När det är värre än kris

När allra sista luftbubblan kramas ur förvaltningen När allra sista luftbubblan kramas ur förvaltningen

Vet ju att man jagar platser i hela Sverige till flyktingar. Både i familjehem och på institution. Har en kompis som i sin tur har en kompis som blev uppringd. Två handläggare var så de nästan grät i telefonen. De hade två i bilen som skulle placeras akut och de visste inte vart de skulle göra av dem. Frågade om hon kunde ta. Men hon hade ju bara ett rum... men då får du ju plats med fyra blev svaret.

Så blir det då det är kris. Sedan fick jag beslägg för hur mycket kris det i en krönika:

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/naer-allra-sista-luftbubblan-kramas-ur-foervaltningen-19740

Häromdagen läste jag just en sådan historia, ett händelseförlopp som pendlar mellan hopp och förtvivlan. Den börjar med ett bostadsinbrott i Umeå och en man som kommer hem och tar tjuven på bar gärning. Först tittar Bullerbysverige fram.

Brottsoffret är vänligt nog att plåstra om gärningsmannen som skurit sig på det krossade balkongfönstret. Han bjuder till och med på en huvudvärkstablett. Va, varför då? Tjuven är ett bara ett barn, en kille i tolvårsåldern.

När polisen ska kontaktas får förloppet en ny vändning. Pojktjuven drar kniv, kvinnan i hemmet blir lindrigt skuren och han försvinner. Polisen hittar pojken morgonen efter. Han är för ung för att kunna gripas.

Sådana mycket ”stökiga” barn omhändertas i stället enligt LVU och placeras då ofta på så kallade HVB-hem, hem för vård eller boende. Men nu tar det tvärstopp.

– Socialtjänsten kontaktades för att placera honom på ett LVU-hem, men det finns inte en enda ledig plats i hela Sverige, berättar förundersökingsledaren.

Jag stannar upp och läser meningen en gång till. Såg jag rätt? De hittade inte en enda ledig plats i hela Sverige. Förundersökningsledaren fortsätter:

– Vi fick föra tillbaka honom till det boende han kom ifrån. […] Socialtjänsten har verkligen gjort allt de kan. Farhågan är att han sticker därifrån och man får bara hoppas att fler inte drabbas.

Den här hösten har landet formligen dammsugits på boenden för ungdomar. En effekt har varit de omtalade och uppseendeväckande prisnivåerna. Ser vi den andra effekten nu? Att platserna tar slut, slut som i på riktigt helt slut.
(inlägget är längre) 

Det är kris. 
Hörde om en som har sju barn placerade, en annan nio.

Har även hört kommuner som i panik nästan betalar var som helst. Om arvoden på 1500 per barn och dygn i familjehem. Helt galet.

Risken att det blir för pengarna och då pengarna styr försvinner lätt omsorgen.
Den stora frågan är vad de gör om ett barn som redan finns i Sverige far illa och behöver placeras, och det inte finns några platser. 

Etiketter: debatt artikel

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln