Flytvästar

Är vid medelhavet och njuter ett par dagar.

Det gör naturligtvis att tanken förs till alla de familjer och barn som färdas över den i jakten pa  förändring.

Hur det paverkar alla barn som tvingas följa med.

Som tva aringen som plockades upp

http://www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/fiskarna-upptacker-den-lille-som-flyter-i-vagorna/

Fiskarna upptäcker byltet som flyter i vågorna

Här räddar de den syriska bebisen från havet

Det visar sig vara tre sma barn. Den minsta med anisktet nerat men som tur är överlever han.  

De hade flytvästar men samtidigt berättas om personer som säljer flytvästar som bestar av paper.

http://www.aftonbladet.se/gulabatarna/article21647314.ab

De är billigare ju farligare de ställer upp pa att resa.

Att barn paverkas av vad som beslutas av vuxna eller vad som händer deras föräldrar verkar manga glömma. Hur är det med Dwights barn?

http://www.expressen.se/gt/jag-har-blivit-ifrantagen-min-ratt-till-en-pappa/

Det kanske är tjatigt, men 14 år har gått och en svensk medborgare sitter fortfarande fängslad i mitt forna hemland Eritrea.

Han heter Dawit Isaak, i dag fyller han 51 år och han råkar vara min pappa.

Jag vet att många av er går och bär på samma känsla som jag, en känsla som inte går att beskriva om man själv inte har haft en frånvarande förälder. Jag vet inte hur det är att leva med en pappa. Jag kan inte relatera till människor som har levt med en pappa, jag förstår oftast inte vad de pratar om. Och när de klagar tänker jag oftast att de i alla fall har en närvarande pappa, och att de borde vara tacksamma.

Jag är inte arg eller bitter för att ha blivit i fråntagen min mänskliga rättighet, rätten till min pappa. Men denna känsla har lämnat djupa spår i mig.

Jag väljer att tänka på alla andra värdefulla upplevelser, saker och människor som jag har. En stark mamma, en stark självständighet. Friheten.

Nu när jag har blivit äldre har jag funderat på vad den svenska staten har gjort för min pappa som har suttit fängslad sen han var 37, och jag var 8. I december fyller jag 22.

Många gånger har den svenska staten svikit honom. England och Kanada har stoppat en av den eritreanska regeringens största inkomstkällor, den tvåprocentiga skatten. Den innebär att varje eritrean som bor utomlands måste betala två procent av sin inkomst varje månad för att ens kunna komma in i landet. Denna skatt har funnits i över ett decennium. Den svenska staten vägrar att göra något åt den, även om Sverige i dag är det enda EU-land som har en samvetsfånge bland sina medborgare. 

Sverige kör vidare  med den så kallade ”tysta diplomatin”, men den har under tio-elva år inte nått några resultat. Allt har gått käpprätt åt skogen. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln