loading...

2015 > 06

Västerås sänker arvodena till familjehem. ”Många barn kommer att gå igenom sammanbrott som de annars inte skulle behövt göra. Det börjar likna barnauktioner”, säger Yvonne Ahlkvist, familjevårdens organisation, Faco.KOMMENTERA (14)Relaterat

SE OCKSÅ

”Det är bedrövligt hur de behandlar folk”

Jenny Lundgren, mamma till ett familjehemsplacerat barn, är bedrövad.

– Jag är jätteledsen. Mitt barn är väldigt oroligt och gråter hela tiden sedan hon fick reda på att hon inte kommer att få vara kvar i sin underbara familj.

Familjehemmet där Jennys barn är placerat har precis sagt upp sig på grund av kommunens sänkning av arvodet. Ekonomiskt innebär det omkring 2 000 kronor mindre per månaden och barn för vissa familjehem.

– Jag förstår att de säger upp sig, många har flera placerade barn. Mitt barn fick en fantastisk placering i ett familjehem med över 20 års erfarenhet och hon har gjort väldiga framsteg under de här fyra åren. Familjen har kunskap om min dotters särskilda behov och älskar henne lika mycket som jag gör.

Hon berättar att familjen de senaste åren har haft 15 handläggare.

– Min förhoppning är att socialtjänsten tar sig i kragen och försöker se till barnens bästa. Verkligheten ser tyvärr ut så att barn kommer att skickas runt till olika familjehem. Jag satte inte barn till världen för att lämna bort dem, men jag var tvungen att göra det på grund av min sjukdom, fortsätter Jenny Lundgren.

Konsekvenserna kommer att kosta både psykiskt och ekonomiskt. Det tror Yvonne Ahlkvist som jobbat som familjehemskonsulent i drygt 20 år, samt ideellt för Faco.

– Familjerna kommer att säga upp sina uppdrag och i stället ta uppdrag till privata företag. Konsekvensen blir att utsatta barn får byta familjer och kommunen får betala fyra gånger så mycket för varje placering.

Ann-Louise Molin Östling (S) är individ- och familjenämndens ordförande i Västerås.

Vad säger du om liknelsen med barnauktionerna – får den som lägger lägsta budet barnen som det ser ut i dag?

– Vi följer grundarvodet som Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar. Vi har gjort en översyn av våra arvoden och såg att vi betalade mer än andra kommuner i vår region. Därför ville vi justera våra kontrakt. Det är inte så att vi budar på barn. Att börjar prata om vad barn kostar i timmen känns inte bra, dessa barn är i behov av stöd. De vill bara komma till någon som tycker om dem och finns för dem.

Vad gör ni om ni tappar fler och fler familjehem?

– Jag kan bara beklaga att barnen behöver byta familjehem. Men om de säger upp sig måste vi se till att hitta nya. Vår familjehemsenhet jobbar ständigt med att hitta familjehem och jag är inte orolig för att vi inte kommer att hitta nya.

Läs mer här: "Det är bedrövligt hur de behandlar folk"ÅSA JOHANSSONasa.johansson@vlt.seFakta/Bakgrund

Nutidens 
fosterhem

Ett familjehem tar emot barn eller ungdomar i sitt hem på kortare eller längre tid, för att ge dem trygghet och gemenskap. Dessa barn/ungdomar har av en eller annan anledning svåra hemförhållanden som gör att de inte kan bo kvar hemma. Familjehem är nutidens motsvarighet till fosterhem. 
Barn som placeras i familjehem kan vara allt från spädbarn som bor i familjen under lång tid, till ungdomar som behöver vistas i en annan miljö under en kortare tid. 
 I dag finns även kontrakterade jourhem där kommunen betalar ett grundarvode för att en person ska kunna vara hemma om ett barn placeras akut, dessa är kontrakterade jourfamiljehem. 
Dessutom finns så kallade beredskapsjourhem, som arvoderas först när ett barn placeras hos dem.
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.3045353-barn-tvingas-flytta-nar-arvodena-sanks

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Bryter mot lagen – i 46 fall   Många barn och unga i Karlskrona får gå på sommarlov utan att deras hem- och familjesituation hinner granskas i tid. I nuläget ligger 46 anmälningar på hög i väntan på v Bryter mot lagen – i 46 fall Många barn och unga i Karlskrona får gå på sommarlov utan att deras hem- och familjesituation hinner granskas i tid. I nuläget ligger 46 anmälningar på hög i väntan på v

Då skall jag strax sätta mig i bilen och fara till Gotland och Almedalsveckan för första gången i mitt liv. skall försöka rapportera så gott jag kan därifrån.

Sedan hittade jag en artikel om Karlskrona ..igen. Samma kommun som orsakade Yaras död kan man väl säga. <Och det verkar som om det skulle kunna hända igen...

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekinge/bryter-mot-lagen-i-46-fall

När socialnämnden i mitten av juni träffades för ett sista sammanträde innan semestern redovisades att 46 fall om barn och ungdomar som misstänks fara illa inte har hunnit utredas i tid. Därmed bryter socialförvaltningen mot lagen.

Det är tidsgränsen på två veckor för förhandsbedömningar och fyra månader för utredningar som förvaltningen i dag inte klarar.

Endast akuta bedömningar hinns med.

– Det här är givetvis inte bra på något sätt. Men vi har nu ett beslut om finansiering för 16 nya tjänster och vi kommer att rekrytera personal för att klara det är vi är skyldiga att göra, säger socialchef Anette Gladher.

Även i Sölvesborgs finns ärenden om barn som far illa där den lagstadgade utredningstiden gått ut.

- Just nu handlar det om 17 ärenden. Men vi jobbar intesivt för att lösa det här innan semestrarna, säger Ingrid Lindquist, avdelningschef för barn och familj på Sölvesborgs kommun.

Enligt Lindquist har man i Sölvesborg tillfört mer resurser för att komma tillrätta med problemet. Bland annat har ytterligare en socialskreterare anställts under våren. Men trycket på anmälningssidan är hårt.

- I snitt får vi in 40 anmälningar i månaden, säger Ingrid Lindquist.

I Ronneby hade man i april 27 fall som inte utretts inom fyra månader. I maj var siffran nere på 11.

- Det blir bättre. I fler och fler fall klaras ärendena av i rätt tid, säger socialförvaltningens chef Birgitta Ratcovich.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/blekinge/bryter-mot-lagen-i-46-fall

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

Översyn av tvångsvårdslagstiftningen för barn och ungafr, jun 26, 2015 11:45 CETI dag har barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér mottagit betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård, förslag till ny LVU (SOU 2015:71). Syftet med översynsarbetet som ligger till grund för förslagen har varit att stärka barns rätt och rättssäkerheten i samband med tvångsvård för barn och unga.

I betänkandet föreslås att nuvarande LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ska upphöra och ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska innehålla tydliga bestämmelser om kvalitetskrav i vården och om barns grundläggande rättigheter i samband med tvångsvård. Tvångsvården ska vara trygg och säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet. Den ska ges med omtanke, bygga på respekt och helhetssyn. Ett barn som vårdas utanför det egna hem­met ska ha rätt till samhörighet med anhöriga och närstående, exempelvis syskon, och kontakt med hemmiljön. Han eller hon ska ges möjlighet till en fritid som är anpassad efter ålder och intresse.

- Det är hög tid att tvångsvården för barn och unga reformeras, säger Håkan Ceder, särskild utredare. Lagen ska vara det yttersta skyddsnätet för barn i mycket utsatta situationer. Beslut om tvångsvård är bland det mest ingripande som kan ske i en familj, så kraven på rättssäkerhet måste vara höga.

I betänkandet lämnas bl.a. följande förslag:

- Det ska säkerställas att barn och unga som blir aktuella för placering utanför hemmet ska få sina ofta eftersatta hälsobehov tillgodosedda. Barnen ska på begäran av socialtjänsten ha rätt att få en hälsoundersökning utförd. Landstingen ska ha en skyldighet att utföra undersökningen.

Socialtjänsten ska ges skyldighet att aktivt erbjuda stöd till föräldrar vars barn omhändertas för vård. Stödet ska göra föräldrarna delaktiga i vården och bidra till att deras föräldraförmåga utvecklas.

Vård på grund av brister i hemmiljön ska inte kunna avslutas om det strider mot barnets bästa. Skälen för att genomföra en vårdnadsöverflyttning ska förtydligas i lagen.

Ett barn som har fyllt 16 år ska ha rätt till en placering utanför hemmet även om föräldern motsätter sig det. Förutsättningen är att en sådan placering av socialnämnden bedöms som lämplig och barnet begär det.

Möjligheterna till s.k. avskiljning vid de särskilda ungdomshemmen ska begränsas kraftigt.

Stödet till unga som lämnar tvångsvården för ett vuxenliv ska förbättras genom tydligare lagstiftning och statligt finansierat utvecklingsarbete.

För att öka rättssäkerheten föreslås att samtliga tvångsåtgärder vid de särskilda ungdomshemmen ska kunna överklagas. Det ska också ställas särskilda lämplighetskrav på offentliga biträden som företräder ett barn i ett mål om vård. Dessutom ska både barn och föräldrar ha rätt till offentligt biträde i mål om begränsningar av umgänge.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.
http://news.cision.com/se/socialdepartementet/r/oversyn-av-tvangsvardslagstiftningen-for-barn-och-unga,c9797704
Alltså om två år. (min kommentar) 

Kontakt:

Tora Heckscher
Pressekreterare hos Åsa Regnér
072-212 62 64
tora.heckscher@regeringskansliet.se

Läs hela inlägget »
Etiketter: pressmeddelande
Det kan låta självklart att en lag som ger staten rätt att ta barn från föräldrar måste vara begriplig, rättssäker och för barnets bästa.  Men så är det inte med LVU, Lagen om vård av unga. Det kan låta självklart att en lag som ger staten rätt att ta barn från föräldrar måste vara begriplig, rättssäker och för barnets bästa. Men så är det inte med LVU, Lagen om vård av unga.

Äntligen föreslås att den skrotas.Klarspråket är glädjande. "Det finns ett mycket stort behov av att reformera tvångsvården", säger regeringens särskilde utredare Håkan Ceder som i dag lämnade förslaget om en ny lag som kan ersätta LVU.

Lägg märke till ordvalet: "reformera", alltså förändra i grunden. Inte bara "förbättra", lappa på lite här och där.

Medan de andra nordiska länderna har arbetar på sin tvångsvårdslag har svenska LVU varit densamma under 25 år, trots de många signalerna om sådant som inte fungerat. Nu uttalas det från högsta ort: lagen är otydlig, omodern, obegriplig för barnen själva.

Det märks sannerligen i min mejlkorg, där jag nästan varje dag får de mest besynnerliga berättelser om utsatta barn. Ett axplock: Fyra syskon placeras i olika hem och med kontaktförbud för föräldrarna ett år med anledning av brott som inte kunnat styrkas. En pojke omhändertas på förlossningsbordet och ska sex år senare flyttas från de enda föräldrar han känner till. Besluten har prövats i domstol, visat sig lagliga.

Men blev de för barnens bästa?

Därför är det en stor sak när Håkan Ceder slår fast att den nya föreslagna lagen har barnperspektiv, klargör barnets rättigheter även vid tvångsvård.

Som det LVU:ade barnets rätt att inte behöva flytta från familjehemmet mot sin vilja, bara för att biologiska föräldrarna bedöms ha kommit på fötter.

Rätt att ha kontakt med sina syskon.

Rätt till en tydlig vårdplan.

Rätt till hälsoundersökning, eftersom placerade barn och unga har sämre fysisk och psykisk hälsa än andra.

Rätt till stöd med ekonomi, boende, studier eller arbete tills den hen fyller 22 år.

Tvångsvård är livsavgörande ingrepp, kostar dessutom tolv miljarder varje år. Kvardröjande orosmoln: hur ska kommunernas redan hårt ansträngda socialtjänster få förutsättningar att göra jobbet?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article21031929.ab

Läs hela inlägget »

sverige I går förmiddag fick barnminister Åsa Regnér motta ett betänkande med förslag till ny LVU.
Utredare har sett över hur det går att stärka barns rätt och rättsäkerheten i samband med tvångsvård av barn och unga.

Betänkandet har arbetats fram av regeringens särskilda utredare Håkan Ceder och innehåller bland annat följande förslag:
q Det ska säkerställas att barn och unga som blir aktuella för placering utanför hemmet ska få sina ofta eftersatta hälsobehov tillgodosedda. På begäran av socialtjänsten ska barnen ha rätt att få en hälsoundersökning utförd.
q Socialtjänsten ska vara skyldig att aktivt erbjuda stöd till föräldrar vars barn omhändertas för vård. Stödet ska göra föräldrarna delaktiga i vården och bidra till att deras föräldraförmåga utvecklas.
q Vård på grund av brister i hemmiljön ska inte kunna avslutas om det strider mot barnets bästa. Skälen för att genomföra en vårdnadsöverflyttning ska förtydligas i lagen.
q Ett barn som har fyllt 16 år ska ha rätt till en placering utanför hemmet även om föräldern motsätter sig det. Förutsättningen är att socialnämnden bedömer placeringen som lämplig och barnet begär det.
q Möjligheterna till så kallad avskiljning vid de särskilda ungdomshemmen ska begränsas kraftigt.
q Stödet till unga som lämnar tvångsvården för ett vuxenliv ska förbättras genom tydligare lagstiftning och statligt finansierat utvecklingsarbete.

En av dem som arbetat för att påverka lagstiftningen är Eva Hallgren, med egen erfarenhet av att vara familjehem och engagerad i organisationen Barnperspektivet i Sverige.
Hon tog förra hösten kontakt med riksdagens socialutskott samt med representanter för samtliga riksdagspartier för att uppmärksamma dem på problemen med omplaceringar av barn i familjehem.
– Först ville de inte tro mig. Då började jag att skicka mejl med alla ärenden. Ett i veckan, säger Eva Hallgren.
Hon skickade 48 mejl med 55 ärenden.
– Har man börjat omplacera ett barn leder det ofta till fler. Barnen vågar inte rota sig och det märks snart i skolresultat och andra sammanhang. Det kan lätt leda till miljonkostnader för samhället, menar Eva Hallgren.

Den nya lagen föreslås i betänkandet att träda i kraft den 1 juli 2017.
http://www.nsk.se/2015/06/27/starkta-rattigheter-for-barn-foreslas-i-ny-lag/

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
De tre syskonen omplacerades och nu väljer familjehemmet att anmäla kommunens agerande. Foto: Janerik Henriksson / TT De tre syskonen omplacerades och nu väljer familjehemmet att anmäla kommunens agerande. Foto: Janerik Henriksson / TT

Östra Göinge För nästan tre år sedan placerades tre syskon från Östra Göinge i ett familjehem. Under våren flyttades plötsligt barnen.
Fosterföräldrarna valde att anmäla kommunen till IVO, inspektionen för vård och omsorg, eftersom de anser att ärendet inte gått rätt till.

Som tidningen tidigare i veckan berättade om har Östra Göinge kommun nu fått kritik från IVO för brister i handläggningen på ett flertal punkter.
Fostermamman, vi kan kalla henne Linda, tycker inte att det räcker.
– De gör så här gång på gång. Vi fick veta från IVO när vi skickade in vår anmälan att de har en sju-åtta liknande fall från Östra Göinge kommun.
Det var första gången Linda och hennes familj agerade familjehem. Hon berättar att de tog emot de tre syskonen och försökte skapa en så bra tillvaro som möjligt för att de skulle känna sig trygga och välkomna.
– De var inte så gamla när de kom hit och för den minsta är de här tre åren det stället de bott längst.

Efter hand som barnen började känna sig mer bekväma började de också prata mer med fosterföräldrarna om vad de varit med om. Det visade sig att syskonens situation varit tuffare än någon visste.
– De har varit med om mycket, säger Linda med gråten i halsen.
Just därför tycker hon det är extra olämpligt att rycka upp barnen från det som de kommit att betrakta som sitt hem, och dessutom dela på dem.
Linda berättar att hon och hennes familj inte heller fick några indikationer på att familjehemmet inte skulle duga och att kommunen funderade på att flytta barnen.
– Vi hade ett bra samarbete med både skolan, vården och bup, barn- och ungdomspsykiatrin, där barnen gick, säger hon.
– Det har inte gjorts någon utredning och ingen har påtalat att vi gjorde något fel. De har inte pratat med varken oss, skolan eller bup.

Linda fick höra att en av anledningarna till att barnen omplacerades skulle vara att de inte gjort de framsteg som socialsekreteraren hoppats på.
– Men jag har pratat med läkarna och de säger att barnen kanske aldrig kommer att kunna lämna det som hänt bakom sig helt och hållet. Det bästa vi kan göra är att se till att de är trygga.

Till IVO har kommunen uppgett att de ansett att det fanns samarbetssvårigheter med familjehemmet och att de skulle varit svåra att få kontakt med. Det säger Linda inte stämmer alls.
– Vi föreslog till och med att socialsekreteraren skulle komma och träffa barnen oftare. Det bestämdes att hon skulle komma en gång i månaden och ha telefonkontakt en gång i månaden, men det hände aldrig.

Enligt IVO:s utredning framgår det av handlingarna att socialsekreteraren den 26 maj 2014 inte träffat barnen i hemmet alls under de senaste sex månaderna, eftersom familjehemmet inte varit hemma, eller så har besöken ställts in på grund av sjukdom.
Den 24 november visar anteckningarna att socialsekreteraren under perioden träffat barnen två gånger och har genomfört ett enskilt samtal. Men det finns under samma period inga anteckningar om att man skulle ha planerat besök som inte blivit av.
Beslutet att omplacera barnen togs av vice ordförande i Östra Göinges individutskott. Detta trots att behovet av omplacering inte var akut.
– Det var tydligen så att socialsekreteraren hade funderat och det hela bygger på hennes tankar, säger Linda.

Barnen skulle till sin avlastningsfamilj, men blev i stället hämtade i skolan av socialtjänsten.
– Vi fick veta senare på dagen att de inte skulle komma tillbaka. vi fick inte ens säga hej då till dem!
Linda har inget hopp om att barnen skulle få komma tillbaka till henne och hennes familj igen.
– Men vi vill ändå göra vad vi kan för att de ska få det bra. Och det här måste stoppas, det kan inte få fortsätta på det här viset.

Norra Skåne har varit i kontakt med kommunen. som i nuläget inte vill kommentera kritiken från IVO.

Fotnot: Linda heter egentligen något annat.
http://www.nsk.se/2015/06/27/familjehem-det-kan-inte-fa-fortsatta-sa-har/

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Rättssäkerheten för barn som tvångsomhändertas ska bli bättre. Det menar regeringens utredare Håkan Ceder som i dag presenterar ett förslag till ny lagstiftning på området. Rättssäkerheten för barn som tvångsomhändertas ska bli bättre. Det menar regeringens utredare Håkan Ceder som i dag presenterar ett förslag till ny lagstiftning på området.

Barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér tar i dag emot betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård.

Utredaren Håkan Ceder skriver på DN Debatt i dag att man föreslår att dagens LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ska ersättas av en ny lagstiftning där barnperspektivet är tydligare och att deras grundläggande rättigheter tillgodoses även vid tvångsvård.

"Tvångsvården ska vara trygg och säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet. Den ska ges med omtanke, bygga på respekt och ges utifrån en helhetssyn. Ett barn som vårdas utanför det egna hemmet ska ha rätt till samhörighet med anhöriga och närstående – till exempel med syskon – och kontakt med hemmiljön. Han eller hon ska ges möjlighet till fritid anpassad efter ålder och intresse" skriver Håkan Ceder.

I samband med P1-dokumentären Att ta ett barn sändes (del 1 och del 2) sa Håkan Ceder:

– Vi kommer att föreslå en tydligare lagstiftning och det kommer att innebära en starkare rättsäkerhet för både barn och föräldrar.

Under 2013 omhändertogs 8055 barn och ungdomar enligt LVU, uppger Socialstyrelsen.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6199154

Läs hela inlägget »
Marks kommun kommer att utreda om fosterföräldrarna i den omskrivna socialskandalen har rätt till det skadestånd på 400 000 som de nu kräver. Marks kommun kommer att utreda om fosterföräldrarna i den omskrivna socialskandalen har rätt till det skadestånd på 400 000 som de nu kräver.

Kommunchefen Haleh Lindqvist har under morgonen suttit i möte med kommunjuristen för att diskutera kravet på skadestånd som kommunen fick under eftermiddagen igår.


– De har angett att de förväntar sig ett svar från kommunen inom 14 dagar, så vi kommer att höra av oss omgående. Men ett ställningstagande, det är ju ett politiskt ställningstagande till den begäran så det kommer vi att meddela dem, säger kommunjuristen Helena Blomqvist.

Det var 2009 som de två barnen som hade placerats i familjehemmet av Vara kommun under uppmärksammade former omhändertogs från familjehemmet.

En politiker och två tjänstemän har dömts för tjänstefel av Borås tingsrätt, eftersom man inte genomfört en ordentlig utredning inför det omedelbara omhändertagandet då barnen flyttades från familjehemmet av Marks kommun i samband med ett umgänge med sin biologiska mamma.

Ett svar på skadeståndskravet kan fosterföräldrarna förvänta sig från kommunen först framåt september, enligt kommunchefen Haleh Lindqvist, eftersom kommunstyrelsen inte sammanträder förrän då.

– Vi kan inte hantera den här typen av skadeståndskrav på 14 dagar, det finns det ingen organisation som kan.

– Vi har respekt för att de känner sig kränkta och därför vill vi också hantera det här skadeståndskravet på ett rätt och riktigt sätt så att de ska veta att vi tar det här på största allvar och hanterar det varsamt och korrekt, säger Haleh Lindqvist.

Maria Hansson
033-17 75 38
maria.m.hansson@sr.se
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=6199200

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag
Den tidigare fostermamman till de två fosterbarn som under 2009 omplacerades under uppmärksammande former kräver nu Marks kommun på närmare en halv miljon. Den tidigare fostermamman till de två fosterbarn som under 2009 omplacerades under uppmärksammande former kräver nu Marks kommun på närmare en halv miljon.

Socialskandalen handlar om två fosterbarn i Marks kommun som omplacerades under uppmärksammade former 2009. Socialstyrelsen kritiserade kommunen och Borås Tingsrätt bedömde det var fel att flytta barnen och har dömt både tjänstemän och politiker för detta.

Nu vill den förra fostermamman Eva markera mot Marks kommun och kräver alltså 400 000 kronor i skadestånd.

– Vi vill ha testat om det finns ett brottsoffer och om det är vi. Det är inte vi som har kommit fram till summan utan det är advokatfirman.

Eva poängterar att det inte handlar om pengarna.

– Skulle vi ha stämt kommunen på 100 kronor så hade det inte blivit den genomslagskraft, de kanske hade betalat och så hade det varit över.

För Eva spelar det inte roll att de två barnen varken är parets biologiska eller adopterade.

– Enligt mänskliga rättigheter är det en kränkning mot familjens integritet och ska jämställas med adopterade barn. Hade de varit våra biologiska barn hade de varit hemma för länge sedan. Om de varit våra adopterade barn hade ingen ifrågasatt att vi kämpat för dem.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=6199015

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag
Eva Hallgren, känd som ”fostermamman”, kräver skadestånd av Marks kommun för övergreppen hon och hennes fosterbarn utsattes för. Eva Hallgren, känd som ”fostermamman”, kräver skadestånd av Marks kommun för övergreppen hon och hennes fosterbarn utsattes för.

Det var 2009 socialtjänsten i Mark plötsligt omhändertog de två barnen som sedan spädbarnsåldern bott i ett familjehem i Skaraborg.

Barnen kände inga andra som föräldrar än Eva Hallgren och hennes make.

Men när barnens biologiska mamma flyttade till Marks kommun gjorde socialtjänsten där en ny bedömning, att barnen skulle återförenas med henne.

Familjehemmet motsatte sig det och resultatet blev att socialtjänsten utan förvarning omhändertog barnen och placerade dem i ett tillfälligt boende.

Mycket uppmärksammat fall

Resten är historia och fallet har beskrivits som en av de största socialtjänstskandalerna i modern tid. SVT:s Uppdrag granskning gjorde ett uppmärksammat reportage om händelserna.

Förra året dömdes en politiker och två tjänstemän i Mark för tjänstefel i Borås tingsrätt. Men Eva Hallgrens kamp är ännu inte över.

– Nu prövar vi att stämma Marks kommun. Vi gör det inte för pengarna utan för att få ett slut på den här situationen. Vi är inte det enda familjehemmet som har drabbats av olika socialtjänsters maktutövning och felaktiga beslut, säger Eva Hallgren.

Eva Hallgren har haft hjälp av en advokatbyrå som under lång tid har förberett en stämningsansökan.

– Tidigare har det prövats om det har begåtts fel och tingsrätten har kommit fram till att det är så och vem som ligger bakom. Men det har inte prövats om det finns något brottsoffer, det är det vi vill testa, säger Eva Hallgren.

Marks kommun tar ställning

Stämningsansökan kommer dock att lämnas in först efter att man gett Marks kommun chansen att lösa frågan utanför rättssalen. Kommunen tog del av skadeståndskravet under torsdagen.

– Vår kommunjurist ska titta på det. Innan hon har gjort det kan jag inte kommentera saken, säger Haleh Lindqvist, kommunchef i Mark.

Eva Hallgren, som numera driver föreningen Barnperspektivet i Sverige, arbetar aktivt med att lyfta frågor om fosterbarns och familjehems rättigheter i samhället.

Fosterbarnen får hon idag inte träffa överhuvudtaget. De lever i ett annat familjehem på hemlig ort.
Axel Håkanssonaxel.hakansson@svt.se

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vast/fostermamman-hotar-stamma-marks-kommun

Läs hela inlägget »
Eva Hallgren kämpar för att samhället ska lägga större vikt vid barnens perspektiv vid fosterhemsplaceringar. Eva Hallgren kämpar för att samhället ska lägga större vikt vid barnens perspektiv vid fosterhemsplaceringar.

I dag blir betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård offentligt och utredaren kommer att presentera ett förslag till ny LVU.
Fostermamman Eva Hallgren hoppas att politikerna tar det på allvar. Samtidigt avslöjar hon att hon tänker stämma Marks kommun på 400 000 kronor.


Lag med särskilda ­bestämmelser om vård av unga. (LVU) reglerar tvångsomhändertagande av personer som är ­under 18 år.För fem år sedan sände Uppdrag granskning ett reportage om hur Marks kommun under uppseendeväckande former tagit fosterbarnen ifrån Eva Hallgren och hennes man. Sedan dess har Eva Hallgren, som bor i Väla utanför Lidköping, kämpat för att samhället ska lägga större vikt vid barnens perspektiv vid fosterhemsplaceringar.
– Börjar man omplacera barn finns det en tendens till att det fortsätter. När samhället inte ser barnens perspektiv dör de på insidan. De tappar tron på myndigheter, vuxenvärlden och ser sig själva som problemet, säger Eva Hallgren.

Uppdrag gransknings avslöjande ledde till att två tjänstemän och en politiker i Marks kommun dömdes för tjänstefel. Men Eva Hallgrens kamp slutade inte där. Istället har hon försökt uppmärksamma politikerna på det som hon menar är ett utbrett problem. Nyss överlämnade hon boken Det är inte enskilda ärenden till ledamöterna i socialutskottet.
– Jag har varit uppe i riksdagen några gånger och varje gång får jag höra att ”vi lägger oss inte i enskilda fall”. Men det här är inte enskilda fall. Därför började jag skriva ett brev i veckan till det förra socialutskottet. Totalt blev det 55 ärenden i 48 brev, berättar Eva Hallgren.

De breven har hon nu sammanställt i en bok som hon hoppas gör att det nya socialutskottet ska ta frågan på större allvar.

På förmiddagen i dag lämnar regeringens utredare Håkan Ceder sitt förslag till en ny LVU. Förra regeringen gav honom uppdraget att se över hur samhället hanterar barn och ungas rätt vid tvångsvård. Eva Hallgren tror att förslaget kommer att innehålla många nyttiga åtgärder. Men hon tvekar på om den kommer att få några verkliga effekter och hänvisar till bristen på åtgärder efter tidigare utredningar.
– Lagen säger att man ska lyssna på barnen men vad är det för vits om lagarna inte följs? Lagen måste kopplas ihop med konsekvenser för de som bryter mot dem, säger Eva Hallgren.
Strax före klockan sju kommer hon att medverka i Nyhetsmorgon på TV4.
– Jag kommer att släppa en stor bomb. Vi tänker stämma Marks kommun på 400 000 kronor för det som hände, säger Eva Hallgren.

Eva Hallgren påpekar att tidigare rättegång bara handlade om tjänstefelen. Nu vill hon pröva om en fosterfamilj som behandlats felaktigt kan anses vara ett brottsoffer.
– Det har aldrig testats i Sverige tidigare. Men vår advokat har granskat domar i Europadomstolar som pekar på att när barn har bott hos en fosterfamilj så länge ska det jämställas med biologiska eller adopterade barn.

Först kommer familjen att erbjuda Marks kommun att göra upp i godo. Men Eva Hallgren tvivlar på att det kommer att bli så. Hur det kommer att gå i en eventuell rättegång tycker hon är svårt att bedöma.
– Jag har ingen aning men vi vill få upp det här på agendan och är beredda att köra hela vägen till Europadomstolen om det krävs, säger Eva Hallgren.
Jon Weihard 0510-89703 jon.weihard@nlt.se
http://nlt.se/nyheter/lidkoping/1.4099994-fostermamma-hotar-stamma-marks-kommun

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Tryggheten för barn som placeras tidigt i livet och långsiktigt måste stärkas, skriver regeringens utredare Håkan Ceder. Tryggheten för barn som placeras tidigt i livet och långsiktigt måste stärkas, skriver regeringens utredare Håkan Ceder.

Nytt lagförslag. Sverige halkar efter när det gäller reglerna för tvångsvård av barn och unga. Dagens LVU-lagstiftning bör skrotas och ersättas av en ny lag med tydligare ­barnperspektiv och bättre ­rättssäkerhet. Vården ska inte kunna upphöra om det strider mot barnets bästa, skriver ­regeringens särskilda utredare Håkan Ceder.

Nytt lagförslag. Sverige halkar efter när det gäller reglerna för tvångsvård av barn och unga. Dagens LVU-lagstiftning bör skrotas och ersättas av en ny lag med tydligare ­barnperspektiv och bättre ­rättssäkerhet. Vården ska inte kunna upphöra om det strider mot barnets bästa, skriver ­regeringens särskilda utredare Håkan Ceder.

Jag har haft uppdraget att se över tvångsvården för barn och unga och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det handlar om den vård som genom socialtjänstens försorg ska ges barn och unga som på grund av missförhållanden i hemmet eller eget beteende löper en påtaglig risk att få sin hälsa eller utveckling skadad, och där vården inte kan ges med samtycke. Syftet med översynen är att stärka barnrättsperspektivet i lagen och rättssäkerheten.

Dagens LVU har i sina huvuddrag i princip samma utformning som i början av 1980-talet. Jag kan konstatera att det finns ett mycket stort behov av att reformera tvångsvården. LVU ska vara det yttersta skyddsnätet för barn och unga i starkt utsatta situationer. Lagen måste ge dessa barn det nödvändiga skyddet och vården vara av god kvalitet. Samtidigt är ett beslut om tvångsvård något av det mest ingripande som kan ske i en familj, vilket gör att det måste ställas mycket höga krav på rättssäkerhet i både lagens utformning och tillämpning.
Annons:
Det pågår nu en parallell utredning som syftar till att föreslå hur barnkonventionen kan få ställning som svensk lag. Det förutsätter i flera delar ändringar i lagen som stärker barns rätt och rättssäkerhet. Behovet av en utvecklad tvångsvård blir än mer uppenbart när vi jämför oss med de nordiska grannländerna. De förefaller på en rad områden ha klart högre ambitionsnivå än den svenska.

Det förslag som i dag lämnas till barnminister Åsa Regnér innebär att nuvarande LVU upphör och ersätts av en ny lag. Den nya lagen har ett barnperspektiv och tydliggör barns grundläggande rättigheter även vid tvångsvård. Den innehåller, till skillnad från nuvarande LVU, tydliga krav på vårdens utformning. Tvångsvården ska vara trygg och säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet. Den ska ges med omtanke, bygga på respekt och ges utifrån en helhetssyn. Ett barn som vårdas utanför det egna hemmet ska ha rätt till samhörighet med anhöriga och närstående – till exempel med syskon – och kontakt med hemmiljön. Han eller hon ska ges möjlighet till fritid anpassad efter ålder och intresse.

Den nya lagen ska dessutom vara ­pedagogisk och överskådlig. Även barn och unga och deras föräldrar har rätt att kunna förstå grunderna och formerna för tvångsvård.

Det är ur rättssäkerhetssynpunkt anmärkningsvärt att nuvarande LVU saknar tydliga regler i detta avseende. Tydliga krav är en förutsättning för fungerande uppföljning och utvärdering av vården och en effektiv tillsyn. Den nya lagen ska dessutom, också till skillnad från den nuvarande, vara pedagogisk och överskådlig. Även barn och unga och deras föräldrar har rätt att kunna förstå grunderna och formerna för tvångsvård.

Det är väl belagt att placerade barn och unga har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittligt. Därför ska barn som blir aktuella för placering ha rätt till en hälsoundersökning. Syftet är att upptäcka tecken på ohälsa och säkerställa att barnet får den hälso- och sjukvård och tandvård som alla barn har rätt till. På begäran av socialtjänsten ska landstinget ha en i lag reglerad skyldighet att utföra en sådan undersökning.

Tryggheten för barn som placeras tidigt i livet och långsiktigt måste stärkas. Särskilt viktigt ur ett barnperspektiv är att stödet till barnets förälder förbättras. Ett aktivare arbete från socialtjänsten att göra föräldrarna delaktiga i vården och utveckla föräldraskapet kan bidra till att förebygga konflikter, vilket har stor betydelse för barnets trygghet och stabilitet.

Men det behövs också lagändringar för att öka tryggheten för dessa barn. Vård enligt LVU vid missförhållanden i hemmet ska inte kunna upphöra om det strider mot barnets bästa. Det ska gälla även om de ursprungliga skälen för själva omhändertagandet inte längre är för handen. Vid bedömningen av om vården ska fortsätta ska barnets inställning, och om barnet sedan låg ålder och under lång tid vårdats i familjehemmet, vara centrala faktorer. Även barnets relation till vårdnadshavaren och till familjehemsföräldrarna ska vägas in. Utöver detta behövs också i lag tydligare vägledning för när socialtjänsten ska överväga en överflyttning av vårdnaden om ett barn från biologiska föräldrar till familjehemsföräldrar.

Ett ytterligare eftersatt område är stödet till dem som lämnar vården för ett vuxenliv. Inte överraskande visar forskning att barn som får adekvat stöd också har bättre förutsättningar att klara vuxenlivet på ett bra sätt. Förslaget här innebär att lagen ska bli tydligare i vilkets slags stöd barnet eller den unga ska kunna förvänta sig från socialtjänsten. Stödet och hjälpen bör inriktas på frågor om ekonomi, boende, studier eller arbete. Socialtjänstens särskilda ansvar för stödet ska gälla tills den unge fyller 22 år. Dessutom bör särskilda statliga medel avsättas för att utveckla fungerande arbetssätt och metoder i stödet till dessa unga.

Utöver detta behöver också rättssäkerheten stärkas på en rad punkter, till exempel:

• Samtliga beslut om tvångsåtgärder vid de särskilda ungdomshemmen ska kunna överklagas. I dag kan endast ett fåtal av dem överklagas.

• Det ska ställas särskilda lämplighetskrav för att som offentligt biträde få företräda ett barn i ett mål enligt LVU.

• Barn och vårdnadshavare ska ha rätt till offentligt biträde i mål om umgänges­begränsningar.

• Det ska utarbetas nationell vägledning för vilka begränsningsåtgärder som är tillåtna vid HVB som drivs i kommunal eller enskild regi. Den nuvarande oklarheten här är ur rättssäkerhetssynpunkt oacceptabel, både för barn och unga och personal.

En särskild fråga gäller den grupp unga strax under myndighetsåldern som är i en utsatt situation på grund av djupgående konflikter i hemmet. Vårdnadshavarens bestämmanderätt gör att socialtjänsten i dag har små möjligheter att hjälpa dessa, om inte föräldern samtycker till en placering eller om LVU inte kan tillämpas. Här föreslås att socialnämnden ska kunna besluta om placering av barn som fyllt 16 år, även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det. Förslaget innebär ett ingrepp i föräldrars bestämmanderätt, men är motiverat ur barnrättssynpunkt.

Det nu nämnda är ett axplock av de förslag som nu överlämnas för vidare hantering. De har tagits fram i en dialog med bland annat barn och unga med egen erfarenhet av tvångsvård, med professionella och forskare inom området. Under arbetets gång har också ett mycket stort antal föräldrar tagit kontakt. Det är min förhoppning att förslagen nu leder till en reformering av tvångsvården, med sikte på stärkt barnrätt och rättssäkerhet. Det behövs för att barn och unga i utsatta situationer ska tillförsäkras nödvändigt skydd och, när ett omhändertagande görs, också får tillgång till en god vård.

Håkan Ceder, särskild utredare
http://www.dn.se/debatt/skrota-lvu-och-lat-barnets-basta-pragla-den-nya-lagen/

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel

Den sociala barnavården ska vara ett skyddsnät för barn som far illa. Men barn som vårdats av samhället löper ­extrema överrisker att som vuxna drabbas av missbruk och självmord. Det är dags att lagstiftningen får ett rättighetsperspektiv, skriver Barnombudsmannen med flera debattörer.
DEBATT | TVÅNGSVÅRDSUTREDNINGEN

Barn i samhällsvård omfattas av alla rättigheter i barnkonventionen.

I genomsnitt är ett barn i varje skolklass omhändertaget i samhällsvård någon gång ­under sin uppväxt. Under 2013 var 23 574 barn placerade någon gång under året.

Att som barn bli omhändertagen är en händelse som har en livsavgörande betydelse. Vad vet vi om samhällsvårdens resultat och i hur hög grad får barnen sina mänskliga rättigheter uppfyllda?
Det barn berättar, det professionen beskriver och det vi vet från forskningen väcker stor oro. Bristerna är allvarliga, omfattande och kräver ett politiskt ansvarstagande.

I flera avseenden saknas fortfarande uppföljning, kunskap och forskning om barn i social utsatthet. Hur många anmälningar görs om barn som far illa? Hur många utredningar inleds? Vad leder utredningarna till för åtgärder? Vad får åtgärderna för effekt? Det vet inte regeringen, inte socialutskottet och inte Sveriges 290 kommuner.

Institutionsvården av barn kostar varje år många miljarder. Men vi vet inte om resultatet av insat­serna är generellt positiva, neutrala eller negativa.

Regeringen bör ta initiativ till en långsiktig forskningsstrategi för att öka kunskapen om barn och unga i samhällsvård. Ökad kunskap och metodutveckling skulle på sikt bidra till att ge familjehemsföräldrar, socialarbetare och andra som arbetar med barn i utsatta situationer större möjligheter att lyckas i ett uppdrag som är meningsfullt, men också många gånger svårt.

En långsiktig forskningsstrategi räcker dock inte. Det krävs också åtgärder här och nu.

En lång rad studier visar på skyhöga överrisker för missbruk, självmord, förtidspensionering och beroende av försörjningsstöd bland unga vuxna som under sin uppväxt hade ”samhället som föräldrar”.

Studier har visat att fler barn begick brott eller missbrukade narkotika efter att de vårdats på institution än innan de blev omhändertagna och placerade. För barn i familjehem är resultaten något bättre. Men det går fortfarande sämre för barn som växer upp i familjehem än för de barn som lever i de 3 procent fattigaste familjerna som under lång tid får försörjningsstöd.

Två svenska registerstudier visar att 60 procent av pojkarna som varit i social dygnsvård i mer än fem år antingen saknar betyg från årskurs 9 eller har låga eller ofullständiga betyg.

De svaga resultaten speglar inte en påtagligt ­lägre kognitiv förmåga. Låga grundskolebetyg har inga samband med föräldrars missbruk och psykisk ohälsa och inte heller med ålder vid placering eller placeringstid. Det som forskningen däremot enhälligt funnit är att lärare, och andra vuxna som är viktiga för barnet, ofta har pessimistiska förväntningar på ett placerat barns skolgång. Vi vet också att skolresultat är utslagsgivande för ett barns framtid.

Bilden av utanförskap och marginalisering bekräf­tas i Barnombudsmannens många möten med barn och unga i samhällsvård. Barnen berättar om brist på framtidshopp och att de möts av negativa förväntningar. Det finns barn som beskriver hur de inte fått vård trots att de har varit sjuka. ­Andra barn beskriver hur viktig skolan är för dem, men att ­ingen hjälper till med läxor.

Barn i samhällsvård omfattas av alla rättigheter i barnkonventionen. De har yttrandefrihet och rätt att vara delaktiga, de ska få utbildning och god ­hälso- och sjukvård. De ska kunna slå larm vid missförhållanden. När samhället tar på sig för­äldra­ansvaret så ska det vidga, inte begränsa, livs­chanserna. Verkligheten ser på punkt efter punkt annorlunda ut.

Slutsatsen kan aldrig bli att inte ingripa när barn far illa. Vi kan inte se på när barn blir slagna eller vanvårdas. Men det är också oförsvarligt att inte ­åtgärda de brister som finns i den sociala barna­vården.

I dag lämnar regeringens särskilde utredare ­Håkan Ceder tvångsvårdsutredningens betänkande till barnminister Åsa Regnér. Utredningen tillsattes som en del av upprättelsen till de barn som tidigare vanvårdats i social barnavård. Löftet till dessa barn som nu är vuxna handlade om att staten ska göra allt för att inte svika omhändertagna barn i fram­tiden.

Tvångsvårdsutredningen är på många sätt en milstolpe. Det är första gången som en utredning på djupet har granskat hur barnets rättigheter genomgående kan skyddas när ett barn är omhändertaget.

Den får inte begravas eller dras i långbänk. Rättig­heterna för barn i samhällsvård måste stärkas. I dialogerna med Barnombudsmannen har barn identifierat de frågor samhällsvården måste kunna besvara: Varför är jag här? Vad ska hända med mig när jag är här? Vad har jag rätt till? Vad behöver jag göra själv?

De frågorna måste kunna besvaras. Tvångsvårdslagstiftningen måste få en målsättnings­paragraf. Och lagstiftningen måste ha ett rättighetsperspektiv med fokus på att barn som är omhändertagna får sina grundläggande rättigheter förverkligade även i praktiken.

• Rätt till skydd. Barn ska kunna få stöd även om vårdnadshavare motsätter sig det.

• Rätt till information, delaktighet och att kunna återkoppla på vården.

• Rätt till kontakt med familj och syskon om det inte är till skada för barnet.

• Rätt att få skolsituationen utredd och att få ett bra stöd så att barnet åtminstone kan prestera i nivå med sina kognitiva förutsättningar.

• Rätt att få hälsosituationen utredd och få vaccinationer, tandvård och såväl somatisk som psykisk ­hälso- och sjukvård på likvärdiga villkor med ­andra barn. Rätt till en läkarundersökning vid omhändertagandet.

• Rätt att kunna slå larm och få hjälp om barnet blir dåligt behandlat.

Barn som är omhändertagna och placerade har samma rätt som andra barn att ha framtidsdrömmar och mötas av positiva förväntningar. Sociala barnavården måste utgå från mänskliga rättigheter och socialarbetarna måste ha arbetsvillkor som gör det möjligt att uppfylla lagens intentioner.

Tvångsvårdsutredningen erbjuder det bästa tillfället på flera decennier att få till stånd reformer som kan betyda något. Den möjligheten får inte missas.

Fredrik Malmberg  
barnombudsman

Bo Vinnerljung 
professor i socialt arbete, Stockholms universitet

Titti Mattsson
professor i offentlig rätt, Lunds universitet

Carl Göran Svedin
professor i barn- och ungdomspsykologi, Linköpings universitet

Anders Hjern
barnläkare och professor, Karolinska ­Institutet

Heike Erkers
förbundsordförande Akademiker­förbundet SSR

Cecilia Sjölander
general­sekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset
http://www.svd.se/barn-i-samhallsvard-loper-extrema-overrisker/om/debatt 

Läs hela inlägget »
Etiketter: debattartikel
Lilla Haddiles tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige gick ut i förrgår.  Nu hoppas familjehems­föräldrarna Malén och Miklos Liewehr i Broby att hon ska få stanna i Sverige - permanent.  – Hon är ju Lilla Haddiles tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige gick ut i förrgår. Nu hoppas familjehems­föräldrarna Malén och Miklos Liewehr i Broby att hon ska få stanna i Sverige - permanent. – Hon är ju
Haddile, som ­fyller fem år om en månad, blev riks­kändis för ett par år sedan när Migra­tion­s­verket ville utvisa henne.

Hela 175 775 ­Afton­bladetläsare skrev på protest­listor och krävde att flickan ­skulle få stanna här.

Resultatet blev att Haddile beviljades ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige under två år. Under den tiden skulle man bland annat undersöka möjligheten att återförena henne med hennes biologiska föräldrar i Algeriet.

En familjemedlem

Nu har två år gått och Haddile bor fortfarande kvar hos sina ­familjehemsföräldrar Malén och Miklos ­Liewehr i Broby, dit hon kom redan då hon var ett par ­månader gammal.

– Hon mår bra och trivs med oss. Och vi med henne, säger ­Malén Liewehr. Vår tanke är naturligtvis att hon ska bli kvar hos oss. Hon är som vårt eget barn.

Fredrik Bengtsson på Migrationsverket säger att de fått in en ansökan om permanent uppehållstillstånd för Haddile.

– Vi kommer att ­inhämta information från bland ­annat socialförvaltningen innan vi fattar ett slutligt beslut i ­frågan. Vi vill exempelvis veta hur det gått med kontak­terna med flickans biologiska ­föräldrar. Vårt beslut kommer att dröja åtskilliga veckor, kanske månader.

Ingen kontakt alls

Malén och Miklos Liewehr hoppas självklart att beslutet blir att Haddile får ett permanent ­uppehållstillstånd.

– Då stannar hon hos oss!

Haddile föddes i Lund i juni 2010. Tre veckor senare åkte mamman från Sverige och lämnade flickan hos en bekant. Några månader senare fördes Haddile till sjukhus, svårt undernärd och misshandlad. Efter att ha vårdats på sjukhus kom hon till paret ­Liewehr. Sedan december 2013 har den biologiska mamman inte haft någon kontakt alls med Haddile

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20874169.ab
Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Fallen samlade. I en bok har Eva Hallgren samlat 55 fall för att visa att det snarare rör sig om systemfel än enskilda fall. | Bild: Leif Hallberg Fallen samlade. I en bok har Eva Hallgren samlat 55 fall för att visa att det snarare rör sig om systemfel än enskilda fall. | Bild: Leif Hallberg

Norrköping Nu har det gått mer än ett år sedan han fick träffa sin ett år äldre bror, som helt utan förvarning hämtades av socialtjänsten på skolan för att omplaceras hos mamman.

– De har inte träffats sedan dagen efter omplaceringen. Han mår dåligt av det, och det vet socialtjänsten om, men ändå gör de inget för att se till att bröderna ska få träffas trots att de enligt föräldrabalken har skyldighet att se till att ett barn får träffa sina anknytningspersoner. Hans bror är en av de allra viktigaste anknytningspersonerna, säger fosterhemspappan, som NT tidigare skrivit om.

Han fortsätter tillsammans med organisationen Barnperspektivet i Sverige, BPIS Östergötland, tillsammans med den riksbekanta familjehemsmamman från Marks kommun, Eva Hallgren, kampen för att myndigheterna ska lyssna på barnen innan de fattar – för barnen – livsviktiga beslut. Under tisdagen lämnade de över boken "Det är inte enskilda ärenden" till riksdagens socialutskott.

– Det är för kärleken till barnen som jag fortsätter kampen. Varje gång jag varit i riksdagen har jag fått höra att lagen säger att ett tydligt barnperspektiv ska finnas i alla barnärenden. Men så är det inte. I den här boken har jag samlat 55 fall. Det visar att det inte är några enskilda fall, utan att det handlar om systemfel, säger Eva Hallgren, som blev känd för en bred allmänhet efter Uppdrag gransknings reportage om hur hennes två små fosterbarn den 28 oktober 2009 slets ifrån henne.

Sedan dess har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kritiserat Mark kommuns handläggning i fallet och Borås tingsrätt slog den 17 juli i fjol fast att den handläggande socialsekreteraren, enhetschefen för familjeenheten och ordföranden i det sociala utskottet i kommunen hade gjort sig skyldiga till tjänstefel.

Trots detta har egentligen inget hänt. Barnen har inte fått komma tillbaka till familjen och det nya familjehemmet vill inte att Eva och hennes familj ska få träffa barnen som växt upp hos dem.

Fosterhemspappan i Norrköping är i ett liknande läge. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har kritiserat socialnämnden i Norrköping för att ha brutit mot lagen.
– Vi kan konstatera att en del av de brister som vi hittat vid tidigare granskningar kvarstår. Det är bekymmersamt. Vi ser också att man inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till barnets bästa, konstaterade Erik Kangeryd, enhetschef vid IVO när beslutet fattats i början av året. IVO:s kritik var stark. På en rad punkter hade inte socialnämnden följt gällande lagstiftning och de JO-beslut som finns. Ingen utredning hade gjorts innan omplaceringen och barnet omplacerades till en miljö som varken var utredd eller stabil.

Sedan dess har socialtjänsten polisanmälts för grovt tjänstefel och fosterhemspappan har försökt få familjerätten att agera för att bröderna ska få träffas.

Men inget har hänt. Inget åtal har väckts och pojkarna har ingen kontakt.

Kan då inte Inspektionen för vård och omsorg agera för att de ska få träffas?

– Det faller utanför IVO:s tillsynsuppdrag. Det är socialnämndens ansvar och kan bli en domstolsfråga om en av föräldrar vägrar låta barnet träffa sina anknytningspersoner, säger handläggaren Cecilia Lobos, IVO avdelning sydost.

Hon berättar att IVO har träffat socialnämnden och socialtjänstens ledning under våren.

– Vi har haft en diskussion om nämndens arbete, men ännu har vi på IVO inte fattat något slutligt beslut.Petronella Uebel
011-200158
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/ett-ar-har-gatt-utan-att-han-fatt-traffa-brodern-11173887.aspx

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel
Kerstin Weigl ser en unik brevsamling lämnas till riksdagen Kerstin Weigl ser en unik brevsamling lämnas till riksdagen

Tänk om socialtjänstskandalerna inte bara är några få enskilda ärenden. Tänk om systemfel finns som drabbar oräkneliga utsatta barn.

Eva Hallgren säger sig kunna bevisa det.Det kan vara början till en ny socialtjänstlag jag är med om. Eva Hallgren står i riksdagshuset med 43 häftade böcker i en stor papperskasse. På 204 sidor ryms de 48 veckobrev hon det gångna året skickat socialutskottets ledamöter, fallhistorier om barn som flyttats av och an som boskap.

Hennes poäng: haverierna är många. De är inte bara Yara och Bobby. Barnärendena som synts i media är toppen på isberget. Säger hon med den ettriga röst jag känner igen från telefon.

Alla som någon gång visat minsta intresse för barnrättsfrågor har talat med Eva Hallgren.

För några år sedan blev hon känd som "fostermamman i Mark" då Uppdrag granskning avslöjade turerna kring när två barn utan förvarning togs från de enda föräldrar de kände till. Beslutet var fel och en politiker och två tjänstemän fälldes i tingsrätten. Men barnen kom inte hem. Då bildade hon föreningen BPIS, Barnperspektivet i Sverige och började bombardera makthavare med berättelser hon hört.

Det vanligaste politikersvaret var: "Vi går inte in i enskilda ärenden". Det är därför boken heter "Det är inte enskilda ärenden". Det 48 veckobreven ska visa det.

- Han där är vecka 33, säger Eva Hallgren och pekar på en mörkhårig man i sällskapet.

Hans historia: Han träffar en gravid kvinna, de får senare ett gemensamt barn. De separerar, barnen bor hos honom. Mamman anmäls för misshandel och förlorar vårdnaden, då utreds han och blir familjehem åt den äldste som han redan har en papparelation med. En dag kommer den äldste inte hem. Har hämtats av socialtjänsten i skolan. Ska bo hos mamma igen. Händelsen har anmälts av skola och barnpsykiatrin. Det yngsta barnet bor kvar hos honom men halvsyskonen har inte träffats sedan i våras.

Vad ska man säga om det?

En annan version kan finnas, som jag inte känner till. Men exemplen i boken kan ingen bortse från. Åtminstone kan inte jag. De är så många, detaljerade, skrivna i ursinne, pepprade med frågor: Varför sker inte omplaceringar av barn i domstol? Så att barn kan få eget ombud? Ska kommunen kunna strunta i IVO-kritik? Socialtjänsten kunna göra fel utan att riskera straff? Vem garanterar barnperspektivet?

Så tas Eva Hallgren emot av socialutskottets kanslichef Kirsten Dieden som tydligen fruktat det värsta och beställt fram en stor vagn. 25 böcker tas ur papperspåsen och jag ser vagnen rullas i väg och vidare upp till riksdagsledamöternas postfack. Som en kuvös för embryot till ett mer rättssäkert omhändertagande av utsatta barn. I så fall en seger för Eva Hallgren, ett antal barn och - faktiskt - demokratin.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article21013584.ab

Läs hela inlägget »

Då har vi på två dagar träffat bpis Östergötland ett glatt gott gäng samt gjort intervju för Norrköpings tidning kommer i morgon. Idag har vi (flera ur styrelsen)varit i riksdagen och lämnat över boken "det är inte enskilda ärenden" till socialutskottet samt intervjuats av Aftonbladet kommer i nätbilagan så fort den är klar kanske i papperstidningen i morgon och skall ev vara med i tv soffan tv 4 fredag då LVU utredningen offentliggörs. inte illa för två dagars jobb.....

Läs hela inlägget »
Det är problematiskt med en lagstiftning vars utgångspunkter har ett så tydligt vuxenperspektiv och inte har barnets bästa för ögonen, skriver debattören Det är problematiskt med en lagstiftning vars utgångspunkter har ett så tydligt vuxenperspektiv och inte har barnets bästa för ögonen, skriver debattören

Missriktad lagtext. Barnkonventionen kräver att vi i frågor som rör barn har ett barnperspektiv. I fall där barn utsätts för sexuella trakasserier av andra barn är det därför olyckligt att lagen bara utgår från vuxnas sexualitet. För att kunna hjälpa de barn som utsätts för kränkningar behöver lagen ändras, skriver Agneta Broberg, DO.

 

De anmälningar som DO tar emot som kanske berör allra mest är när barn utsätts för sexuella trakasserier av andra barn. Kränkningar mellan barn är händelser där alla, på ett eller annat sätt, är offer. Samtidigt ser vi att nuvarande lagstiftning begränsar hur samhället kan, och ska ta hand om dessa händelser. Som diskrimineringsombudsman hyser jag allvarliga tvivel om lagen på den här punkten är förenlig med barnkonventionen.

DO har till uppgift att utöva tillsyn över att utbildningsanordnare för förskolor och skolor följer diskrimineringslagen. Enskilda som upplever att de utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier i skolan kan därmed anmäla det till DO. Men vad många inte känner till är att när DO får in en anmälan som rör händelser mellan barn i förskola eller skola ska myndigheten utreda om utbildningsanordnaren har fullgjort de krav som lagen ställer på utredning och åtgärder vid trakasserier. DO:s uppgift är inte att utreda trakasserierna i sig eller att ställa en ”förövare” till svars.
Annons:
I praktiken behöver dock DO för att kunna avgöra om utbildningsanordnaren har brustit i sina skyldigheter också undersöka om det faktiskt har förekommit trakasserier på förskolan/skolan eller inte. Det kan alltså krävas ett visst mått av individorienterade utredningar av minderåriga även i ärenden om sexuella trakasserier.

En sådan utredning riskerar självklart att i sig vara traumatisk och riva upp sår för ett redan utsatt barn. Risken är också att en juridisk process tar tid, ibland flera år, och att den i slutändan inte ger barnet (upplevelsen av) upprättelse i de fall där skolan kan anses ha fullgjort sina skyldigheter.

Ytterligare ett problem med nuvarande lagstiftning är att det individorienterade verktyget bygger på en ”förövare och offer”-dualitet som är problematisk på flera sätt. Konsekvensen av utredningen blir att ett annat barn identifieras som ”förövare”. Även om lagstiftningen handlar om att slå fast ansvar för skolans huvudman är effekten av den att enskilda barn riskerar att pekas ut inför den domstol som eventuellt kan komma att pröva ärendet. Detta sker ofta utan att det utpekade barnet hörs, vilket är djupt problematiskt ur barnrättssynpunkt. De stigmatiserande konsekvenserna för det utpekade barnet och barnets familj har ingen tänkt på.

Min bedömning är att utredningar rörande trakasserier mellan barn riskerar att göra mer skada än nytta för samtliga av de inblandade barnen.

När det gäller sexuella trakasserier är förbudet formulerat utifrån vuxnas sexualitet och vuxnas syn på sexualitet. Lagen är skriven för situationer som vuxna människor befinner sig i. Den handlar om vuxensexualitet i arbetslivet och vid universitet/högskolor. Skola och förskola är visserligen inkluderade i lagstiftningen men barns situation har inte utretts särskilt i samband med att lagen antogs. Diskrimineringslagen saknar ett barnperspektiv.

En del forskare menar i och för sig att barn är medveta om sin sexualitet från förskoleåldern och att de från relativt låg ålder kan förstå att de kränker någon annan. Men att barn har någon form av sexualitet är däremot inte nödvändigtvis samma sak som att de kan utsätta varandra för sexuella trakasserier i lagens mening. Tvärtom resonerar vi i annan lagstiftning (brottsbalken) att barn inte kan ses som förövare, eftersom de varken har faktisk eller rättslig förmåga att ta ansvar för sina sexuella handlingar. På motsvarande sätt lägger lagstiftningen på en rad områden ansvaret för barnen och deras handlingar på vårdnadshavare, på skolan eller andra vuxna i dess omgivning.

Som diskrimineringsombudsman ifrågasätter jag också om lagstiftningen är effektiv för att faktiskt hjälpa de tiotusentals barn som dagligen utsätts för kränkningar i skolan. Fokus läggs i dag på barns möjlighet till upprättelse i efterhand genom skadestånd i stället för att stödja och hjälpa utsatta barn i den verklighet de befinner sig i. Alla barn kan, eller vågar inte heller berätta om vad de upplever i skolan för föräldrar eller vårdnadshavare på grund av hemförhållanden eller andra omständigheter som gör barnet otryggt. Inte minst i dessa fall behövs andra vuxna som tar barnet på allvar och snabbt kan ge dem stöd på plats.

Jag anser att det förslag som också BO tidigare har framfört om lokala barn- och elevombud kan vara ett steg på vägen att lösa det här problemet. Lokala barn- och elevombud kan vara den oberoende vuxna som kan agera lokalt och omedelbart ge stöd vid händelser i skolmiljö.

Barnkonventionen kräver av oss att vi i frågor som rör barn har ett barnperspektiv och inte ett vuxenperspektiv. Det är problematiskt med en lagstiftning vars utgångspunkter har ett så tydligt vuxenperspektiv och inte har barnets bästa för ögonen, och jag ställer mig frågande till om diskrimineringslagen över huvud taget ska tillämpas när det handlar om trakasserier eller sexuella trakasserier mellan barn. Mot bakgrund av dessa omständigheter skriver jag i dag till regeringen och begär en översyn av nuvarande lagstiftning.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman
http://www.dn.se/debatt/diskrimineringslagen-saknar-barnperspektiv/

Läs hela inlägget »
Etiketter: debatt artikel

Tolv av femton kommuner anlitar i dag konsulter inom socialtjänsten. Ändå klarar inte flera av kommunerna sina uppdrag.
Situationen inom socialtjänsterna i länet är ansträngd. Många som jobbar med barn-och ungdomsärenden slutar på grund av den höga arbetsbelastningen.

Sofie har i över femton år tagit emot många utsatta barn i sitt familjehem. Hon upplever att kontakten med socialtjänsten inte fungerar, varken för henne eller för barnen.

– De byter tjänster och slutar och ibland kanske man får ett mail att någon har slutat, och man inte vet vem som ska bli den nya sekreteraren, säger Sofi Eklund.

De flesta socialkontoren i länet saknar i dag en eller flera socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar. I Mora har sex socialsekreterare slutat sen början av 2013. Alla lediga tjänster utom en har nu tillsatts, men erfarenheten är låg. Det är bara två som jobbar med barn-och ungdomsärenden som har jobbat längre än tre år.

Klarar inte att följa lagen

Johan Krumlinde har jobbat som socialsekreterare på barn-och ungdom i ett år och en månad när vi träffar honom. Han tror att många slutat i Mora för att det inte går att göra jobbet inom tidsramarna.

– Det är hög arbetsbelastning och då blir det tufft. Jobbar man med barn och ungdomar, särskilt som är en utsatt grupp, så hinner man då inte med att göra det ska eller det man vill och tycker att man behöver så tar det ganska mycket på en. Så jag tror att det är en stor anledning. Vi behöver ha in mer folk, säger Johan Krumlinde

De nyanställda slutar

Den höga personalomsättningen leder till att flera socialtjänster i länet bryter mot en av delarna som socialtjänstlagen bygger på - nämligen kontinuitetsprincipen. Den utgår från att det ska vara trygga och förtroendefulla relationer mellan barn och socialsekreterare och att barnet ska få möjlighet att ha kontakt med samma socialsekreterare under hela ärendetiden, till och med om behandlingsformen förändras.

För att fylla dom tomma stolarna på socialkontoren runt om i länet använder i dag tolv av länets femton kommuner konsulter för att täcka upp. Det gör att den som behöver hjälp tvingas träffa olika socialsekreterare i ännu större omfattning än tidigare.

– Inom den sociala barn- och ungdomsvården kan vi inte ha ett system som i sjukvården. Vi kan inte ha stafettsocialsekreterare, det fungerar inte. Den problematik som de här medborgarna, våra mest skyddslösa, kräver att det är en person som vet hela historien. Som de kan berätta för, och som också har ett ansvar för att hålla dem i handen hela vägen ut, säger Heike Erkers som är ordförande på fackförbundet Akademikerförbundet SSR.

Följer inte hela vägen ut

En hög personalomsättning inom barn-och ungdomsarbetet leder till att fler barn och familjer får sina handläggare utbytta. Samtidigt anlitas konsulter för dyra pengar. Trots inhyrda socialsekreterare så klarar inte till exempel Mora sitt uppdrag. Här byts många socialsekreterare ut, samtidigt som dom som jobbar inte hinner göra sina utredningar enligt lagens krav på fyra månader.

– Vi försöker ju med så mycket stöd som möjligt för att socialsekreterarna ska orka med situationen. Men det är ett bekymmer. Vi har anställt en administrativ hjälp till pesonalen, så att man försöker att avlasta socialsekreterarna administrativt, säger Pia Blomqvist. säger Pia Blomqvist som är avdelsningschef på Individ- och familjeomsorgen i Mora.

Undersökningsföretaget Novus har gjort en enkät på uppdrag av fackförbundet Akademikerna. Där svarar 7 av 10 socialsekreterarna i Dalarna att dom vill byta jobb. Hälften av socialsekreterarna svarar dessutom att dom inte kan jobba rättsäkert på grund av ärendemängden.

– Hela tanken med det sociala arbetet kopplat till barn och unga förutsätter kontinuitet, och jag tycker att man bryter mot det, säger Heike Erkers.

Är det så allvarligt att man riskerar att bryta mot socialtjänstlagen som det ser ut nu?

– Ja i våran Novusundersökning så säger ju våra medlemmar att man gör det, man följer inte socialtjänstlagen. Så det har vi ju siffror på fullt ut att det är så. Så att man riskerar inte, man gör det, säger Heike Erkers.

I Mora kämpar socialtjänsten för att få fler socialsekreterare att stanna kvar, för att hinna med ärendemängden. Trycket på de anställda är högt.

– Det är ju bekymmersamt för att de unga nya stannar inte kvar. Det är en jobbig situation, säger Pia Blomqvist.

Fler lämnar

Två veckor efter att vi intervjuar Johan Krumlinde i Mora berättar han för oss att han har bestämt sig för att säga upp sig. Och inte bara han, utan även en socialsekreterare till som jobbar med barn-och ungdomsärenden. Nu är åter tre platser tomma på barn-och ungdomsenheten på socialtjänsten i Mora. Och runt om i länet ser det liknande ut.

– Nu måste politikerna se sanningen i vitögat och faktiskt satsa, det är det det handlar om. Och se till så att förutsättningarna förändras och blir så bra som möjligt. Jag tror absolut att man kan vända den här situationen, men man är farligt ute nu på många ställen, så är det, säger Heike Erkers.

– Det är jätteolyckligt när det byts ut, barnhandläggare. För det tar lång tid för barnet att bygga upp ett förtroende och få tillit till en ny person, säger Sofie Eklund.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/dalarna/socialtjansten-bryter-mot-lagen-1 

Imorgon fortsätter SVT Nyheter Dalarnas granskning av socialtjänsterna i länet.
Johan Sundströmjohan.sundstrom@svt.se

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

Om myndigheterna tar ett barn och det missköts å det grövsta. Vems är då ansvaret? Barnets? Föräldrarnas?Myndigheternas?

I Sverige är det ingens och barnet tvingas betala rättegångskostnaderna.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article20991442.ab

I dag kom domen i skadeståndsmålet som Sofia Rapp Johansson förlorade. Hon har i flera böcker beskrivit sin mycket svåra barndom: debuten "Silverfisken” från 2007 belönades med Katapultpriset; en upprättelse i sig, men hon ville mer. Hon stämde staten på skadestånd.

Sedan 2013 finns en lag som ger människor rätt till ersättning för att de farit illa i sina fosterhem. Men bara om övergreppen ägde rum före den 31 december 1980. Eftersom Sofia var placerad på 80- och 90-talet har hon ingen chans att få sitt ärende prövat av Ersättningsnämnden.

Att polisanmäla och sedan bevisa vart och ett av de många övergreppen skulle bli en mycket svår uppgift. Därför polisanmälde hon staten, som inte skyddade henne mot brotten.

På 71 sidor går tingsrätten igenom varför staten inte hade något tillsynsansvar för de fyra syskonen. Dels säger man i en svårbegriplig sats att fosterföräldrarna inte var en myndighet, de var i föräldrars ställe.

Och visserligen har Sofia och de övriga farit illa, men ersättningslagen är inte en skyddslag, utan har bara råkat få formen av lag.

Och för övrigt har staten enligt skadeståndslagen inte något ansvar för vad socialförvaltningen i en kommun gör eller inte gör.

Men det som sticker mig i ögonen med tingsrättsdomen är det som inte står där. Som hon och en syster berättat ingående om. Missbrukande föräldrar, välkända i socialtjänsten och för övrigt hela Enköping. Pröva hasch vid tre års ålder. Våldtagen i ettårsåldern. Upprepade övergrepp i flera fosterhem. Många, svåra, detaljerade berättelser. Vittnesmålen tog fyra dagar.

Men tingsrätten gör ingen bevisvärdering. Inte ett ord om hur man uppfattar uppgifterna. Det står: "Det är inte ifrågasatt att Sofia Rapp Johansson och Hanna Rapp Johansson har haft en mycket besvärlig uppväxt." Det är allt.

Domen ska överklagas, och blir högintressant för alla som i likhet med syskonen Johansson Rapp farit illa, fast de skulle skyddas av samhället. Vem som har ansvar för vad måste redas ut i grunden. Även om ingen barndom går i repris.

Det som skrämmer mest är att hon och hennes syster skal behöva driva den processen själva.  

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

Simulerade barnavårdsutredningar, i ett försök på socionomprogrammet på Högskolan i Jönköping, visar att studenterna bedömer samma fall på olika sätt. Bland annat gjordes olika bedömningar beroende på om det handlade om en pojke eller en flicka.DelaResultatet är väldigt intressant och visar att studenterna behöver träna på att kritiskt granska sina egna beslut, sammanfattar forskarna.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6182965

– Socionomstudenter tror sig vara absolut fria från fördomar, och är väl det på ett abstrakt generellt plan men sen när det kommer till den här utredningsverkligheten så trillar dom dit ändå, säger projektledaren Klas Borell.

Programmet som utvecklas och just nu används på Högskolorna i Jönköping och Karlstad är det första i sitt slag som används inom socionomutbildningar.

Studenterna får ta ställning till ett påhittat fall – en farmor misstänker att barnbarnet inte har det bra efter föräldrarnas skilsmässa och efterhand kommer fler och fler omständigheter upp.

Det har visat sig att i varje klass som använt programmet, sedan i höstas, tar studenterna olika beslut om att öppna utredning eller inte, de gör också olika bedömningar beroende på om det handlar om en pojke eller en flicka. Exempelvis var det fler som trodde att pojkens problem berodde på hans eget beteende medan fler trodde att flickan reagerade på problem i familj eller skola.

Rafet Krasniqi, som prövat programmet, blev förvånad.

– Jag har faktiskt jobbat mer utifrån barnperspektivet än utifrån kön. Men man har nog tänkt nog lite mer så att om det är en flicka kan man reagera lite starkare i skyddsform.

Även yrkesverksamma socialsekreterare gör olika bedömningar av samma fall, det visar flera olika studier bland andra från Stockholms Universitet.

Poängen med simulerade fall är just att studenter ska reflektera, säger forskningsassistent Gunilla Egonsdotter, forskningsassistent vid Högskolan i Jönköping.

– Vad är det som jag som student reagerat på i det här fallet och varför reagerar jag som jag gör? Det kan ju vara så att det är väldigt realistiskt att man faktiskt gör olika för pojkar och flickor men då ska det vara medvetna val, sammanfattar hon.

Alexandra Svedberg
alexandra.svedberg@sverigesradio.se

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article20983526.ab

Redan innan barnet föddes visste Tobias att han kanske var pappan. Mamman kunde inte ta hand om barnet. När faderskapet var fastställt blev Tobias vårdnadshavare men då inleddes en svår process att få ta hem pojken, som placerats hos ett ungt par i Bollnäs.

Att hemflyttningen måste ske försiktigt och gradvis tyckte Tobias var naturligt, men gradvis gick det upp för honom att familjehemsföräldrarna hela tiden trott att pojken skulle växa upp hos dem.

Efter ett tag ansåg socialnämnden i Bollnäs att pojken visade tecken på att må dåligt, och att det skulle bero på umgänget med pappa Tobias. Uppgifterna kom huvdsakligen från familjehemsföräldrarna.

När Tobias ville fortsätta planen för hemtagning av sitt barn lades ett flyttförbud, som undanröjdes av domstol. Då svarade socialnämnden med att tvångsomhänderta pojken med stöd av LVU, lagen om vård av unga. Som skäl gav man att Tobias inte skulle ha visat tillräcklig förståelse för sin sons behov och reaktioner.

Upphäver domen

Det är den domen som Högsta förvaltningsdomstolen nu upphäver, med mycket bestämda formuleringar dessutom. Kammarrätten borde inte ha beslutat om LVU. Förutsättningar för tvångsvård fanns aldrig.

Ur domen: "...önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen måste ses som både naturligt och befogat" för att en pappa som vill ta hem sin son.

Tobias har redan kontaktat det team barnpsykologer i Malmö som han tidigare haft kontakt och kan stödja honom när en hemflyttningsprocess återigen ska sättas igång. Igen, Den senaste tiden har han åkt 169 mil för att träffa sin son tre timmar var tredje vecka.

Vad är barnperspektivet?

Vem ser barnet som sina?

Vem har han anknytning till?

Har föräldrar alltid rätt till sina barn?

Visst det blev fel men blir det rätt för barnet genom att rätta till? Är barnets bästa att flytta ifrån allt han känner igen som sitt bara för att det är pappa? Om hans anknytning är hos någon annan?

visst kommer barnet att anpassa sig. Han kommer inte att fara illa men är det han´s bästa?

Jag är tveksam.

Anknytning måste bli viktigare i beslut runt barn. Man kan inte alltsid utgå ifrån att barnets bästa är den som är förälder.  

Läs hela inlägget »

Örebro bjuder alla sina familjehem till vår dag för familjehem på Conventum i Örebro http://familjehemsmoten.se/nu-ar-orebro-kommun-forst-ut-och-bjuder-in-alla-sina-familjehem-till-17-okt-2015/

Läs hela inlägget »

JönköpingJustitieombudsmannen (JO) har beslutat väcka åtal mot en anställd inom socialförvaltningen i Jönköping.
Justitieombudsmannen (JO) har beslutat väcka åtal mot en anställd inom socialförvaltningen i Jönköping.Bakgrunden är att den anställde hämtade en treårig flicka hos hennes vårdnadshavare och förde henne till ett jourhem, trots att det inte fanns någon laglig grund till det.

Kammarrätten hade visserligen i en dom fastslagit att flickan skulle omhändertas enligt LVU på grund av missförhållanden i hemmet.

Däremot avslog kammarrätten ett yrkande från den sociala områdesnämnden om att beslutet om vård skulle gälla omedelbart.

Senare har vårdnadshavaren överklagat kammarrättens dom.

Hämtade flickan

Trots avslaget om omedelbart omhändertagande hämtade socialsekreteraren tillsammans med en annan socialsekreterare flickan redan två dagar efter kammarrättens utslag och förde henne till ett jourhem.

Genom att göra detta, trots att det inte fanns ett verkställbart beslut om vård, har socialsekreteraren vid sin myndighetsutövning åsidosatt vad som gäller för sin uppgift som handläggare. Det innebar att flickan vistades i jourhemmet utan laga grund fem dagar.

Enligt JO är gärningen inte ringa och har därför beslutat väcka åtal mot socialsekreteraren.

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

Ännu ett ärende där det verkar hopplöst att rätta till.
Tobias har fru och ett bra jobb, han är ostraffad och har aldrig missbrukat.
Trots det tilllåter inte socialen att hans treårige son flyttar hem till honom.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20965222.ab
Pojken bor hos en fosterfamilj i Bollnäs. Tobias får träffa honom tre timmar var tredje vecka.
– Socialtjänsten gör allting för att bryta ner vår relation, säger Tobias.


Mamman övertalades att lämna barnet

Hur blev det så här? Varför får Tobias inte bo med sin son?
Han har inga skulder, inga missbruksproblem, han är ostraffad, har ordnad ekonomi, högskoleexamen och fast jobb på ett dataföretag.
Att han blev far var inte planerat. Han och Lotta beskriver sitt förhållande som tryggt och öppet. Det är okej att träffa andra.
För några år sedan träffade Tobias en yngre kvinna på en fest. När han senare fick veta att hon var gravid bestämde han sig för att ta sitt ansvar om det skulle visa sig att pojken var hans.
Sonens biologiska mor flyttade till Bollnäs, en ort varken hon eller Tobias har anknytning till.
När pojken föddes övertalades modern, som av olika skäl inte har kunnat ta hand om barnet, att frivilligt lämna det till en fosterfamilj. Även hon vill i dag att pojken flyttar till Tobias.
– Bollnäs kommun försökte inte ens ta reda på vem som är hans pappa, om det fanns andra släktingar, de placerade honom direkt i ett familjehem, berättar Tobias.


Får själva tjata om dna-test

Enligt lagen är det i den kommun där barnet är folkbokfört som faderskapet ska utredas. Men det gjorde inte kommunen i Bollnäs. Och det är bara en i raden av felaktigheter som avslöjas i P1-dokumentären.
Tobias fick själv tjata om att göra ett dna-test.
Svaret dröjde länge, först sju månader efter födseln träffade Tobias sonen för första gången. Då bodde han redan hos fosterfamiljen som hade fått löfte om att pojken troligtvis skulle växa upp hos dem.
– Och så dyker jag upp som gubben i lådan och vill ha min son. Pappan i familjen sa redan vid första mötet att han var rädd för att jag skulle ta ifrån dem barnet.
P1 har gjort två delar om ärendet
Del 1 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571231?programid=909
Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.
Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.

Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.
Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.

Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.
Fallet prövas nu av Högsta förvaltningsdomstolen.
Del 2 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/571604?programid=909
– Lagen ställer väldigt tydligt krav på att det ska vara brister i hemförhållanden, det finns fyra olika kriterier, misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjandet eller annat förhållande i hemmet. Men i det här fallet var det så att barnet var redan placerat, pappan brast inte, utan bristen blir att han gör en annan bedömning än socialtjänsten om huruvida barnet ska hem eller ej, säger Pernilla Leviner.

Läs hela inlägget »
Etiketter: radioinslag

Ofta diskuteras att barn och ungdomar skall få vara med och bestämma. men när man talar med barn och ungdomar själva så är det inte mest bestämma de vill utan det de efterfrågar är att bli lyssnade på. Att höras. Tycker ändå att det blir förbättringar men det tar för lång tid. Sedan ursäkta jag tjatar är det stora problemet att det inte händer något när någon inte lyssnar. Det hjälper ju inte om man skall höra barn och unga om ingen lyssnar.
Inom psykiatrin har man ändå tagit ett grepp för att sträka det kravet. De barn och ungdomar som inte hörs, inte tycker att de får hjälp, kan vända sig till IVO på en egen telefon. F.r.o.m 1 juni

http://www.barnsrattigheter.com/nu-kan-barn-och-unga-lattare-krava-sin-ratt-i-psykiatrin/
En viktig del av barnets rättigheter är barnets möjlighet att själv kunna kräva dem. Men i Sverige upplever flera barn och ungdomar att den vård eller omsorg de får inte är bra nog. En del av dem lever exempelvis i tvångspsykiatrisk vård, andra är skrivna på HVB- eller ungdomshem eller LSS*-boende som inte fungerar. Då måste vuxensamhället lyssna och reagera. Rätten att exempelvis få begriplig information om sin situation och framtid, oavsett hur gammal man är, är lika viktig för alla. Eller att bli hörd när man signalerar att något är på tok.

Därför har tillsynsmyndigheten Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) i ett regeringsuppdrag utrett hur de kan skapa möjlighet för barn och unga att inom den psykiatriska vården själva kontakta IVO. Till följd av det kommer från och med den 1:a juni i år kommer en barn- och ungdomslinje på myndigheten som ska gälla för både hälso- och sjukvård och omsorg. Den ersätter då den Barntelefon som i huvudsak var till för placerade barn.

IVO:s uppdrag är att se över verksamhet enligt LSS, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Barn och unga ska från och med i måndags (den 1:a juni) kunna vända sig till IVO:s Barn- och ungdomslinje för att fråga om sina rättigheter och berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller i hälso- och sjukvården. Man kan både ringa, maila och chatta – helt anonymt om man vill. På vardagar är telefonlinjen öppen mellan 12-18. Övrig tid kan man lämna ett meddelande. Samtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen. Mail ska besvaras så fort som senast nästföljande vardag. Läs mer på http://www.ivo.se/for-privatpersoner/for-placerade-barn-och-unga/

Läs hela inlägget »
Etiketter: rättigheter

I HN har det varit ett par artiklar runt hur ensamkommande barn placeras på boenden där de inte hör hemma eftersom det är boenden som egentligen är till för barn och ungdomar med problem.
Det finns skånska kommuner som betlat ca 5200 kr per dygn för att placera barn där http://www.hd.se/nyheter/skane/2015/06/08/skandalboendet-fick-5000-kronor-per-dygn/
Men det dyra företaget saknade erfarenhet och kompetens och slarvade med utredningar. Till slut tappade de kontrollen. Väktare fick anlitas.
Nu misstänker Skatteverket också att ägaren har dolt miljontillgångar

Lunds kommun betalade 140 000 kronor per månad för att ha ett barn. Vellinge skickade i oktober hit barn till en kostnad av 105 000 kronor i månaden. Hemmet har ett snittpris på 3500 kronor per dygn - långt ifrån de 1900 kronor som kommunen vanligtvis får i ersättning från Migrationsverket. I de högre priserna kan det ingå mer personalresurser, men ingen vård.

Av de 18 kommuner som kunnat särredovisa kostnaderna för placeringar i boenden som kommunen inte själv driver, har 14 redovisat stigande utgifter 2014 jämfört med året innan. I exempelvis Lund fördubblades utgifterna från knappt 8 till nästan 15 miljoner.Ändå var det politiker som visste om att det saknades tillstånd och
http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2015/06/07/kommuner-berattade-inte-om-kaoset/
Kaoset bara fortsatte. Ingen av de ansvariga politikerna i Burlöv och Lund lyfte frågan om att det enda boendet som fanns – inte hade tillstånd

– Rent formellt bröt vi säkert mot regelverket. Men vi ställdes inför en akut situation som vi var tvungna att lösa. Jag kan inte hävda att jag inte visste. Jag är ansvarig. Jag sa redan då att jag är redo att ta kritiken när den kommer, säger han.
– Det vi lärt oss är att vi måste ha en framförhållning. Men det är svårt när vi samtidigt inte vet hur många barn som kommer.
Annons:
Burlövs kommun skickade 90 barn till hemmet utan tillstånd. Burlövs ordförande i socialnämnden, Inger Borgenberg (S), upprepar socialchefens ord om att det inte fanns någon annan möjlighet än att använda platserna på Makbo AB i Eslöv. Situationen var akut. Hon säger att de efter att de fått reda på att hemmet inte hade tillstånd bara skickade ett fåtal barn.
Larmade ni till någon myndighet att situationen var ohållbar?– Till vem?
Lyfte ni inte frågan att enda alternativet ni hade var ett hem utan tillstånd? Kanske till Migrationsverket?– Det kan inte vi stå mitt i natten och göra. Detta var en sådan otrolig situation.
Nu ger sig BO in och kritiserar det han också.
http://www.hd.se/nyheter/sverige/2015/06/08/bo-kritiserar-panikplacering/
Att bara skicka iväg ensamkommande barn utan att följa upp placeringarna och utan att larma är "oerhört allvarligt". Det menar barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, efter att ha läst de första artiklarna i HD och Sydsvenskans granskning
De ensamkommande barnen har exakt samma rätt till skydd och omvårdnad som andra barn i Sverige.

– Därför blir man naturligtvis mycket upprörd när man läser era reportage om hur det kan gå till. Tyvärr är en del inte nytt för oss, men det blir tydligt belyst i era artiklar att det kan se ut på det här sättet. Och det är väldigt allvarligt.
Och nu får socialdepartementet frågan
http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2015/06/06/hem-ska-inte-kunna-drivas-utan-tillstand/
Företag ska inte komma undan med att säga att man inte kände till reglerna. Det ska inte gå att driva ett HVB utan tillstånd i Sverige. Det konstaterar Socialdepartementet

Kommunerna har ansvar för att kontrollera att det finns tillstånd och följer ett företag inte reglerna ska Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, polisanmäla.
– Jag känner inte till fallet men för mig framstår det som märkligt om det kunnat drivas under längre tid. Att kommunen inte själv känner till de regler som gäller - det är lite anmärkningsvärt.
– Det måste anses ligga i kommunens ansvar att säkerställa att man placerar barnen på ett HVB-hem som bedrivs enligt gällande lagstiftning.

Det tog ett halvår innan polisen påbörjade utredningen. Sedan lades ärendet ner för att polisen ansåg att det saknades uppsåt. Men enligt Socialdepartementet kan man inte komma undan med att säga att man inte kände till reglerna.
– Det här är som skatteregler. En rak bestämmelse och det är det här som gäller. För att driva verksamhet måste du ha tillstånd, säger Monika Malmqvist, departementssekreterare.
Hon poängterar att det i slutändan är åklagare som avgör om det ska väckas åtal i ett ärende, men enligt henne kan inte uppsåt avgöra om man bryter mot lagen.
– Man utgår från att du ska känna till det. Det är din plikt och skyldighet.
Det är just av den anledningen som så många ärenden likande vårt läggs ner. Svårt att bevisa uppsåt. Men jag hävdar, precis som Monika Malmqvist, att det inte handlar om uppsåt eller inte utan om man följer lagen eller inte. Man har en skyldighet att ta redan på vad lkagen säger och sedan följa det.
Ivo överväger nu att begära en överprövning av polisens beslut att lägga ner förundersökningen mot Makbo.
Hoppas att de gör det och jag skulle önska att man omprövar i många fler ärenden. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

Återigen ett barn som lämnats i en bil och hittats livlöst.
http://www.expressen.se/kvallsposten/4-arig-flicka-lamnad-i-bil--under-40-minuter/
Incidenten inträffade på en parkeringsplats utanför en matvarubutik i Lund under lördagseftermiddagen.
Ett vittne passerade bilen som 4-åringen satt i och uppfattade flickan som livlös. Trots upprepade försök från mannens sida för att få kontakt med flickan reagerade hon inte och mannen slog då omedelbart larm till SOS.
När en polispatrull anlände till platsen verkade dock flickan ha vaknat.

Dröjer 40 minuter
Eftersom 4-åringen såg ut att må bra valde polisen att inte krossa någon ruta, utan i stället inrikta sig på att försöka få tag i bilens ägare.
– Man ropar bland annat ut registreringsnumret i matvarubutiken, men det är fortfarande ingen som ger sig tillkänna, säger Stephan Söderholm.
När bilägaren, en kvinna i 40-årsåldern, till sist dyker upp har det gått 40 minuter sedan vittnet slagit larm.
Mamman uppger då att hon har varit och handlat.
– Patrullen förklarar förstås för henne olämpligheten i att lämna ett barn ensam i en bil och hon blir även misstänkt för framkallande av fara för annan, säger Stephan Söderholm.
Sannolikheten är också stor att de sociala myndigheterna kommer att informeras om händelsen
– En bil blir ju otroligt fort varm om solen ligger på så det klart det är en farlig situation. Men å andra sidan kan man ju fråga sig vad som hade hänt bara om barnet vaknat och kanske öppnat dörren och gått ut på parkeringsplatsen ensam. Man lämnar inte ett barn ensamt i 40 minuter i en bil, säger han.
Förstår inte att alla andra berättelser inte gått in. Att de inte lärt sig att igen levande varelse lämnas i en bil eftersom det räcker med lite värme för att det skall bli mycket varmare i bilen.
Sedan har jag svårt att förstå hur man kan lämna ett så litet barn ensamt så länge, 40 minuter.... 

Läs hela inlägget »
Etiketter: artikel

Fler behöver ekonomisk hjälpDet är fler och fler som behöver hjälp att klara av ekonomin.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6177223
Majblommans verksamhet i Skövde kallar i dag till extrainsatt möte. Det här efter att antalet hjälpbehövande i år slår alla rekord.
Anne-Marie Hedenberg arbetar som frivillig i flera hjälporganisationer, och hon ser att allt fler just nu hamnar i ekonomisk knipa.
– Vi har aldrig haft så mycket ansökningar som vi har i år. Det finns mycket bra i Sverige. Men den som inte har det bra, har det inte bra. Den har ju ingen nytta av allt som finns, Arenan här i Skövde till exempel, för de kan ju inte gå dit, säger hon.
En oväntad utgift kan räcka för att hamna rejält i klistret för allt fler, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån. I en undersökning svarar idag en femtedel att de inte har råd med en oförutsedd räkning på 11.000. Så har det inte sett ut sedan finanskrisen.

– De som sitter och bestämmer, de ser inte den här människan som har en tom plånbok.
De som drabbas hårdast enligt statistiken är kvinnor som redan lever på marginalen. Arbetslöshet hör till de främsta orsakerna, men det kan vara småsaker som gör att även de med låg lön hamnar i knipa, att barnen blir sjuka räcker, säger Anne-Marie Hedenberg.
– Det kan vara allergimedicin, antibiotika, smärtstillande. Finns inte 15 kronor så finns de inte, säger hon.

– Det finns människor som inte har råd att äta, bostad, inte har råd med kläder, glasögon, tänder. Då kan vi inte vara nöjda

Även försärjningsstöd känner av det
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6177298
Sara Friberg är chef för försörjningsstödsenheten i Skara, och hon ser just nu allt fler som har en så ansträngd ekonomi att minsta lilla kan leda till svårigheter.
– Det är fler som behöver stöd än vad vi kunnat förutspå, säger Sara Friberg.
Så gott som överallt i Skaraborg, med undantag för i en handfull kommuner, så räcker inte den budget som Socialförvaltningarna fått. Den spräcktes med besked ifjol och prognosen är densamma i år. I Skara beslutades nyligen att skjuta till ytterligare 4 miljoner för att klara verksamheten. Trots det saknas ytterligare 10 miljoner bara där.
– Det är klart att man önskar att pengarna räcker till, säger Sara Friberg.

Den stora utgiften är försörjningsstöd till arbetslösa och sjuka som inte har rätt till andra ersättningar, men även de som helt enkelt lever med små marginaler och tidigare kanske lyckats klara sig, kontaktar nu socialtjänsten, säger Sara Friberg.
– Sista månaderna har de blivit något fler. Det kan vara att det kört ihop sig liksom. En jättehög tandläkarkostnad. En elräkning. Det kan vara vad som helst, säger hon.
O de allra flesta har barn så det drabbar även dem. Att inte kunna åka på semester. Inte kunna åka och bada om man inte bor nära sjö eller hav så det är gratis. Inte kunna köpa något så enkelt som en glass.

Kanske inte konstigt att det blir så här
http://www.expressen.se/kvallsposten/mamma-skulle-gasa-ihjal-sina-barn-i-bilen/
Först gav den 30-åriga mamman sina små barn sömnmedel - sedan försökte hon gasa ihjäl dem i bilen.
Den ohyggliga tragedin stoppades i sista stund. Enligt polisen kommer barnen att överleva mordförsöket
Nu var det inte i Sverige men det skulle det lika gärna kunna ha varit

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

Skolinspektionen kritiserar elevhälsan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6179142
Skolor saknar ofta strategier för hur elevhälsan ska planeras, genomföras och följas upp och många elever mår psykiskt dåligt. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen som granskat elevhälsan i årskurs 6-9.

Skolinspektionen har granskat elevhälsan på 25 slumpmässigt utvalda skolor i Sverige. Resultatet visar att många elever mår dåligt och att tillgången till elevhälsan är otillräcklig. Många elever vet inte heller vad den har för uppdrag eller funktion.

Annika Netré arbetar på en gymnasieskola, som inte omfattas av granskningen. Men hon tror alltså att om elevhälsa var ett ämne som var obligatoriskt så skulle det fungera bättre på skolorna.
– Då skulle man ju prata om stress och strategier för när man känner sig stressad och hur man kan hantera det och förhålla sig till det. Och när det är dags att söka hjälp. Samma sak när det gäller nedstämdhet eller att man inte mår bra generellt.
Utbildningsminister Gustav Fridolin säger till Ekot att han är oroad av resultatet från granskningen men att regeringen i sin vårbudget lagt 200 miljoner kronor årligen för att stärka elevhälsan från och med nästa år.
– Det här är pengar som är riktade till elevhälsan, till att stärka kvalitén i elevhälsan, förstärka just det förebyggande arbetet och se till att det finns tillräckligt med personal.
Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att utvärdera tidiga satsningar på elevhälsan och säkerställa att de pengar man nu satsar gör mesta möjliga nytta. Den utvärderingen ska vara klar i sommar, säger Gustav Fridolin.

– När det gäller skolarbetet och pressen som man känner för att prestera i skolan och vad det ska bli av en i framtiden, där tror jag att det är värre i dag än för tjugo år sedan. Sen har vi dessutom hela den här sociala mediebiten som tar mycket energi och tid och det är mycket visa upp sig. Det man presterar är det man är.
Stöd behövs för de som mår dåligt men jag skulle vilja att man satsar mer förebyggande. Skulle man göra det kanske det inte skulle behövas så mycket insatser i slutändan. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: radio inslag

GP´s ledars skribent fortsätter att lyfta problem rut utsatta barn och de som gör vad de kan för att lyfta problemen. Texten är längre så följ gärna länken.
http://blogg.gp.se/ledarbloggen/2015/05/30/vi-maste-kampa-for-barnen/
Texten om 3-åringen är långt ifrån den första texten jag skrivit om hur barns behov ständigt glöms bort när vuxna slåss om vårdnad och umgänge. Tillsammans med ett antal andra journalister, barnrättskämpar och opinionsbildare som Ohlininstitutets Karin Rebas, liberalen och socionomen Jenny Sonesson, Expressens Patrik Kronqvist, Barnperspektivet i Sveriges Eva Hallgren har jag gång på gång försökt lyfta problemen med att barn behandlas som slit- och slängvaror och skickas fram och tillbaka mellan bioföräldrar och familjehem. Vi har försökt sätta fokus på saker som anknytning, barnpsykologi och vikten av att barnens behov faktiskt sätts i centrum så som det står i alla föreskrifter att det bör göra.

Ett stort problem för alla som försöker förändra dagens situation är att inget tycks hända. De förändringar i lagen som skulle kunna stärka barns rättigheter dröjer till följd av att LVU-utredningens slutrapport gång på gång skjutits fram. Nu är det meningen att förslagen skall presenteras till sommaren och vi är många som håller tummarna för att dessa skall ge de allra mest utsatta barnen en chans att tas på större allvar.
Ett nästan ännu större problem än de senkomna förslagen om lagändring är dock den hotbild som växer sig allt starkare mot dem som är på något sätt är involverade i omhändertagande av små barn eller som arbetar för att föra fram barnperspektivet.
Det är fullt förståeligt att människor som förlorat vårdnaden om sina barn är förtvivlade och uttrycker det. I dag finns det dock Facebookgrupper, bloggar och hemsidor på nätet där ett stort antal personer som anser att blod är tjockare än vatten (oavsett hur illa en förälder gjort sitt barn) systematiskt ägnar sig åt att förfölja familjehem, socialtjänst, politiker, opinionsbildare och journalister. Men hjälp av hat, lögner och hot försöker de att skrämma till tystnad. Själv fick jag så sent som häromdagen veta att jag borde ta livet av mig.

Det här är allvarligt. Inte minst eftersom det redan i dagsläget är oerhört svårt att få tag i kompetenta, kärleksfulla familjehem. Något som knappast blir lättare när de som som tar sig an detta svåra uppdrag jagas med blåslampa av en aggressiv mobb vilka inte klarar att se barnens bästa. Lika hemskt är det att duktiga erfarna handläggare söker sig bort från socialtjänstens enheter för familjeärenden för att slippa bli måltavlor för det hat och den ryktesspridning som allt för ofta blir konsekvensen av att ett barn lyfts ur en ohållbar miljö. När det till och med går så långt att socialsekreterare hängts ut som pedofiler är det inte svårt att förstå.

För barnens skull är det viktigare än någonsin att dessa hårdföra grupper inte vinner. Att vi inte är tysta. Att familjehem, tjänstemän och politiker inte låter sig skrämmas. I Sverige omhändertas i dag inte för få barn, tvärtom väntar kommunerna i det längsta eftersom ett omhändertagande både är kostsamt för skattebetalarna och traumatiskt för barnen och deras familjer. När det går så långt som till LVU är det alltså allvar. Om följden blir en långtidsplanering och att ett litet barn knyter an till de människor som älskar och skyddar det måste barnet ha rätt att stanna där. Kanske till och med att bli adopterat.

Kampen för att det skall bli verklighet måste fortsätta. Samhället får inte lämna de allra mest utsatta barnen åt sitt öde.

Läs hela inlägget »
Etiketter: ledare

Senaste kommentarer

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Etiketter