade lägga på.

Han var sträng och vuxen, en auktoritet. Jag minns hur jag låtsades uppfylla hans önskan och hur skammen sköljde över mig när jag insåg att jag kunde ha slängt på luren mitt i samtalet.

Hur det på det hela taget måste ha varit mitt fel att den äckliga gubben tilläts kladda verbalt på min kropp.

Jag nämnde helt kort för en förälder att någon ringt, men berättade inte sanningen. Inget om vad han egentligen sagt. Inget om att jag inte kommit på att lägga på luren.

Det var för skamligt.

"Det tog två år för flickan att berätta om övergreppen".

Herregud! Lilla, lilla vännen! Var skammen också din följeslagare? Den alltigenom meningslösa självpåtagna skammen som förhindrar att kränkande handlingar betraktas som de brottsliga övergrepp de är. Skammen som genom årtusendena sett till att offren också tar ansvar för förövarens aktioner.

Ja det tar tid, både att berätta men även att bearbeta och lära sig leva med 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artiklar

Igår var det ju ett inlägg ´runt familjehem. Ett debattinlägg. Han lyfte en del av konsekvenserna men själva ursprungsfrågan var att det var brist på familjehem. Han fick en replik. En kille som menade att det skulle lösa sig om man släppte in proffsen. dvs organisationerna. . Jag ilskande till. Varför skulle det hjälpa att vi får andra arbetsgivare. För det är vad det blir i praktiken. Varför frågar ingen oss, Varför ´gör vi det vi gör och vad är det som gör att vi fortsätter? Vad gör att så många slutar och vad skulle till för att vi skulle fortsätta?
Jag skrev en replik i min tur. och De tog in den:
Statusen måste höjas för oss som gör jobbet
http://www.aftonbladet.se/debatt/article21287056.ab

Replik från Barnperspektivet i Sverige om familjehem
Läste Soleyman Ghasemianis artikel "Brist på familjehem öppnar för vanvård" och visst riskerar behoven att minska kraven. Visst brister kommuner i både bakgrundskontroll och koll med redan placerande kommun på grund av bristen på familjehem. Men jag reagerade mer på Dan Nilssons  replik att privata aktörer skulle öka kvaliteten. Professionella aktörer är bara andra arbetsgivare med bättre eller sämre villkor.

Ursprungsfrågan är varför det är brist på familjehem och varför? Vare sig ökade krav, mer kontroller eller andra aktörer gör att vi får fler familjehem. 

Förutsättningarna för familjehemmen måste förändras. Det är svårt nog att hinna med sin biologiska familj, alla åtaganden och engagemang gör att många familjer avstår. Det handlar om att ta på sig ansvaret för ett barn, ofta med en rejäl ryggsäck och ingen eller dålig tillit till vuxna, ofta med en eller flera diagnoser. Tider skall passas för eftersatt tand- och sjukvård och besök hos Bup. Möten med socialtjästen och handläggare och barnets umgänge med föräldrar och andra syskon gör det inte lätt att sköta ett vanligt jobb.
Sällan får vi ens ett julkort eller en blomma vid högtidliga tillfällen som tack. 
Vi har inget att säga till om vad gäller umgänge var, när eller hur ofta, vi styr inte längre vem eller vilka som är välkomna hemma hos oss. Försäkringar gäller inte för de som är skrivna hos oss, inte ens om de skadar oss. Arvodet är inte a-kassegrundade, inte tjänstepensionsgrundade, samlar inga ATP-poäng eller semesterpengar, vi har inte ens rätt till semester. De ca 15 kr i timmen utslaget per dygn, är långt från de summor som organisationerna eller institutionerna får. Jag vet familjer som jobbat i 20 år och aldrig varit lediga, haft egen tid. Lägg sedan till att vi när som helst över dagen kan sägas upp trots att barnen har bott hos oss många år och kommit att bli som våra egna.

Nej, skall vi ha fler familjehem så hjälper det inte med professionella aktörer, inte ens högre ersättning. Statusen måste höjas för oss som gör jobbet.

Eva Hallgren

Ordförande BPIS Barnperspektivet i Sverige

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel
Debattören: Vi behöver inrätta en nationell bank över godkända hem för barnen Debattören: Vi behöver inrätta en nationell bank över godkända hem för barnen

Idag är det en debatt artikel runt bristen på familjehem. Han menar att Vi behöver inrätta en nationell bank över godkända hem för barnen

http://www.aftonbladet.se/debatt/article21278200.ab

Familjehemsvården är en kommunal verksamhet. Varje kommun måste själv hitta och utreda de familjer som behövs. Bristen på familjehem har lett till att man söker familjer mycket längre bort än de tio mil från hemkommunen som tidigare var en rekommendation. Risken finns att det skriande behovet mildrar kraven på familjehem.

En mycket allvarlig följd av problemet är konkurrensen mellan kommunerna. Under mina år som familjehemsekreterare har jag bevittnat den osunda konkurrensen flera gånger. Kommuner ska i regel informera socialnämnden på den nya orten när man placerar barn där. Detta är dock inte tvingande. Frågan får en annan dimension när en kommun försöker placera barn hos en familj, där en annan kommun redan har ett barn.

På vår familjehemsenhet i Angered har vi aldrig använt familjer där det funnits en pågående placering utan de aktuella kommunernas samtycke. Det låter som en självklarhet att socialtjänsten i en kommun inte ska riskera en annan socialtjänsts pågående placering. När man matchar en familj med ett barn, gör man samtidigt en bedömning om familjens resurser tillåter flera barn samtidigt.

Det horribla är att det inte så sällan händer att en familjehemsenhet struntar i detta och placerar barn i ett hem med pågående placering, trots den andra kommunens tydliga motvilja och risken för sammanbrott av placeringen.

Många placeringar sker i barnets nätverk. Enligt lag måste socialtjänsten alltid kontrollera nätverket vid en eventuell placering. Inte sällan avförs nätverket som alternativ då det inte uppfyller kraven. Men då antalet ensamkommande barn det senaste året snabbt blivit fler, höjs trycket markant på den redan magra familjehemsbanken. Detta har ökat risken för sänkta krav på de familjer som ska ta emot dessa barn.

Det är ett svek mot barnen när de placeras hos familjer som inte uppfyller kraven enligt normerna för den gällande familjehemsutredningen. Det är också diskriminering av barn med utländskt härkomst om man låter något avlägset släktband och ett gemensamt språk trolla bort de övriga bristerna hos nätverksfamiljen.

Bristen på familjer och den kommunala ansvarsfördelningen gör också att ökända familjehem som socialnämnden har avbrutit sitt samarbete med, kan vända sig till andra kommuner så länge de inte nämner sina tidigare avbrutna uppdrag. Även om socialnämnderna i dag kan förbjuda familjer att ta emot andras barn kan de slinka förbi förbudet då kommuner inte alltid kontrollerar med socialnämnden på orten om en familj är godkänd. Den nämnda konkurrensen mellan olika kommuner gör problemet värre.

Barnens väl och ve ska inte vara en kommunal angelägenhet utan en nationell sådan. Barn ska behandlas lika oavsett var i landet de bor. Familjehemsverksamheten behöver ha nya riktlinjer. Det måste upprättas en nationell bank av familjehem som bistår socialnämnderna med de familjer som behövs och stoppar de familjer som inte gagnar barnens utveckling. Sist men inte minst, ska kommuner vara skyldiga att ta hänsyn till socialnämndens bedömning på orten om placering av barn hos en familj.

Soleyman Ghasemiani

Jag håller med i att konsekvenserna blir precis som han beskriver men jag har även sett andra konsekvenser. Och framför allt andra orsaker. Brist på familjehem för att vi behandlas som vi gör. Familjer som är bra familjehem som ändå döms ut för att en handläggare har så mycket makt, som bara kommer på kant för att de har olika åsikter. Som straffas trots att de inte gjort något fel. Oss själva t.ex. Det tog lång tid innan någon vågade jobba med oss igen trots att det inte var vi som gjorde fel. Det är likadant för de allra flesta av de ärenden jag har kontakt med.

Men visst behöver vi ett nationellt register, lika regler och arbetsvillkor vart man än bor och vem man än jobbar åt. Visst skall det vara kontroller och noggranna sådana och visst skall man följa lagen. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel

Hur barn uppför sig beror på hur de uppfostras. Hittade en bra artikel om det. Barn gör rätt om de kan. Men är det alltid så?
Är det så att de alltid vill? 
http://m.gp.se/kulturnoje/1.2805130-barn-gor-ratt-om-de-kan

”Barn beter sig bra om de kan.” ”Barn som kan uppföra sig gör det.” ”Barn gör rätt om de kan”.

Det viktigaste ordet i meningen är ”kan”. Skillnaden mellan ”Barn gör rätt om de kan” och ”Barn gör rätt om de vill” är bara ett ord, men samtidigt oerhörd. Människosynen bakom ”barn gör rätt om de kan” och ”barn gör rätt om de vill” skapar två olika umgängen mellan vuxna och barn, två olika världar. Kanske till och med två helt olika möjligheter för ett samhälle att skapa sin framtid.

Så mycket barnuppfostransnit, så mycket pedagogik har varit upptagen vid det där lilla ordet ”vill”. Om bara barnet vill, så kan det. Det har formulerats under säkert miljontals kvartssamtal och utvecklingssamtal. Det har deklarerats i barnkammare och klassrum. Det har drivit fram en syn på barn som medfört att hela ansvaret för problem – och problemskapande beteenden – hamnat på barnet. Bara du vill, så kan du.

Om det ändå vore så enkelt.

– Sluta, säger Ross Greene och gestikulerar bestämt med sina fritt dinglande ben, sluta tala om för de här barnen vad de redan vet. Det hjälper inte med konsekvenser. Det hjälper inte att tjata. Om barnen själva skulle kunna beskriva vad som händer när de än en gång brutit mot en regel, skulle de troligtvis uttrycka det som att det måste ha uppstått något tillfälligt hårdvarukrångel. En kort stund före och en kort stund efter har barnet vetat precis vad som varit rätt och fel. Men just då, när regelbrottet inträffat, då har inte den kunskapen varit tillgänglig.

Orsaken, enligt Greene, till det där hårdvarufelet, är att vissa av de förmågor som krävs för att klara av det som förväntas av barnet inte varit tillräckligt utvecklade. Det är, säger han, ungefär som med läsning eller matematik. Ibland handlar det om förmågan att lära sig läsa med flyt eller förstå relationen mellan positiva och negativa tal, ibland om förmågan att klara av att vänta, tänka efter före, se saker ur en annan människas perspektiv eller klara av förändringar.

– Barn låter inte bli att läsa för att de inte vill, utan för att de inte kan. Detsamma gäller för de barn som har sociala, kommunikativa eller känslomässiga svårigheter.

Så klart. Ingen skulle väl – nuförtiden – komma på att försöka straffa bort läs- och skrivsvårigheter. Lika otänkbart borde det vara att försöka straffa bort problemskapande beteenden. Det är det som är Ross Greenes huvudbudskap. Barnet som har svårt att läsa behöver hjälp att utveckla de förmågor som gör det svårt att läsa. Samma sak gäller barnet som har svårigheter med exempelvis impulskontroll och att tänka efter före. Men i stället för att se det, har vi så lätt att fastna i barnets oönskade beteende. Och så pratar vi bara om det: Du måste sluta slåss! Du måste göra läxan! Om du gör läxan varje dag får du åka till Liseberg! Om du slåss en gång till så får du inte åka till Liseberg! Så klart barnet skulle välja att åka till Liseberg om hen fick möjligheten. Om hen kunde! Men det är ju det som är problemet. Barnet kan inte. Och i stället för att hänga upp oss på beteendet måste vi börja samarbeta med barnet för att förstå vad det är som ligger bakom beteendet.

Under en lunch pratar jag med Ross Greene om relationen mellan barn och vuxna. Varför får vissa barns outvecklade förmågor sådana explosiva konsekvenser? Han svarar blixtsnabbt:

– På grund av hur vuxna försöker lösa barnens problem.

Och lägger nästan lika snabbt till:

– På grund av att vuxnas förväntningar på barn krockar med barns förmågor. I dag måste allt yngre barn sitta still och koncentrera sig allt längre. Vi måste tävla med Finland sägs det. Men ju högre ribba, desto fler förlorade barn.

ROSS GREENES SYNSÄTT OCH METOD I SAMMANFATTNING

Barn med problemskapande beteenden vet i allmänhet skillnaden mellan rätt och fel, är motiverade att göra rätt och har gissningsvis redan alldeles för många gånger blivit bestraffade för handlingar som har sina rötter i barnets bristande färdigheter. I stället för att fokusera på barnets beteende och hitta på konsekvenser för detta, kan den vuxna med fördel jobba så här:

1. Ta reda på vad för färdigheter ett problemskapande barn saknar.

2. Ta reda på vad det är för olösta problem som utlöser barnets problemskapande beteende (det vill säga vilka förväntningar som barnet har svårt att möta).

3. Börja lösa dessa problem. Jobba förebyggande och tillsammans med barnet. Ta två eller max tre problem i taget.

Får lägga till att jag inte tror på att det gäller i allt. Tex läxläsning, Det handlar inte om de kan läsa möjligen kan det var så att de inte förstår vad läxan går ut på men där anser jag att det handlar om viljan att vilja försöka. Likaså att hjälpa till hemma, städa rummet, plocka av bordet eller ta hand om disken, dvs göra vad barnet kan anse vara tråkiga saker.
Men i många fall kan det vara bra att ta ett steg bakåt och fundera på om det beror på ovilja eller oförmåga. 

Läs hela inlägget »

Onsdagens tidningar beskrev återigen en pedofil som utnyttjat små barn på flera förskolor där han jobbat i Kristianstad.

http://www.expressen.se/kvallsposten/anstalld-pa-forskola-valdtaktsmisstankt/

– Han har varit anställd av Kristianstads kommun och tjänstgjort vid förskolor och det är på en sådan den här våldtäkten ska ha hänt, säger åklagaren Pär Andersson.

Mannen har arbetat på förskolan sedan ett par år tillbaka, enligt Kristianstads kommuns informationschef Eva Mårtensson.

Innan dess har det gjorts noggranna kontroller på mannens bakgrund och brottsregister.

– Det har kollats till vid flera tillfällen, där har inte funnits något som talade emot honom i de sammanhangen, säger Eva Mårtensson

Enligt uppgifter ska mannen ha tagit fotografier på barn, som han sedan har spritt på olika internetsidor.

– Det handlar om mer än ett barn, och innan vi är färdiga med utredningen kan det nog handla om många, säger Pär Andersson.

– Han har erkänt och att är samarbetsvillig vilket han också har varit under hela tiden. Han känner sig också väldigt ångerfull, säger Esbjörn Svensson.

http://www.expressen.se/kvallsposten/kommun-vi-kanner-till-misstankarna/

Kenth Olsson har själv känt till misstankarna mot den kommunanställde sedan den 4 augusti, men har fram till i dag onsdag varit belagd med yppandeförbud av åklagaren.

– Vi kan bekräfta att en anställd vid Kristianstads kommun är misstänkt för sexuella övergrepp mot barn, säger han.

Under dagen har kommunens samtliga förskolechefer fått information om misstankarna.

Enligt Eva Mårtensson, informationschef vid kommunen, har kommunen arbetet för att få till en fungerande organisation som kan ta emot frågor och ge råd och stöd till drabbade.

– Det här är uppgifter som är nya för de allra flesta och det är chockartat för väldigt många och det är väldigt många känslor att hantera hos medarbetarna i dag. Barn och utbildningsförvaltningen har försökt gå ut och informera i sin organisation i skola och på förskola, säger hon.

Och sedan en 18 årig man (ser inte så mcyket man i honom) i Danmark som våldtagit sin lilla syster under 2 års tid. Hans kusin skall ha deltagit. Han skall även ha våldtagit sin 10 åriga kusin.

http://www.expressen.se/kvallsposten/man-ska-ha-valdtagit-lillasystern-100-ganger/

I förhör har 18-åringen berättat att övergreppen mot den då bara nioåriga lillasystern började i mars 2012. Det började med att han frågade sin släkting om han ville vara med och ha sex med lillasystern.

Släktingen ska därefter deltagit vid uppskattningsvis de första 20 tillfällena men sedan avstått.

I rätten ska 18-åringen även prövas för ett 50-tal våldtäkter och andra sexuella övergrepp mot en kusin som är ett år yngre än hans lillasyster. I dem ska inte släktingen ha medverkat.

Ytterligare sexövergrepp

Dessutom ställs 18-åringen till svars för ytterligare ett fall av sexuellt övergrepp mot minderårig. I det fallet handlar det om samlag med en flicka som inte fyllt 15 år. Det ärendet betecknas dock inte som våldtäkt.

Förstår inte vad de får ut utav samlag med barn, mig äcklar bara tanken.  

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

En av de största orsakerna till sammanbrott då det gäller större barn är de biologiska föräldrarna. Kanske tror de att de får hem banren om det brakar ihop i familjehemmet men så är det ju inte utan i de allra flesta fall så flyttas de bara vidare till ett nytt familjehem, ett nytt sammanhang och för varje sammanbrott får de allt svårare att rota sig, släppa någon inpå livet och blir allt mer skadade.

Blev glad då jag såg att man i Stockholm satsar på stöd för föräldrar. Som det varit i de flesta kommuner så är det massor av insatser innan men då man tillsist väljer att placera banren blir det tyst.

Har länge efterlyst insatser till bio efter så att de kan bearbeta, göra de umgängen de har till något bra. Och nu testar Stockholm just det. Under namnet: Stella

http://mobil.dn.se/sthlm/foraldrastod-ska-underlatta-for-barnen/

Stockholms stad startar en verksamhet för föräldrar vars barn placerats i familjehem. Stöd till föräldrarna väntas också underlätta för barnen, enligt kommunen.

Stockholms stad startar en verksamhet för föräldrar vars barn placerats i familjehem. Stöd till föräldrarna väntas också underlätta för barnen, enligt kommunen.

I Stockholms stad tas varje år cirka 900 barn om hand av socialtjänsten. Ungefär hälften av dem placeras i familjehem. För många föräldrar innebär omhändertagandet en kris. Inom Stockholms stad startar nu en ny stödverksamhet, ”Stella”, som riktar sig till föräldrar.

– När barnen blir omhändertagna är det ett stort ingrepp i både barnens och föräldrarnas liv. Då finns det ett stort behov av någon att prata med, säger Kerstin Sandqvist, projektledare för "Stella".

I en aktuell översyn av tvångslagstiftningen LVU föreslås att barnens ställning ska stärkas. Men även föräldrarna har laglig rätt till stöd när barnen placeras i jour- eller familjehem.

Hos "Stella"-projektet, som har sin verksamhet på Södermalm, kan föräldrarna även få hjälp att gå igenom barnavårdsutredningen, beslutet om placeringen och ­ umgängesplanen med barnen. Syftet är att stärka samarbetet mellan föräldrarna, familjehemmet och socialtjänsten. I förlängningen väntas det göra att barnet känner sig tryggare.

– Vi kan bland annat hjälpa föräldrarna att förstå utredningen, och varför barnet blivit omhändertaget. Som en effekt hoppas vi att barnen kan bli avlastade om de vet att föräldrarna får stöd, säger Kerstin Sandqvist

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Madeleine Gauffin Rahme. Foto: Ingvar Karmhed Madeleine Gauffin Rahme. Foto: Ingvar Karmhed

De flesta föräldrar har väl slagits med att barnen vill sova i sina föräldrars säng.

Visst kan det bli både varmt och obekvämt men om man vänder på det varför skall barnen sova själva när vi vuxna iallafall om vi är par sover två? Jag har alltid tänkt att det är så kort tid och snart kommer jag att sakna de små barnabenen och armarna som fäktar runt som propellrar och deras trygga snusande brevid.

Hittade en fråga psykologen runt barn som lyfter just detta.

http://www.svd.se/barn-blir-trygga-nar-de-far-det-de-behover

Fråga:
Vi har två barn, två och fem år gamla. Vi, min man och jag har en bra relation men är inte överens om hur vi ska handskas med barnens sovande.

De vill oftast sova med oss. Jag tycker det är självklart och att de ska få göra detta medan min man har en annan syn på saken. Han menar att de minsann ska sova själva. Somna själva och sova själva. Han tycker att när de vaknar om natten går man upp och säger att "sov vidare nu" men att de inte ska få komma till oss


Svar:
Dina barn är mycket små och har ett mycket stort behov av att få vara nära och känna sig trygga även på natten. Vill man ha trygga barn är det viktigt att man gör det man kan för att hjälpa dem att bygga upp den tryggheten inombords. Det gör dem bra rustade för livet. Barn med en inre trygghet kan alltid luta sig inåt och känna att de bottnar inom sig.

Inget barn ska behöva tampas ensam med rädsla nattetid. Alla barn känner av rädsla men det som gör skillnad är om det finns vuxna som är kapabla att lyssna och känna in barnet och svara upp mot dess behov. Till exempel ett barn som är rädd för att sova själv, som tycker mörkret är otäckt eller som drömmer mardrömmar. Låt barnet bäras känslomässigt av dig. Svara på barnets rädslor med mycket trygghet, massor av kärlek och erbjud närhet.

Det finns de som menar att barn blir bortskämda och odrägliga av att få sova med föräldrar. Det stämmer inte alls. Barn blir trygga när de får det de behöver.

Om man som vuxen har svårt med det egna sovandet när man har barnen i sängen får man anstränga sig för att hitta praktiska lösningar som inte tummar på barnets behov. Det är så kort tid i livet som barnen är små så här får vi vuxna vara kreativa och komma på bra lösningar. Ständiga madrasser på golvet, extra säng alltid på plats eller köpa en mycket stor säng och acceptera hur det är kan vara exempel på bra lösningar.

När man väl accepterar hur barnens behov ser ut och att man ska möta dem i det som de behöver brukar det gå bra mycket bättre än när man kämpar emot och tycker att det som faktiskt pågår är fel. Lycka till!

Läs hela inlägget »
Tror ni verkligen att barnen nöjesflyr hit? Tror ni verkligen att barnen nöjesflyr hit?

Hur ofta ser man inte kommentarer om flyktingar som kommer hit för pengarna. Som blir rika och får förmåner som vi svenskar inte har. Får bidrag på mycket mer än vi svenska har. Men hur är det. Hittade ett underbart debattinlägg:
http://www.expressen.se/debatt/tror-ni-verkligen-att-barnen-nojesflyr-hit/

Till er som orkar klaga på att de ensamkommande barn som kommer till Sverige ibland ser äldre ut än vad de är: Att ni ens orkar bry er.

Viktigast är väl ändå att vi hjälper dessa människor – som tvingats fly från sina hem, som sett sina familjemedlemmar halshuggas, som upplever att hela världen är emot dem? skriver Patrik Nilsson, integrationshandledare. 


Ja, de kallas för barn, det är en term.

För att räknas som flyktingbarn ska man vara mellan 14 och 17 år. Är barnen yngre placeras de i ett familjehem. Och till er som lägger upp bilder på sociala medier och klagar på att de inte är några barn för de är minsann äldre: Spelar det någon roll? Lägg energi på annat. Migrationsverket gör ålderstester och vi har flera gånger fått höja åldern på människor som då blivit utskrivna. Så ni kan vara lugna – de som är äldre skrivs ut.

Men att ni ens orkar bry er. Viktigast är väl ändå att vi hjälper dessa människor?

Det gör verkligen ont i mig när jag hör och läser alla sjuka saker, som till exempel: ”Jävla lyxsökare, skicka hem aporna, de jävla sjukdomarna de bär med sig ska vi inte ha i Sverige, fy fan nu kommer våldtäkterna att öka”

Listan kan göras oändlig. 

Roligast är alla rykten: Människor som kommer till Sverige ska tydligen få 25 000 kronor i bonus om de lär sig svenska. Helt ärligt – varifrån får ni allt? Här har ni fakta kring just den punkten: Asylsökande under 18 år som bor på Migrationsverkets anläggningar får 12 kronor per dag att leva på, vuxen asylsökande 24 kronor per dag (71 kronor per dag om man bor i eget hushåll).

Ni sitter här i Sverige i er trygga bubbla och har inte en aning om vad det är ni säger. Jag skulle vilja se hur ni mår av att ha IS, Boko Haram, Al-Shabab eller talibaner efter er. Jag undrar hur ni skulle må om ni satt hemma och helt plötsligt kommer personer in som skär halsen av era barn mitt framför ögonen på er.

Tror ni folk nöjesflyr från sina länder? Jag kan garantera er att de hellre vill bo kvar i sina länder i fred, trygghet och med sin släkt, familj, vänner, kultur och språk.

Jag ska ta Syrien som ett exempel. Där pågår just nu världens värsta humanitära kris. De mest lidande i detta inferno är landets miljontals barn och ungdomar. Mer än 14 miljoner barn i Syrien saknar ett hem, vatten, mat och skolgång. De lever i ett fruktansvärt våldsamt kaos som vi här i trygga Sverige aldrig någonsin kan förstå.

Syriens Unicef-chef Hanaa Singer säger att ”90 procent har bevittnat dödande och de riskerar att bli en mycket våldsam generation”.

De tvingas genomleva osannolikt våld. På ett sjukhus nära Damaskus (och flera andra) ligger barnen lemlästade. Många har förlorat båda benen, andra har mist ena armen eller båda, eller fått magen uppsliten av granatsplitter.

Tusentals barn lider av krigstrauma. Det uttrycker sig genom typiska symptom så som mardrömmar, sängvätning, isolering, koncentrationssvårigheter och ständig rädsla. Lärare och föräldrar berättar om barn som blir alltmer aggressiva mot varandra – och hur de ritar huvuden som huggs av vid psykosociala teckningsstunder, enligt Unicef. 

Barnen i Syrien riskerar att bli en generation av våld. De känner sig övergivna och svikna, och upplever att hela världen är emot dem. De riskerar att ta till våld för att lösa problem och konflikter när de växer upp. Det är ju så de har tvingats leva.

Hälsosektorn är utslagen, sjukhus förstörda och tusentals sjukvårdsanställda har flytt eller dödats.

Under förra året skedde 68 attacker mot Syriens skolor. Nära 600 läkare har dödats och i Aleppo finns bara 20 läkare kvar som tar hand om runt 300 000 civila.

En annan fruktansvärt följd av kriget är indoktrineringen av konfliktens barn. I rapporter fån Unicef ges ett otäckt exempel från staden Raqqa som kontrolleras av IS. Förra året filmades en grupp barn som samlats på ett offentligt torg för att titta på videofilmer. Men det var varken tecknade filmer eller actionfilmer, utan detaljerade filmer av verkliga halshuggningar och andra avrättningar. Dessa barn lär gå en mörk framtid till mötes. Och detta är bara i Syrien.

Snälla, sluta avhumanisera människor. Jag skäms verkligen över att rasismen är så stor i mitt land. För det är just vad det är – ren och skär rasism. 

Patrik Nilsson, integrationshandledare i Årjängs kommun
Den här texten har tidigare publicerats på Patrik Nilssons Facebooksida.

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel
18 dec 2014 18 dec 2014

Hittade en äldre artikel.
En dom som kommer att kunna få konsekvenser. Socialtjänsten omfattas av lex Maria vilket innebär att man har inte bara anmälnings plikt utan anmälningsskyldighet. Men nu fastsälls även att man har utredningsskyldighet. Att inte utreda och eller inte utreda i tid kan leda till åtal för tjänstefel vilket testas just nu i högsta domstolen.

http://www.hd.se/nyheter/sverige/2014/12/18/missad-anmalan-kan-vara-brott/
— Det lyfter upp Socialtjänstlagens tvingande bestämmelse om att man ska anmäla så fort man får kännedom om något som kan göra att socialtjänsten måste ingripa till ett barns skydd. Och nu har vi fått klart för oss att det sker under straffansvar för den som omfattas av anmälningsskyldigheten, säger My Hedström, byråchef på åklagarmyndighetens rättsavdelning, till TT.

Såväl privata som offentliga verksamheter påverkas av HD:s beslut. Nu måste personal som har anmälningsplikt få information, anser My Hedström. 

— Man måste lyfta fram att man riskerar att dömas för brott om man inte följer anmälningsskyldigheten, säger hon.

Avgörandet från HD gäller ett ärende där en föreståndare på en förskola i Malmö väntade nio dagar med att polisanmäla en anställd som misstänktes ha förgripit sig sexuellt på barn på förskolan. Hovrätten över Skåne och Blekinge friade föreståndaren från misstanken om tjänstefel med hänvisning till att det inte rörde sig om myndighetsutövning — men HD tycker alltså annorlunda.

— Nu får hovrätten pröva om det finns förutsättningar för att döma för tjänstefel. Första kravet för att dömas för tjänstefel är att det ska vara vid myndighetsutövning, säger Ella Nyström, justitieråd vid HD.

Flera fall där anmälningsplikten har brustit har uppmärksammats på senare år. Enligt en utredning brast exempelvis skolpersonal när den fick kännedom om att den mördade åttaåriga flickan Yara Alnajjar i Karlskrona troligen for illa. 

— Justitieombudsmannen har i flera uttalanden slagit fast att anmälningsskyldigheten är absolut. Det finns inget utrymme för anmälaren att själv utreda om det ligger något i uppgifterna man har fått kännedom om, säger My Hedström.

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

Redan på första stället jag öppnade för att kolla dagens media flora så möts jag av tre rubriker där barn far illa.

Först en ung kvinna som mördats http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6231654
Man söker nu hennes ex pojkvän.

Sedan en 46 åring som misstänks för sexuella brott mot minst 48 barn http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6231513

– De här brotten har begåtts via internet och de här flickorna, många av dem, har varit i 13, 14 och 15-årsåldern, säger hon.

Brotten ska ha ägt rum mellan 1 oktober 2012 fram tills det att 46-åringen greps den 2 juni i år.

Just nu handlar det om 48 barn, men brottsutredningen växer hela tiden. Åtal skulle väckts redan den 16 juli men har skjutits upp och i dag kommer kammaråklagaren begära ytterligare förlängning.

Under tiden sitter 46-åringen fortsatt frihetsberövad, eftersom man bedömt att det annars finns risk för att mannen annars fortsätter sin brottsliga verksamhet.

Nästa var en 13 åring som har sextrakaserats http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6231785

Sist går polisen ut och varnar för en maskerad man som försöker locka in barn i sin bil utanför Stockholm i Hagsätra http://www.expressen.se/nyheter/polisen-varnar-for-maskerad-man/

Ja vad säger man? Tar det aldrig slut?

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag, artikel

Det är en mängd familjer som far illa i vårdnadstvister. Föräldrar som inte kan hålla barnen utanför.

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article21232303.ab

Skilsmässorna har inte ökat mycket under de senaste tio åren. Men antalet vårdnadstvister har fördubblats under samma period.

Ökad invandring och ökat resande ligger bakom, enligt forskare.

– Den globaliserade världen har trätt in i vårdnadstvisterna. Det kan handla om studenter som fått barn här, men sedan rest i väg. Föräldrar och barn lever i högre utsträckning i olika länder, då är det svårt att utöva gemensam vårdnad i Sverige, säger Annika Rejmer, jurist och rättssociolog vid Lunds universitet.

Rejmer, som ägnat många års forskning åt just vårdnadstvister, gick i fjol igenom 443 stämningsansökningar gällande sådana tvister.

Föräldrar mår dåligt

I en enkät som har besvarats av 202 föräldrar har hon frågat hur de uppfattar tvisten och hur de tror att barnen uppfattar den.

– Föräldrar med barn under fyra år svarar att barnen inte riktigt verkar förstå och därför mår ganska bra. De äldre barnen, de som är över tolv år, har börjat frigöra sig och mår också lite bättre medan de yngre skolbarnen mår sämst enligt föräldrarna. Föräldrakonflikter är jättestressande för barnen. Och föräldrarna säger att de mår dåligt. De är otroligt stressade av det här eftersom de inte vet hur domstolen kommer att döma, säger Rejmer.

För snart tio år sedan blev det möjligt för domstolarna att besluta om medling som alternativ till rättsprocess, men få domare har utnyttjat den möjligheten, förklarar Annika Rejmer.

Kurs i separation

Nätverket Makalösa föräldrar planerar nu en kurs för föräldrar i separationsfasen. Kursen är tänkt att starta nästa år och ska förhindra att konflikten växer och måste lösas i domstol.

– Det handlar om att föräldern ska få inblick i vilken del den har i konflikten, och få förståelse för den andra föräldern, säger Catarina Danso, ordförande för nätverket.

Flera gånger i månaden får nätverket samtal från föräldrar som ska eller har separerat, men inte vet hur de ska agera.

– Vi brukar hänvisa dem vidare till vår advokat i det akuta skedet. Oftast handlar konflikterna om pengar, om barnets tid hos föräldrarna och ibland om smutskastning och misshandelsanmälningar, säger Catarina Danso,

Fler borde tänka på barnets rätt till båda sina föräldrar, anser hon.

– Vill barnet verkligen vara 50/50 hos föräldrarna? Lyssna på barnen.

TT

Kurser i separation
Underbart.
Frågan är bara hur man skall få dit dem som mest skulle behöva det.  

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

”Alla barn har rätt till samhällets skydd”
Replik.
Henrik Sundström hävdar i en artikel på DN Debatt att romska barn drabbas av organiserat omhändertagande av socialtjänsten. Men socialstyrelsen utredde detta år 2005 och konstaterade att det snarare var så att man väntade för länge med att omhänderta vanvårdade barn, skriver Eva Hallgren, BPIS.


http://www.dn.se/debatt/repliker/alla-barn-har-ratt-till-samhallets-skydd/
Henrik Sundström hävdar i en artikel på DN Debatt att romska barn drabbas av organiserat omhändertagande av socialtjänsten. Men socialstyrelsen utredde detta år 2005 och konstaterade att det snarare var så att man väntade för länge med att omhänderta vanvårdade barn, skriver Eva Hallgren, BPIS.

Moderatpolitikerna Henrik Sundström skriver på DN Debatt (måndag 10/8) en artikel och hävdar i den att romska barn drabbas av organiserat omhändertagande av socialtjänsten. Det är inte första gången som dessa påståenden är i omlopp. År 2005 lyftes kritiken till riksdagen och socialstyrelsen fick ett uppdrag att se över hur det låg till.

Man tittade särskilt på Stockholm, Malmö, Göteborg och Linköping eftersom det bor mest romer där. Man granskade totalt 36 barn omhändertagna barn ifrån 15 familjer vilket utgjorde 51 procent av placerade romska barn under 2004-2005.

Man kom fram till att det snarare var så att man väntade längre med att placera just dessa barn. Placeringarna hade föregåtts av både många och långa insatser innan man tog hand om dem just för att man inte ville anklagas för att ha haft rasistiska motiv.

Man kritiserade dock att barnen ofta förlorar sitt ursprung och språk. Men så är det också för invandrarbarn som placeras.

Att nu igen hävda att det finns andra anledningar att placera dessa barn än misskötsel eller vanvård är beklagligt då det redan har utretts och bekräftats att romska barn ofta får lida i onödan bara för att man är rädd att anklagas för att vara rasist. Artiklar av detta slag späder bara på den rädslan.

Det skall väl inte vara så att dessa barn har sämre skydd än andra för att man är rädd att stämplas felaktigt?

Misskötsel är misskötsel vem som än orsakar den, likaså vanvård. Och det hör vare sig ihop med religion ras eller kön.

Barn skall ha rätt till samhällets skydd var de än kommer ifrån eller menar Henrik Sundström att det inte skall vara på det sättet. Påstående av detta slag skapar bara ännu mera problem för de barn som redan nu har svårt att komma ifrån misär, misskötsel och vanvård.

Eva Hallgren, ordförande Barnperspektivet i Sverige (BPIS)

Fick faktiskt ett mail ifrån honom
Hej, och tack för ditt mail!Ja, det stämmer det du skriver. Men det är också så att de romska företrädarna i utredningen inte alls höll med om slutsatserna, bl a menade man att man bara hörde ena sidan (soc) samt att man kraftigt underskattade andelen romska fall.

Oavsett vilket, rapporten utmynnade i råd om hur socialtjänsten ska gå till väga. I "mitt" fall hade socialtjänsten inte ens läst dessa.

/Henrik

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel
”I ett fall som jag yrkesmässigt hanterar framträder en tydlig bild av en socialtjänst med mycket bristfälliga kunskaper om romsk identitet och kultur”, skriver Henrik Sundström. ”I ett fall som jag yrkesmässigt hanterar framträder en tydlig bild av en socialtjänst med mycket bristfälliga kunskaper om romsk identitet och kultur”, skriver Henrik Sundström.

Igår var det en moderat advokat som återigen anklagar/påstår att så många romska barn omhändertas.

http://www.dn.se/debatt/utred-misstankarna-om-massomhandertagande/

Han hävdade t.o.m at det var en organiserat mass omhändertagnade av romska barn och ville att det skulle snabb utredas.

Jag ilskna till.

Det är nämligen så att

det är utrett

Jag vet det eftersom det gjordes samma år som "våra" placerades och den kommunen alltså Vara ingick i undersökningen så man undersökte placeringar av de två små som bodde hos oss. De ingick i den studien.

Man kom fram till att placeringarna hade föregåtts av både många och långa insatser.

Påståenden av det slaget gagnar inte de barn han påstår sig vilja hjälpa. Påstående av det slaget medför bara att handläggare blir ännu mera rädda för att omhänderta just dessa barn. Skall de inte ha rätt till samma skydd?

Jag skrev en replik och nu ligger den ute http://www.dn.se/debatt/repliker/alla-barn-har-ratt-till-samhallets-skydd/

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel
I Rinkeby lever 42 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Södra Ängby är motsvarande siffra 2 procent I Rinkeby lever 42 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Södra Ängby är motsvarande siffra 2 procent

Barn som lever i familjer med dålig ekonomi blir inte färre utan ökar snarare

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21238096.ab

Sedan 2008 har andelen ekonomiskt ­utsatta hushåll med barn i Malmö ökat med 0,6 procentenheter, till 31,7 procent. Det betyder att var tredje barn i Malmö lever under ekonomiskt utsatta förhållanden.

Samtidigt visar det sig att fem av de tio största storstadskommunerna faktiskt kan se tillbaka på mycket måttfulla minskningar av barnfattigdomen. Men det ska inte tolkas som att alla barn fått det bättre.

Fattiga blir allt fattigare

I Stockholm – där barnfattigdomen minskar som mest – ökar klyftorna mellan stadsdelarna. Fattiga områden blir allt fattigare och de rika blir rikare.

I Rinkeby lever 42 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Södra Ängby är motsvarande siffra 2 procent.

Det där kommer prägla barnens liv. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan att växa upp i fattigdom och att få dåliga betyg i grundskolan. Barn som växer upp med föräldrar som måste ta emot socialbidrag har svårare att ­klara gymnasiet.

Löper större risk

Barn som växer upp i fattiga familjer blir oftare inskrivna på sjukhus, drabbas oftare av psykisk ohälsa och löper större risk att hamna i missbruk och utsättas för brott.
Så permanentas utanförskap och ­cementeras klasspositioner.

När de här barnen växer upp löper de dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med människor som inte vuxit upp 
i fattigdom. I välbeställda Malmöstadsdelen Husie är medellivslängden för en man 80,6 år. I den fattigare Södra innerstaden blir en man i genomsnitt 74,8 år.


Det är alltså en ren samhällsvinst att satsa på dessa barn som annars kommer att kosta multum.... 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Socialpolitiken måste återfå en tydlig plats med den nya regeringen. Socialpolitiken måste återfå en tydlig plats med den nya regeringen.

Konsekvenserna av krisen inom socialtjänsten anser många vara orsakad av alliansen. De har suttit vid makten 8 år så det borde, ligga något i det påståendet. Nu är det socialtjänsten som är på bordet men skolan och vården är inte långt efter och nu är polisen på G. Visste ni att 300 poliser har sagt upp sig på 1 1/2 år. Visste ni att skolan är den enda myndighet som tillåts ledas av personer som inte är utbildade. Det är nämligen så att läser du till rektor så pluggar du en vecka och jobbar en. Man jobbar alltså samtidigt som man utbildar sig. En skola kan alltså vara i händerna på en som inte ens är utbildad.

När det bara skall vara ekonomisk vinning i allt så glömmer man människan bakom.

Konsekvenserna av krisen inom socialtjästen syns överallt. Här är en till som belyser: 
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/somaralnaher/article21203189.ab

Alexander är en 13 år gammal pojke som har varit hemlös i ett och ett halvt år. Det var när hans sjukskrivna mamma förlorade sin rätt till sjukersättningen som det började gå snett. Pengarna räckte inte längre till och de blev av med sin lägenhet. Ingen ny hyresvärd ville ha Alexander och hans föräldrar eftersom familjen hade betalningsanmärkningar. Inte heller kan socialtjänsten, som är sista skyddsnätet i samhället, hjälpa pojken eftersom det fattas lägenheter att förmedla.

Mer krav utan resurser

Bostadsbrist, hårdare krav på hyresgäster, ökad arbetslöshet, tuffare regler i sjukförsäkringen och allt färre som kvalar in till a-kassan är några av orsakerna till varför allt fler tvingas vända sig till socialtjänsten. Samtidigt har krav på administration och kontroll av klienter ökat utan att mer resurser skjutits till. Det säger sig självt: om arbetsbördan inte matchar resurserna går verksamheten på knäna.

Under flera år har biståndshandläggare och socialsekreterare larmat utan politisk lyhördhet. Tvärtom. Moderaterna satte prestige i att mala sönder trygghetssystemen. Arbetslösa som borde ha fått a-kassa hamnade i stället i knät på social-kontoren. Förra året kom det siffror som visar att bara fyra av tio arbetslösa får ersättning från a-kassan. Vilket är en halvering jämfört med år 2006. Därför är det kanske inte så konstigt att varannan som söker socialbidrag gör det på grund av arbetslöshet. Socialkontoren har fullt upp med vuxna som inte borde vara där.

Och många av dem som väl lyckas kvala in till a-kassan kommer inte ens upp till samma nivå som försörjningsstödet.

Det handlar om politiska prioriteringar. Vad är viktigast: Att folk får skatterabatt för att anlita städhjälp och renovera fungerande kök? Eller att trygghetssystemen och bostadsmarknaden fungerar?

”Kan inte ta hem vänner”

Socialpolitiken måste återfå en tydlig plats med den nya regeringen.

Alexander bor hos några vänner och sover på en luft-madrass på golvet. Bredvid sig har han sina kläder i papperskassar.

– Man kan inte ta hem kompisar och så kan man inte göra läxor och sånt, säger Alexander till P4 Göteborg.

http://www.corren.se/nyheter/linkoping/fredrik-dog-efter-socialens-misstag-8305079.aspx

Den 18 april 2014 hittade Marie Appelkvist sin 20-årige son död i sängen. Dödsorsak: en överdos av droger. Fredrik Appelkvist fick inte längre medicin mot sin ADD, så han försökte själv döva sina problem.

Det blev hans död.

Dagen efter begravningen föddes hans egen son. Hans flickvän Jennifer Nilsson levde som i chock: hon var ensam med allt som de skulle ha varit två om: förlossningen, det lilla barnet, den lilla nya familjen som de skulle bli.

– Min son ville inte dö, säger mamma Marie. Han var glad åt livet, och han såg fram emot att bli pappa. Han och Jennifer skulle förlova sig.

Marie Appelkvists berättelse om hur hon hittade sin döde son i sängen den där långfredagen är förskräcklig; hur hon försökte få honom att vakna och hur ambulanspersonalen till sist fick slita henne ifrån pojkens sida. Först när polisen hade pratat färdigt med henne fick hon ringa till Jennifer och berätta vad som hade hänt.

Och så söker de familjehem i Stockholm

http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Stadsdelssajter/Rinkeby-Kista/Familjehem-Rinkeby-Kista/

Läs hela inlägget »
Etiketter: artiklar
10-åriga Alana Leighton kom till familjen när hon var två veckor gammal 10-åriga Alana Leighton kom till familjen när hon var två veckor gammal

Oftast lyfts familjehem och vad vi gör bara i press om vi misslyckas eller då någon gör bort sig. Men här är ett gott exempel

http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/vi-kande-att-vi-gott-kunde-ta-hand-om-fler/

Familjen Odeheim har över trettio års erfarenhet av att vara familjehem. ”Läser man tidningen får man känslan av att fosterfamiljer är ett elände. Men det går ju faktiskt bra för de allra flesta barnen”, säger Kerstin Odeheim.

Familjen Odeheim har över trettio års erfarenhet av att vara familjehem. ”Läser man tidningen får man känslan av att fosterfamiljer är ett elände. Men det går ju faktiskt bra för de allra flesta barnen”, säger Kerstin Odeheim.

På väggen hemma hos Jan och Kerstin Odeheim hänger ett fotografi som Kerstin fick i present på sin 60-årsdag. På bilden trängs 26 personer i olika åldrar som alla bott hos familjen Odeheim under årens lopp.

I dag är det bara 10-åriga Alana Leighton som bor kvar hemma, henne har paret tagit hand om sedan hon föddes.

– Det är fantastiskt att ha fått vara med om att ta hand om alla dessa barn. Vi har träffat många trasiga familjer och man känner sig väldigt lyckligt lottad, säger Jan Odeheim.

– Och det har gett en känsla av att man har ett väldigt långt och innehållsrikt liv, fyller Kerstin Odeheim i.

Båda har funderat över varför det blir allt svårare för kommunerna att hitta familjehem. De tror att det var en annan tidsanda förr, då fanns en inställning hos många att man skulle ta hand om varandra och sin nästa.

– Det är tråkigt att den andan har försvunnit. Men nu är det som det som det är och då måste samhället anpassa sig, säger Jan Odeheim.

Därför tycker de att det vore bra om politikerna såg över ersättningen, som i dag är ganska liten. Dessutom anser de att kommunerna borde bli bättre på att informera medborgarna om vad det innebär att vara familjehem.

Båda medger att det kan vara svårt ibland. Det kan handla om släktingar som inte accepterar att barnet blir placerat, att barnet mår dåligt eller har svårt att anpassa sig till den nya situationen.

Kan vi inte få flera bra exempel....

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel, gott exempel
Barnombudsman Fredrik Malmberg vill se ett nationellt grepp i frågan om ensamkommande barn som försvinner. Foto: Robin Haldert/TT samt Bertil Enevåg Ericson/TT. Barnombudsman Fredrik Malmberg vill se ett nationellt grepp i frågan om ensamkommande barn som försvinner. Foto: Robin Haldert/TT samt Bertil Enevåg Ericson/TT.

Barnombudsmannen anser att stödet till ensamkommande barn måste stärkas och BO, Fredrik Malmberg vill se ett större nationellt grepp där man verkligen tar tag i frågan om försvinnande barn.Dela– Det är en skrämmande bild, det handlar om mellan fem och tio procent av de ensamkommande barnen som försvinner varje år. Det är ingen som vet vad som händer med barnen som försvinner och det saknas en bild och en analys av vad barnen har varit med om. Det finns enstaka kartläggningar som visar att det kan handla om människohandel i vissa fall, säger Fredrik Malmberg.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6227959

Under de senaste fem åren har nästan 1 400 ensamkommande flyktingbarn försvunnit i Sverige. En del barn har kommit tillbaka, flera av dem har i dag hunnit fylla arton år men fortfarande finns över 800 barn registrerade som försvunna hos Migrationsverket.

En del barn vet man har fallit offer för sexuellt utnyttjande eller utnyttjande av andra kriminella. Men i övrigt spekuleras det mycket om var dessa barn har tagit vägen.

FN:s barnrättskommitté kritiserade Sverige i våras för att inte följa upp tillräckligt vad som händer med barn som försvinner i Sverige. Efter det samlade barnombudsmannen flera olika myndigheter för att få en lägesbild över vilka kunskaper som finns om ensamkommande flyktingbarns försvinnanden. BO kom fram till att det saknas en nationell bild och vill nu se att det tas ett samlat grepp. I våras vände man sig därför till regeringen.

– Det första som är viktigt är att man analyserar och följer upp de barn som försvinner, när de försvinner i asylprocessen, vilka barn det handlar om och analysera de barn som kommer tillbaka. Vad har barnen varit med om och vad kan vi lära oss av barnen. Sedan handlar det om en rad andra saker i brister i samverkan när ett barn försvinner där man borde bli tydligare.

BO tycker att Sverige borde ta lärdom av händelser som inträffade för femton år sedan då många kinesiska barn försvann.

– På varje boende där det skedde såg man det som en enstaka händelse men om man tittade på det på ett nationellt plan kunde man se ett mönster. Där visade det sig finnas en grupp som hade satt det i system att på olika sätt utnyttja barnen. Det är naturligtvis jätteviktigt att man har den här typen av bevakning så att man kan skydda barnen bättre.

Annika Selin
annika.selin@sverigesradio.se

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag
Bilderna på hur en storvuxen ordningsvakt tryckte ned ett barn mot golvet på Centralstationen i Malmö rörde upp mycket känslor i februari. På nätet växte hatet mot pojken – som endast var 9 år gammal. Bilderna på hur en storvuxen ordningsvakt tryckte ned ett barn mot golvet på Centralstationen i Malmö rörde upp mycket känslor i februari. På nätet växte hatet mot pojken – som endast var 9 år gammal.

Då är det en som tar upp försvinnandeet av barn. De barn som ingen verkar ta ansvar för eller bry sig om. 
Då 9 åringen trycktes ner i golvet av en vakt så var det 9 åringen som kritiserades. 


http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article21228113.ab
Under de senaste fem åren har nästan 1 400 barn försvunnit i Sverige, rapporterar Ekot.

Ingen vet var de tar vägen, ingen känner ansvar för de barn som försvinner. De är ensamkommande flyktingbarn och därmed faller de genom alla skyddsnät.

Migrationsverket hänvisar till polisen som hänvisar till ­socialtjänsten som hänvisar till Migrationsverket. Barnen är ­bara borta och ingen kan svara på när de försvann eller varför.

Curlar våra egna

Vad är det för samhälle vi har, som inte kan se till dessa barn? Här curlar vi våra egna barn långt upp i tonåren och brer ­deras mackor. Och om de – Gud förbjude – skulle försvinna, då skulle vi genast larma polisen och ringa Missing people.

I Sverige kan vi fortfarande gråta över de fattiga pojkarna i Oliver Twist, men vi ser inte de övergivna barnen på vår egen gata.

Myndigheterna menar att försvinnandena är frivilliga, som om det skulle handla om vuxna människor som tar sin hatt och går.

En majoritet av de försvunna är visserligen i tonåren, men ­sedan 2012 har ett­ 90-tal barn under tolv år försvunnit.

Drygt 30 av dem var under sex år.

Hatet mot en 9-åring

De borde väcka känslor, men i stället demoniseras de här ­barnen. Vi kommer ihåg ordningsvakten på Malmö central som dunkade en nioårings ­huvud i stengolvet. Stationens säkerhetschef kallade pojken kriminell och på nätet växte ­hatet mot pojken: ”Horungen fick precis vad han förtjänade”.

Är det så vi bemöter ett nioårigt barn i Sverige? Om han ­hade haft svenska föräldrar ­hade han knappt fått gå ensam över gatan.

Sydsvenskans reporter Jens Mikkelsen var den som först skrev om pojken på Central­stationen i Malmö. Han har ­letat upp flera av de försvunna barnen.

Litar inte på vuxna

I ett gathörn i Oslo ­hittade han den 16-årige Ghazi som tvingades sälja droger. ­Sedan var det Kardo som sålde sin kropp, Mohammed som bodde under en bro i London och Ahmad som hämtades av polis på en sluten psykiatrisk avdelning i Jönköping för att dumpas på en gata i Rom.

Det enda de här barnen lär sig är att de aldrig kan lita på ­vuxenvärlden. I Sverige måste en myndighet få det över­gripande ansvaret för dessa ­utsatta barn. Den måste genast ta ­reda på varför barnen försvinner och vart de tar vägen.

Över tusen barn kan inte ­bara försvinna utan att någon bryr sig. Så kallt kan inte Sverige ­vara.Eva Franchell 

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel
Pedofils våldtäkter mot småflickor "allvarliga" men inte grova - får sänkt straff i hovrätten Pedofils våldtäkter mot småflickor "allvarliga" men inte grova - får sänkt straff i hovrätten

Jag blir bara trött.

Hur skall man någon sin komma till rätta med övergrepp på barn om det inte ens våldtäkt mot barn mellan 6-10 år av domstol anses vara tillräckligt allvarligt?


http://www.dagensjuridik.se/2015/08/pedofils-valdtakter-mot-smaflickor-allvarliga-men-inte-grova

Den 44-årige mannen dömdes i Borås tingsrätt för tre fall av våldtäkt mot barn. Enligt domen hade mannen under flera år utsatt fem flickor, mellan sex och tio år gamla, för allvarliga sexuella övergrepp.

Tingsrätten underströk att mannen hade visat stor förslagenhet och att han hade byggt upp ett förtroende hos barnen som han sedan hade utnyttjat. Han hade även dokumenterat vissa av våldtäkterna och använt visst våld, enligt tingsrätten. Detta, tillsammans med flickornas låga ålder, gjorde att två av fallen bedömdes som grova.

De andra skulle titta på

Eftersom 44-åringen bland annat hade förmått de andra barnen att titta på under våldtäkterna och fotograferat och filmat barnen i olika sexuella sammanhang dömdes han även för flera andra sexualbrott mot barn.

Därför ansåg rätten att det var visat att mannen var skyldig till gärningarna och dömde honom till sju års fängelse. Han skulle även betala sammanlagt 820 000 kronor i skadestånd till flickorna.

Hovrätten ändrar domen

Hovrätten för Västra Sverige delar inte åklagarens och tingsrättens uppfattningar och rubricerar nu våldtäkterna som brott av "normalgraden".

Hovrätten skriver sin sina domskäl:

"A:s, B:s och C:s respektive ålder talar för att gärningarna ska betraktas med särskilt allvar. Flickorna har dock inte varit så unga att redan åldern i sig talar starkt för rubriceringar som grova brott. Detsamma gäller omfattningen av brotten."

Hovrätten anser att det inte går att utgå från att brottsligheten pågått under flera års tid. Snarare tyder utredningen på att den allvarligare brottsligheten skedde under 2014, enligt hovrätten.

Varierande grav av frivillighet

Hovrätten anser inte heller att det är styrkt att något våldtäktsbrott begåtts med hot eller våld.

Hovrätten skriver:

"Det råder dock inget tvivel om att A och B har stått under betydande inflytande av X (den tilltalade) och hans sexuella intressen, något som med stor sannolikhet har underlättat brotten och förmått flickorna att delta – såvitt har framkommit – med frivillighet (i varierande grad). Någon särskild förslagenhet – utöver sådan grundläggande manipulering som oftast torde krävas för att utan våld och hot förmå ett barn till sexuella handlingar med en vuxen – finns det dock inte några säkra tecken på."

Hovrätten anser att våldtäktsbrottens "betydande allvar" kan hanteras inom ramen för bestämmelsen om brott av normalgraden - det vill säga våldtäkt mot barn. Mannens döms därför till sex års fängelse och sammanlagt 500 000 kronor i skadestånd.

Flickorna var inte tillräckligt unga för att det skulle anses grovt. Det har heller inte skett tillräckligt ofta och förmodligen inte under tillräckligt lång tid. Sedan kan man inte fastställa att han hotat dem. De allvarligaste incidenterna hände under 2014. Men det året räknas inte in eller?

Alltså jag får inte ihop det...

en sexåring som utsätts för sexuella övergrepp som tvingas se på när en man har sex eller utsätter andra för övergrepp. Hur kan man anse att det inte är övergrepp eller att det inte är tillräckligt grovt? Att det inte skett tillräckligt ofta eller under tillräckligt lång tid för att vara grovt.

OK han fick 500000 i skadestånd och dömdes till 6 års fängelse men hur kan man ifrån rätten uttrycka sig på det viset? Det visar tycker jag synen på barn och den hör inte hemma i ett Sverige som säger att barnperspektivet skall väga tyngst i alla ärenden gällande barn. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: domar, juridik

Den rubriken hade nog de flesta reagerat på. men faktum är att det inte är så långt ifrån verkligheten. På fem år har 1400 barn försvunnit och så många som 865 barn är fortfarande borta om man vet inte vart de är. 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6227478
Antingen har de försvunnit från sitt första boende direkt när de anlänt redan innan de hunnit att söka asyl eller så ha de försvunnit senare under asylprocessen.

Ekot har försökt få svar från Migrationsverket om när under asylprocessen som barnen försvunnit men fått till svar att det inte förs någon statistik över detta.

Däremot finns det statistik hos polismyndigheten över barn och vuxna som som kommit till Sverige och sedan försvunnit, men det går inte att se hur många av dem som är barn.

– Det är en hög siffra men det är också många barn som kommit. Vi vet ju inte riktigt varför barnen avviker och vi analyserar inte det heller utan omsorg om barnen och de som ansvarar för boendet därifrån de avviker, det är ju kommunen som har det ansvaret, säger Sverker Spaak, processägare och ansvarig chef vid Migrationsverket.

Om en person försvinner efter att ha fått ett beslut, exempelvis ett avslag, är inte heller Migrationsverket den handläggande myndigheten. Då övergår ärendet till en polismyndighet som är handläggande myndighet, säger Sverker Spaak.

På Rädda Barnen oroas man över att så många flyktingbarn försvinner.

– Vi tycker det är väldigt allvarligt naturligtvis. Det är ju barn som riskerar att fara illa och som vi inte vet vad som hänt med om de hamnar i en dålig situation eller tagit sig vidare och fått tillstånd någon annanstans, säger handläggaren Sara Granath.

Hon fortsätter:

– Det finns en risk att det finns barn i landet som far väldigt illa för att de är i en utsatt situation i papperslöshet och lever utanför systemet.

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

Ja det kanske vore något för barnlösa men  att åka på kryssning och lämnade barnen hemma.... ensamma.
Ja det låter väl smidigt men inte något de flesta skulle ens fundera på om de är normalt funtade. 
http://www.jp.se/article/akte-pa-kryssning-lamnade-barnen-ensamma/

Det är en av kommunens sociala områdesnämnder som har ansökt hos förvaltningsrätten om att de tre barnen omedelbart ska omhändertas med stöd av lagen om vård av unga, LVU.

Vid ett tillfälle ska mamman enligt utredningen ha varit borta i mer än ett dygn för att åka på en kryssning. I samband med det instruerade hon barnen att inte svara i telefon. Ett av syskonen fick ta ansvar för de övriga och se till att de fick mat.

Polisen kom

Mamman ger en annan version, enligt henne ska barnen ha haft barnvakt men just när polisen kom till bostaden så var barnvakten ute och rastade hunden.

Barnen ska också ha blivit slagna. Detta är något som mamman förnekar.

Hon har tidigare frivilligt gått med på att barnen ska få vård. När hon inte längre gick med på detta så vände sig kommunen till förvaltningsrätten med ansökan.

Enligt domen så saknar föräldern förmågan att se och förstå sina barns behov. Delar av domen är sekretessbelagd.

Själv undrar jag vart pappan fanns?

Läs hela inlägget »

I Kalmar tar man nu hjälp av tidigare placerade barn för att komma till rätta med problemen inom socialtjänsten.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smaland/ungdomar-ska-utbilda-socialtjansten

Projektet har namnet Knas-hemma och är ett samarbete mellan Fryshuset i Kalmar, regionförbundet och Barnombudsmannen i Uppsala.

En grupp ungdomar som själva varit familjehemsplacerade ska utbilda vuxna inom socialtjänsten och familjehem i vad som är viktigt när unga omhändertas och placeras, skriver tidningen Barometern.

Makt och inflytande

– Det är häftigt att ge de här ungdomarna makt och inflytande. Bara det att de träffar varandra har en läkande effekt, säger John Heyne vid Fryshuset i Kalmar till tidningen.

Initiativtagarna söker nu kontakt med intresserade ungdomar som kan arbeta som timanställda ambassadörer och utvecklare av projektet.

Dem hade jag kontakt med på Almedalen. De har en egen hemsida http://knashemma.se/ där man bl.a kan läsa deras berättelser. http://knashemma.se/vara-stories/

Och i Trelleborg är det någon som försökt spränga socialkontoret. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6225865

Vid tvåtiden i natt larmades polisen till centrala Trelleborg efter en kraftig smäll. Det är enligt polisen någonting som har detonerat inne i på ett socialkontor. Men inga personer ska ha skadats.

Och slutligen en uppfinning som skall hjälpa föräldrar att INTE glömma sina barn i bilen.

http://www.expressen.se/motor/uppfinningen-ska-hindra-foraldrar-fran-att-glomma-barn-i-bilen/

Barnstoltillverkaren Evenflo har valt att utrusta sina kommande säten med en sensor som piper om du lämnar ditt barn i bilen

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag, artikel
För stor vikt läggs vid röntgen när Migrationsverkets gör åldersbedömningar av asylsökande flyktingbarn, menar Barnläkarföreningen, som kallar det en ovetenskaplig metod. För stor vikt läggs vid röntgen när Migrationsverkets gör åldersbedömningar av asylsökande flyktingbarn, menar Barnläkarföreningen, som kallar det en ovetenskaplig metod.

Nu är det fler barn som kommer som får stanna. Men en del får stanna tills de är 18 och utvisas sedan. En del utvisas till Kabul även om de inte är därifrån.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6225768

En stor grupp asylsökande under 18 år har under flera år kommit från Afghanistan. Under första halvåret i år har 91 procent av dem fått stanna. Men de som fått avslag och hunnit fylla 18 utvisas till Kabul, även om de kommer från helt andra delar av landet.

Ahmad Zaki Khalil, som själv kommer från Kabul, beskriver situationen för denna grupp utvisade som svår. De är utan kontaktnät i ett klansamhälle där släktingar är det viktigaste skyddet. Och dessutom har många skaffat sig västerländska vanor och tankesätt.

Afghanistans flyktingminister har också tidigare i år vädjat till bland annat Norge och Sverige att inte fortsätta med tvångsutvisningarna.

– Afghanistans flyktingminister har redan sagt att "skicka inte alla till Kabul, för vi kan inte hjälpa dem", säger Ahmad Zaki Khalil.

91 procent av ensamkommande minderåriga från Afghanistan får stanna i Sverige.

Andra grupper har det svårare, exempelvis ensamkommande barn från Marocko, där bara 13 procent av de ärenden som prövats i år fått bifall.

Många är det som önskar åldersbestämning av dessa barn men nu är det läkare som inte rekommenderar att man skall ställa upp och göra dem. Därför att många missbedöms utifrån att de är mogna.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6225478

För stor vikt läggs vid röntgen när Migrationsverkets gör åldersbedömningar av asylsökande flyktingbarn, menar Barnläkarföreningen, som kallar det en ovetenskaplig metod. Nu uppmanar de sina medlemmar att inte göra åldersbedömningar åt Migrationsverket.

– I vår överenskommelse så skulle undersökningsresultaten bedömas av barnläkare med särskild kompetens när det gäller ungdomar och tillväxt. Problemet var att när Migrationsverket såg resultatet av undersökningarna, att man efter det måste ha tillgång till resultatet av röntgenundersökningarna. För oss är det uppenbart att man vill ha det för att man vill göra en egen värdering av de medicinska resultaten av åldersbedömningen.

Beslutet Migrationsverket tar avgör den sökandes framtid, får den stanna i Sverige eller inte och på vilka premisser. En ungdom under 18 år får större hjälp och möjligheter.

– En handläggare från Migrationsverket kan ha väldigt många typer av kompetenser men den medicinska kompetensen har han inte. Vi har sett så många fall genom åren där ungdomar har blivit felbedömda just på basis bara att de haft särskild mogna visdomständer eller ett moget skelett och att de därför blivit behandlade som vuxna och inte som barn, menar Anders Hjern.

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

Dagens skörd av sorgligheter börjar i Expressen.

Mamman som lämnade ett åringen inlåst i bilen. Hon klappar ihop då hon konfronteras.. 45 minuter var hon borta.
http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/mamman-lamnade-ettaring-i-stekhet-bil/
OK det var i USA där ett barn dör var 10;onde dag i varm bil men det händer här också.

Sedan var det en förskola som glömde ett barn så pappan fick bryta sig in.
http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/pappa-brot-sig-in-pa-forskola---for-att-hamta-sin-kvarglomda-son/
Men det händer här också.

Sedan en 9 åring som av misstag fick ett baseboll trä i huvudet. Han dog.
http://www.expressen.se/sport/9-arig-pojke-dod---traffad-av-basebolltra/ också det i USA men skulle lika gäran hända här precis som alla andra olyckor

Sedan en pappa som blir arg över hur hans dotter behandlas och är på väg att köra över hennes "antagonister"
http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/de-brakar-med-hans-dotter--da-blir-han-vansinnig/
Det jag reagerar mest på i filmen är tjejen som flinar när hon berättaratt hon hörde någon säga att han kommer att träffa dem. Förstår inte vad hon flinar åt
I vilket fall skulle det lika gärna kunna hända här.

Det jag funderar över är att olyckor utomlands får så stort utrymme medan det är så svårt att lyfta saker runt utsatta barn här. OK liknade saker här får också rubriker men annars är intresset för utsatta barn svagt.

T.ex LVU utredningen fick bara en liten kommentar. De ärenden jag får kontakt med är det svårt att få press att skriva om eller lyfta. 
Det är sorgligt att intresset är så litet och det är så svårt att lyfta alla de små som far illa här.  

Så Sverige I Malmö körde en förare nästan ihjäl en mamma och hennes bebis. De skadades svårt Han tänkte på annat...
http://www.expressen.se/kvallsposten/forarens-egna-ord-om-vansinnesfarden/
Biljakten pågick från Drottninggatan till Nobeltorget och skulle komma att få ett våldsamt slut.

Strax efter Nobeltorget tappade mannen i 20-årsåldern kontrollen över bilen, och i full fart körde han rakt in i en parkerad bil längs med Amiralsgatan. Mercedesen fortsatte sedan framåt och kolliderade med flera bilar innan den stannade.

Vittnen från platsen har beskrivit det som att en av de stillastående bilarna "flyger upp i luften" och att det ska ha bildats ett stort rökmoln runt bilarna.

I samband med den våldsamma kraschen ådrog sig en mamma och hennes spädbarn livshotande skador. De båda ska dock ha klarat sig, om än med allvarliga skador som kräver ett stort vårdbehov.

– Jag vet inte varför jag gjorde så, det var så många tankar i huvudet samtidigt, säger han


 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artiklar
En 25-årig man åtalas för grov våldtäkt mot barn. Mannen är den åttonde i ordningen som misstänks för övergrepp mot flickan. En 25-årig man åtalas för grov våldtäkt mot barn. Mannen är den åttonde i ordningen som misstänks för övergrepp mot flickan.

Det är ofta då vi ser att barn far illa som vi gömmer oss bakom att det var ju inte i Sverige iallafall. Men det händer här också. Vad sägs om en 12 åring som hängs upp i en krok i taket och våldtas?

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article21201597.ab

Sju män dömdes nyss för övergrepp på samma flicka.

Scenen som beskrivs i åtalet kunde vara hämtad ur en skräckfilm. Den då tolvåriga flickan har berättat hur hon försågs med handbojor och kedjades vid en krok i taket. Enligt åtalet ska hon även ha fått ett koppel kring halsen och piskats. Åklagaren menar att det handlar om ett utdraget förlopp.

– En tolvårig flicka ska inte sitta fastsatt i en krok i taket, säger åklagare Daniel Veivo Pettersson, som nu har åtalat en 25-årig man för grov våldtäkt mot barn.

– Man häpnar när man hör hennes berättelse. Hon är mycket trovärdig och vi har även kunnat styrka åtalen mot männen genom teknisk bevisning som chattkonversationer och i något fall fanns dna på en kondom och på en bh, säger Daniel Veivo Pettersson

Vid en husrannsakan i 25-åringens hem i Stockholm, där våldtäkten ska ha begåtts under hösten 2013, hittades kedjor, handbojor, koppel och en piska. Enligt flickan hade delar av övergreppen filmats. Polisen misstänkte att filmerna kunde ha sparats i en så kallad molntjänst, och åklagaren fick ta hjälp av Microsoft i USA.

Männen i härvan

37-åring, Östergötland: Våldtäkt mot barn och barnpornografibrott - fem års fängelse.

26-åring, Dalarna: Sexuellt ofredande - skyddstillsyn.

29-åring, Stockholmstrakten: Våldtäkt mot barn (två tillfällen) - tre års fängelse.

26-åring, Stockholmstrakten: Våldtäkt mot barn - två och ett halvt års fängelse.

27-åring, Stockholmstrakten: Grov våldtäkt mot barn och våldtäkt mot barn (fyra tillfällen) - sju års fängelse.

55-åring, Östergötland: Utnyttjande av barn för sexuell posering (elva tillfällen) och sexuellt ofredande (två tillfällen) - åtta månaders fängelse.

19-åring, Västra Götaland: Våldtäkt mot barn - åtta månaders fängelse (domen är överklagad).

25-åring, Stockholmstrakten: Åtalad för grov våldtäkt mot barn och våldtäkt mot barn 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Funderar du själv på att ta ditt barn och försvinna? Läs då först igenom den här sidan Funderar du själv på att ta ditt barn och försvinna? Läs då först igenom den här sidan

Hittade en sida med rubriken härovan. Den handlade om vad man bör tänka på om man nu vill sätta barnet i centrum. 

!

http://www.saknadebarn.org/hjalp-nu/vill-du-bortfora-ditt-barn/

Det är många föräldrar som i ren desperation tar sina barn och försvinner. Kanske efter en lång och uppslitande vårdnadstvist, där man känner sig ohörd eller riskerar att förlora sitt barn eller bara blir tilldömd begränsat umgänge med barnet. Många tänker att “om jag inte får ha barnet mer än så här, är det bättre att försvinna och vara med barnet hela tiden”.

Ibland kanske man lever i rädsla för att barnet ska skadas hos den andra föräldern och tänker att man skyddar barnet bäst genom att försvinna.

Vi kan garantera dig att oavsett dina skäl så vinner du ingenting på ett bortförande och chansen är stor att du inte lyckas, såsom du planerat.

Tvärtom riskerar du att skada ditt barn för livet och att förlora barnet för alltid.

De flesta föräldrar som gömmer sig med barn blir hittade. Då blir man som bortförande förälder oftast häktad av polisen i Sverige eller utlandet och sedan riskerar man ett långt fängelsestraff. Barnet återförs omedelbart till den andra föräldern. Man har väldigt små chanser att få sin röst hörd i domstol efter ett bortförande.

SBN rekommenderar den förälder som går i bortförandetankar att söka emotionellt och psykiskt stöd för att försöka må bättre och blir stark i sig själv igen. Du kan söka dig till din vårdcentral eller närmaste sjukhus. Du kan också tala med en präst eller någon annan inom din trosamfund som du känner förtroende för.

Du kan också söka stöd hos andra mamma/pappa-grupper, hos Kyrkan eller hos Jourhavande Medmänniska, journummer: 08-702 16 80 (kl. 21.00 – 06.00).

Det finns också någon att prata med på Nationella Hjälplinjen: 020 22 00 60.

Eller BRIS för vuxna: 077-150 50 50

Du bör undvika personer i din närhet som du känner förstärker den pågående konflikten med den andre föräldern eller de som uppmuntrar dig att ta barnet och sticka. Dessa individer förstör för dig och ditt barn och det är inte de själva som riskerar straff och irreparabla skador. Inte sällan finns det en nära person som hetsar och uppmanar till bortförande, det kan vara din egen förälder eller en nära vän eller syskon. Ta om möjligt avstånd från denna person under en tid om du behöver och/eller be personen att sluta upp med sitt beteende. Det kanske kan vara en bra idé att tillsammans med denna person söka rådgivning från kommunens Familjerådgivare?

Oavsett hur mörkt det ibland eller just nu känns och ser ut, är det viktigt att komma ihåg att inget är för evigt. Barnet växer och förändras och situationer och förhållanden växer och förändras också över tid. Låt det ta sin tid. Ha hopp om att det kan bli bättre. En dag är ditt barn plötsligt en ung vuxen individ och ska då kunna se tillbaka på sitt liv. Det är då din tålmodighet betalar sig. Var den större människan. Ge mer än du tar. Försök att vara generös mot barnets andra förälder, ditt barn tjänar på det.

Försök komma ihåg att det som är bra för dig inte per automatik är det bästa för ditt barn. Ditt barn är inte du. Ditt barn har två föräldrar och varje gång du baktalar eller är öppet arg mot barnets andra förälder sårar du barnet och baktalar en del av honom eller henne. Det du tror dig vinna i situationen eller i det korta loppet, förlorar du med hästlängder i det långa loppet.

Av de barn som vi sett återvända efter ett bortförande så är det endast en liten del som har fortsatt kontakt med sin bortförande förälder. Oftast vägrar barnen själva att ha umgänge eller annan kontakt. Kontakten är därmed bruten för eventuellt all framtid.

Förutom det som du personligen riskerar(åtal, böter, fängelse, straffregistret, förlora vårdnad, boende, umgänge samt all kontakt med ditt barn för resten av dess uppväxt) som bortförande förälder, är det dessvärre alltid barnet som drabbas hårdast.

Barn som bortförs riskerar stora emotionella trauman och att skadas för livet. Här är några av de vanligaste känslorna de brottas med:

Depression.
Känsla av att inte tillhöra samhället.
Känsla av att ha förlorat stabiliteten, säkerheten och förtroendet.
Överdriven rädsla, även för vanliga händelser.
Ensamhet.
Ilska.
Hjälplöshet.
Avbrott i identitetsskapandet.
Rädsla för att bli övergiven.

Dessa negativa känslor kan följa barnet genom hela livet. De kan få stora problem med sin egen självbild och självförtroende. De får svårt att lita på andra människor eller skapa varaktiga relationer. I USA och Storbritannien finns mycket samlas forskning kring detta ämne och ni som vill veta mer om hur dessa barn påverkas kan läsa mer på sidan “Hur påverkas barnen“.

“Som vuxna är det många offer efter bittra vårdnadsstrider som permanent har flyttats från en av sina föräldrar, flyttats över till en ny stad och tvingats anta en ny identitet, som fortfarande längtar efter att återförenas med sin förlorade förälder. Deras förlust kan aldrig kompenseras. Barndomen kan aldrig återupplevas. På det viset är känslan för historien, intimiteten, skapandet av värderingarna och moralen, självkännedomen som man får genom att känna till sin egen start, kärleken, kontakten med hela släkten m.m. för alltid försvunnen. Det finns helt enkelt inte ett enda barn som har förmågan att skydda sig själv gentemot en sådant ovärdig och komplett förlust.” (Clawar & Rivlin)
Ni kan också läsa mer på denna original-länk:

http://www.healthyplace.com/abuse/articles/impact-of-parental-child-abduction/

Läs hela inlägget »
Etiketter: artiklel

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter